AvangnâmioK - 01.05.1936, Blaðsíða 8

40
AVANGNÅMIOK
Nr. 5
paitdlisåumik siningnartunguanigdlo tunivarput.
nålagkavta iluarsautdlugo l'nartipå. tauva nåpar-
simassoK uipoK. „ivdlit-una anånaga?“ nålag-
kavta mérKatut ilivdlugo tigumivå. tupigusfitigi-
ngi'neK ajornaKaoK angussuaK pinertusårnertoK
arnatut Kajagssuartigisinaungmat. ånernartue ila-
ne sualugtitorujugssfissarput ånilånganarsivig-
dlune. nalungikaluaråinisoK KanoK iliornigssaK.
åniarnermit singorugdlersarpoK ilanilo kinå tu-
ngujorfissalersardlune. angutit KerKerardlutik mi-
sigingneKataungårdlutik åniautai Kimerdlorpait.
unuaK KångiupoK Kanimanartualo périartuleru-
nardlune. nangimassarnera akugtusiartorpoK nag-
gatågutdlo sinilerdlune isslkumisutdlo tåutoKa-
lerdlune. uvdloK unuardlo sinigpoK. uvdloK atau-
seK sulingltitaoriardlune kingumut piniaKatauler-
poK.
uvdlut taortigigtuarput åssiglngltuardlutigdlo.
uvdlut ilait umiarssfip erKåne puisslniartarpugut,
uvdlutdlo ilåine mile sivnerdlugo pisugtariaKar-
tardluta. arfernup erKåtigut iterångavta autdlar-
Kingnigssamut perusugtoKarpiarneK ajorpoK. nå-
lagkavta taimailiorneK kamautigissaKå, sujuler-
ssordlunilo autdlartarpoK angutitdlo mardluk
nagsatagssait nagsartardlugit. taimailivdlune Ka-
tiggamigut amusserrajugpoK- aKaguanilo åniar-
torujugssfivdlune angalavoK pinertuserninile av-
dlångortlnago. ilame pinertunerssua tupingna-
vigpoK. nauk Kungatsimigut nåparsimanerminit
angmassoKaraluardlune taimåitoK uvdloK tamåt
makitassarpoK uvagunguåkuluitdlo nålagkersu-
pilugtuardluta. nalunaerKfitap akunere kingule-
riårdlugit nivdliajuartarpoK nauk nivdlersarnine
tamatigut savigtut pilagtissfissårtuaraluartut. tai-
måitumik unuit ilåine igglngarujugsimassarpoK.
OKalorujungnermume piginåussuseKardluavigpoK.
uniikorsioréravta umiarssfip Kånut KaKivunga
sikuvdlo némulårnera åssiglngeKissunik nipeKar-
toK nålålerdlugo. taimaitdlardlune puissit piarai-
sa nivdliarpalue tutsiutarput. igassup pfigfitat
nerriviussap iluanut iliorarpai, Kangale pissorpa-
lunguarsse. kamagsimagunarpoK-åslt kisimériar-
dlune taimåikajugtfissarame. ine ikumassoKar-
poK, anersauna Sverrep nunap åssinga issiging-
nångilå. Sverre angutauvoK pitsaussoK ikiuiga-
jugtoK nuånårtuåinartoK. sujuata inånit agiarpa-
lugpoK, nålålerpunga, agiartup ilune agtordlugo
agiarpalugpoK, erinaK ilisarnavfårik atorpalug-
dlugo. kiserdliumeKigama inånut aterpunga. ini-
gissane mikingitsumik angerdlarserneKarpoK.
amerdlanerit igsiavdlutik alersinik ilårtuiput. ilait
mardluk sinigfingmingne igsiåput nisutigdlo au-
latårdlugit maungåinaK issigalutik. Villy agiar-
tfivoK. tungmerKanut Igardlune nisune pårdlag-
titdlugit agissatårpoK, erKanilo inuerutititfissårsi-
mangårmago tupautailunlt tigugaluaråine siani-
ginaviångilai. August igsiavingme igsiavdlune
pujortatårpoK, pujortåune Kanermine eKiminut
igdluglngnut nfigtaKåtårdlugo pujuatdlagtarneri-
lo umlnainit anioKitdlagtarput. kinå salugdlunilo
eKingasuligtoK nalunaitsoKaoK issisiorujugssuar-
dlunilo anorisiorujugssuartarsimassoK.
(nangitagssat.)
tamalåt.
sarfap kissartap nalunartue. ukioK 1927-me
Sevtemparip 19-åne Frankrigip sineriåne puiau-
ssaK agdlagkanik imalik nanineKarsimavoK. pui-
aussaK Floridame imånut igineKarsimavoK 1926-
me Marsip 4-åne. Kåumatit 18-it km 7600 ator-
dlugit Amérikamlt Evrfipamut avKutå sivisoKi-
ssok sarfap kissartup ingerdlåsimavå. sarfaK tåu-
na angnertorssuaK Atlantikup sarfaisa såkortu-
nerssaråt Amérikap KerKata migssånit autdlåve-
KartoK. puiaussaK uvdlormut 13,5 km-nik nfig-
tarsimavoK.
puiaussaK avdla 1923-me Novemparip 26-åne
åma franskit nunåta sineriåne nanineKartoK Pag-
givigtap sineriåne 1922 Ortfiparip 4-åne imånut
igitausimavoK.
sarfap kissartup avKUtai pissusilo påsivdluar-
nerujumavdlugit Paggivigtap sineriåne umiar-
ssuarmit puiaussat agdlagkanik imaKartut Kav-
sérpåluit imånut avalagtineKarsimåput. måna
puiaussat tåuko sume navssårineKarnigssåt på-
siumaneKaraluaKaoK.

K’eKertarssuarme naaitigkat Kr. Heilmann.