AvangnâmioK - 01.05.1936, Blaðsíða 5

Nr. 5
AVANGNAMIOK
37
nga umiartornerup kingorna ilisarissama akor-
nåne orfasikarnanga erKigsisimåtsiarumavdlunga.
aKaguane (5. November) Kimugtuitsut umiar-
ssuitdlo ilauvfigalugit naggatåtigutdlo bilerdlu-
nga uvalikut nal. tatdlimångulersoK Askov høj-
skolimut tikiupunga. ernlnaK agdlagfingmut iser-
punga takutikiartordlunga inigssavnigdlo påsi-
niaivdlunga. puiaivdlungalo inigssavne sule år-
Kigssussivdlunga nal. tatdlimamut sujanerpalung-
mat Kanon pissoKåsassoK nalunginavko igdlai-
patdlariardlunga erinarssfitikalo tigoriardlugit
aterpunga igdlume ingmikortutne „ Skriveskole
me nr. 20-me ineKardlunga, atautsimltorssuå-
ngortut. aitsåt taimånak takornångilåka. ilångu-
tlnaratånguarpunga uvfa atausInarmigdlGnit ili-
sarisimassaKarnanga inoKanårsigaluaKalunga ki-
simalo kalålersauvdlunga, måna højskoline pi-
ssutsit påsivdluartorssfigavkit, nalunginavkulo
amerdlanerit autdlarKautåne åma uvavtut misi-
gissuseKåsassut ilisarissagssaileKinerup tungåti-
gut Kusanaringitdluaussarpara. taimanile tako-
rérpara Askov højskolimlneK nuånersorssflsassoK.
(nangitagssat.)
p u i s s i n i a t.
(nangitat.)
ilavut mardluk ativtinut pisimassut tikuartupa-
vut umiarssuarmik takunguakasigpåtdlo. sarfaru-
jugssualersimavoK umiarssuardlo autdlarutdlugo
tamaviårdluinardluta orningniartariaKarparput,
umiarssuaK tåmaigaluaruvtigo ikiorneKarsinåu-
ngilavut taima sikut eKimatigissut maskina ikior-
tigineK ajornavingmat.
umiarssuarput KagfaKåtårdlunilo åpaKatårpoK,
uvagutdlo ordlussardlutalo OKalorujugtarpugut,
nåpitavutdlo suaorujugssuartardlugit ilagerKUv-
dluta. Hammari kingulerisungåinartitnik Kuleriar-
dlune serKorpoK, nålagkavtalo siggartardlune
akivåtigut. malugisimanerdlugule sarfåussaunine
stinguamigdlunit issigissagssaKångitsoK ?
sisamanik niserdluta sujumut tamaviårniara-
luarpugut inflnerpume ånåuniartariaKaravtigo.
persoK klnamut ånernavigpoK anorilo anertikar-
naKalune. umiarssuaK tåkuterKigpoK Kanigdleri-
ardlune. angutit pungujortut tamane tamåne tå-
kuput sikup tungujupaligtuinaup Kåtigut åminig-
dlo uniarput. mana umiarssuaK Kanigtoralanguå-
ngorpoK. Kulivtinut piussariardlune uverujug-
ssuarpoK kingumutdlo åpandgdlune. nålagarput
orråvdlune aggerpoK Kaningnerussut ikiorniar-
dlugit, nikorfanerdle ajulerame sisamanik niser*
dlune ingerdlalerpoK.
„Kavsiuvise? ajutortoKarpise?“
„iluarungnaingajagpugut. arfersaniliuvugut.®
Hammarip angutit kisipatdlagpai.
„tauva mardlungnik amigarput. maskinaleri-
ssok kingumut tamaviat."
Schjelderup nangmineK aKfltånut pigsigpOK.
„angutit pingasut uterdlik naniniardlugitdlo.
åmit iglnardlugit nangmineK Kaiginarniardlik.
ilivse åmit tamaisa KaKiniarsigik sujumutdlo
ingerdlavdluse umiarsshp sujua torårsimaniar-
dlugo. ardlåinavsinigdlflnit sanimut sangussoKå-
sångilaK autdlainiamik ilaKartinane. ilungersua-
neruniarise, måne pissaKardluarnarunaKaoK."
Hammari, Sigurd uvangalo autdlarpugut. Ki-
matavut tamarmik apusinerssuarmut tarriput. su-
junivtinilo inuit mardluk tåkuteratånguarput. tå-
ssåuput Bergetorn ilaorKåtdlo ilåt. sunguamik
issigissaKarunångitdlat tuaviungivigdlutigdlo åmi-
nik mardlungnik uniardlutik ingerdlåput. KagfiaK
Kagfaleriarångat sikumut patdluinartarput, taimåi-
tumigdlo kinguleriisimavdlutik.
„åmit iglnarsigik tuaviorniaritsilo sianilsorssuit
umiarssuaK sigguilerparse.“
Kagfiap itivdliuteriarmagit issigiungnaerpavut
Kagfariatdlaramik KerKinardlutik apusinerssuaK
issikukåt.
„ukorsipalårssuit-å, tusåssaKångilase, tatdli-
mauvdluta tåmarnialerpugut tuaviungigkuvse.
inhnerse ilungersfitiginiarsiuk."
tikiuteriarmata tuaviuvigdluta uterpugut, aner-
tikaleKalutalo umiarssuaK anguvarput. Bergetorn
mianerssorpatdlanginame umiarssfip sinåtigut
KuåupoK aKuatalo tungånut sarfautilerdlune.
„nålagarput unigtiguk, unigtitdluinaruk, Ber-
getorn sarpingmingnialeKaut."
Bergetorn silaerututut ilivdlune pikigpoK. Ham-
marip agdlunaussamik nalugsivigå, nalutariga-