AvangnâmioK - 01.11.1945, Blaðsíða 7

nr. 11
AVANGNÅMIOK’
99
imap anglssusia.
imaK tamatigut angematiglgkaluarpoK kisiåne
nunarssuarmik Kagdlisimanera åssigiglnångilaK. ukiut
15 milifinit migssiliordlugit matuma sujornagut Eo-
cæntidip nalåne taiinarie nunarput akungnagtumik
klimaKaratdlarmat Europap KerKa, Asiap kitå, Afri-
kap avangnå Meksikolo imausimagaluarput. imaKa-
lerKårneranitdle nunarssdp nunataisa kivissardlutig-
dlo Kagfartarnerisigut Imap nunarsstip Kånik Kag-
dlisimanera avdlångorartuarsimavoK. manåkut Imap
angissusia 361 mili. km2-uvoK, tåssa nunarsstip Kå-
la 70,8 °/0-a. nunarssuaK landhalvkuglemik vand-
halvkuglemigdlo avgorneKarslnauvoK.
landhalvkugle-p polerisagaluarpå Loirep emå
51 °/0 alo nunåusagaluardlune. vandhalvkuglep po-
lerisagaluarpå Ny Zeelandip kangia 90,5 %-alo
imåusagaluardlune. imat angnerussut måkuput: Baf-
fin Bay 14 miil. km2, Sydishavet 26 mili. km2,
Atlanterhavet 82 miil. km2 Stillehavet 166 mili. km2
amalo Indiske hav 73 mili. km2, imavigssuit pinga-
suput: Stillehavet 180 mili. km2, Atlanterhavet
105,4 mili. km2 amalo Indiske hav 75 miil. km2.
(nangitagssat.)
K’eKertarssuaK.
1. tamagingnit timingnit inugpagssuit
issigatit K’eKertarssuaK
takussagssaugavit ukiorpagssuit
sordlo åssiliåinarssuaK
tungujorterulordlutik KåKarssuit
erssilårdlutik sermerssuit.
2. ungasigtitdlutit kussanåinaratit
tikilerdlutit pinerputit
kussanartumik naggorivigsflgavit
nauk avangnarpasigsflvdlutit
KorKut KorsorKivit — ujarai Kernarit
KåKat ivnait kussagsagarait
3. sermitarssuit KåKatit Karssutdlugit
nuisårtoK kussånatigåt
siorarssuatit iluartitdlugit
umiaussat Kimugserfigåt.
naussut sivkersoKartut piginarnagit
imeK kissartoK agdlåt pigåt.
4. sinerissap tamarme Kuerssuatut
iputit aumarfitigssanut
Kujangårtarpugut klssalårtartugut
ukiup issilerneragut
asullnarme plneKutaorKuvdlutit
tåvunga kalitåungilatit.
taigdl. Kristen Poulsen.
Dina Ostermann.
in. 28. Januar 1878. — toK. 22. Novbr. 1945.
Danmarkimit radiukut tusarpugut nunavtfne pa-
lasiusimagaluartup Hother Ostermannip nulia Dina
Novemberip 22-åne uvdlånguaK nal. 3 toKusimassoK.
palasip Ostermannip nuliata toKunera tutsiung-
mat nunavtfne inugpagssuit erKainiarpåt isumamfkut
arnamut tåssunga uvianutdlo mana kiserngorukat-
dlartumut KujaniuteKangårdlutik.
Dina 67-nik ukioKardlune toKuvoK. Dina ilisa-
rilerKårparput ukioK 1901 nunavtfnut perKårmat uvi-
ne Ilulfssane palasiusassoK ilagalugo. taimanile ar-
naK tåuna nuånarilerparput asalerdlugulo, tåussuma
uvavtfnut asangnfssusia avdlångorfeKångingmat.
Grønlandime inuit arnamik tåussuminga takungnig-
simavdlutik najuisimassut unersiutigssarsinatik Ki-
magtångilåt. inuit nikanartut pilimassutdlunft Dina-
mik takungnigsimassut tamarmik Kujåssutigssaming-
nik erKaimassagssarsisimassarput.
Dinap flmatå inungnut tamanut angmavoK, tai-
måitumik inuit kikutdlunft tåussuma saniane inig-
ssaKartarput ilagsivdluarneKangårdlutigdlo.
Dinap agssai tamanut isagsimåput. inuit pig-
ssardliortut tamardluinaisa ikiorumassarpai. uverivat-
dlårtutdlunit tamaisa sussårtitdlugit autdlartftångina-
migit inuk avdlaugune ingminut nungutumik uner-
sinaussaraluarpoK. Dinale OKausipiloKångitdlufnar-
dlune tunissiuåinartarpoK. KfnuvigineKångikaluaruni-
lunlt tåssa taimaiginartarpoK.
Dina igdlumine suliungnaemeK ajordluinarpoK.
uvdlånguamit makitardlune unugdlartoK aitsåt fnar-
tarpoK aKaguanilo ama taimåituardlune. arnauvoK
pitsåussutse nåpertordlugo pikorigsoK. sulivdluarner-
migut avdlat najortigissartagarpagssuane pitsangmik
issigissagssitarpai fssuagagssitardlugitdlo iluaKutig-
ssåinik. Dina arnauvoK nuånårdlune sulissartoK, su-
lineK nuånareKigamiuk. arnat infisugtut nunarKatigi-
ssane Kaernussarpai nalingfnarnik merssoKatigissar-
dlugit ajoKersortardlugitdlo. nipilerssorneK nuånare-
Kigamiuk suleKatine erinarssoKatigalugit nuånårtar-
poK. KimaKigame najordlugo tårKunganartoKångilaK.
nagdlingnartumik takugune tugpatdliutigssånik piu-
massarpå avdlanutdlo ama nagdligernussardlugo. su-
mutdlunit 'pigaluarångame inungnik asangnlssusia
taimaiginartarpoK taimåitumigdlo asasserpagssuaKa-
lersardlune. arnauvoK ugperdluartOK uvimilo suliå-
nik suliniarneranigdlo ilaginåingeKissoK. mémanik
inersimassunigdlo asangnigtorujugssflvoK.