AvangnâmioK - 01.06.1934, Blaðsíða 6

tuartarnerssuat pivdlugo sule korortdp inerter-
Kutaunigssånik norKåissuteKartoKångilaK. suju-
mukarneK ingiaKatigalugo autdjait sarKumerpoK,
tåssungalo tugdliuvdlutik pujortulérKat sujumu-
kautauvdlutik sarKdmerput.
tamåko pi'ssuseKatait sumilunit nunarssuarme
pilersineKarsinåuput. nunat naussorigsagagssat
imåna suliarineKartarput: ikugtaut agssagdlagte-
rutitdlo Kissuit autdlarKautånik, kisa agssagdlag-
terutit saviminiussut histimit uniarneKartut na-
livtinilo atorneKalersut agssagdlagteruterujug-
ssuit påsigssåungingajagtut motdrimik ingerdla-
tigdlit.
inuiait aulisartussut sujugdlermik umiatsiåi-
nånguit iputarissat tigsiatårtut autdlarniutigeriar-
dlugit pujortuléraKalerput kisalo umiarssuåraKa-
lerdlutik månamut pujortugdlit kilisautigdlit a-
nguvait. tåssalo umiarssuårarpagssuit tamåko
kalåtdlit nunåta imaine tåkutarput.
Danmarkime mérautitdlunga Kamussuit moto-
rigdlit (Biler) atulemårput, atulerKårmatalo i-
nuit dmassutdlo tamåko amilåreKait. måssåkut-
dlo tamåko 10000-ngorput dmassunit KanoK-itu-
nitdldnit ersiginérutdlutik. kujatånut perKårpu-
nga sårugdlit amerdlaKissut pissarikutsortalerait.
tamånalo indtigssarsiut nutåK piniartuvingnit a-
kerdlerineKaraluarpoK, nunaKarfingnilo autdlu-
ssivfiuvdluartune KanoK agtigissumik iluanårér-
put. tåukulo nunaKarfit KanoK ajorssartigisaga-
luarnerpat tamåna pisimångikaluarpat. taimani-
kutdlo taima puisseKångitsigissoK uvdloK måna
tikitdlugo utandsimagaluarunik, aitsåme måsså-
kut kingumutdlusoK puissinigkiartulersutut ing-
mat. — amerdlasut isumaKatigånga, aulisarneK
pemutauvdlune puissit erKigsisimanerulersima-
ssut landsraadit tugtunik erKigsisimatitsiniarnerat
peKatigalugo. tamåname kujatåne namagsilertor-
neKarsimangmat, tåssa tugtiiniartutorKat aulisar-
nermut sangusimariarmata åmalume pivfigssa-
Kardluånginamik akigssarsiorfeKardlualeramigdlo,
— måssa aulisarnermingne Kularnångitsumik ka-
ngerdluit Kinguine uvdlut nuånersut sujornati-
gut atortagkatik umåmiorigaluaKalugit.
taima aulisarneK agdliartorpoK kingumutdlu-
soK malungnångitsumik uteriartugssaunane. tai-
mailisfnåungilarme måssåkut indtsip pissuseri-
sså atatituåinarneKåsagpat. aulisarneruvdlo suju-
mukardluartup sule sulilo motorit atuleriartui-
nartisavai akigssarsiatdlo angningoriartuinartit-
dlugit ungasingnerussumutdlo aulisagkat uja-
gaussaleriartuinartitdlugit. månime avangnåne
pujortulérKåtaoK ajugaujartortariaKarput, sordlo
silarssuarme avdlat pissartut, taimailiiingigku-
ningme unigkiartuinåsåput kinguariartuinardlu-
tigdlo. sårugdlérukalugtuinarpat natårnaerukiar-
tuinardlunilo tauva eKalugssuit sågfigissagssåu-
såput, tamåko sume tamaningmata Kap Farveli-
mit Thulemut sivisorssuarmik pérusimassåsana-
tik.
puissiniarneK indtigssarsiorfigtut pingårneru-
ssutut neriugfiginiaraluaråine atortungortiniar-
dlugulo puikarsimassutut pinersutut inarpoK. pi-
ssutsinutdlo piviussunut atungitsoK kimutdlunit
sarKumerérpoK tunissat nikingåssusisigut ilisi-
mangnigtune kalåtdlit nunåta sineriåne.
agdlagaK una sule tangnåruminaraluarpoK o-
Kaldserissavigdle Kimagkiartumalerasugilerdlugo
tamaunga någinarniarpara. tamåna pivdlugo Sar-
långuarmio David Olsen Kinuviginiarpara ta-
matuminga misigissaminik OKaluasårKuvdlugo,
nalunångingmat indnermine tåuna misigissar-
torssusassoK. sujugdlermik piniartuinausimavoK
kingornalo niuvertorusingorsimavdlune. kisalo a-
ma kingornagut pujortulérKamit piniartalersima-
vok autdlaisit nauligautitalerdlugit OKåtårtaler-
dlugit. isumaKarnarmåme tåussuma kalåtdlit i-
ndsiat isumaliortausiatdlo misigisimavdluarå, tai-
måitumik soKutigivdluardlugo atuartugssat misi-
gissaminik tusardlerumåsagai.
Andr. Lund-Drosvad.
nanertutivut kingulivta
pivdluautigilisigik!
Landsraadit oKaloKatigissutåine sarKumiussat
28-at tugtut erKigsisimatineKarnigssåta inatsisai
soraersineKarniarnerat pivdlugo, nauk OKåtdlo-
rigsorssuit inorssarfigigaluaKalugit taimåitoK ta-