AvangnâmioK - 01.07.1948, Blaðsíða 5
nr. 1
AVANGNÅMIOK’
125
nenalerpata alugssamik. sulilo sivnilingnik pexar-
dlualerune niuvertoKarfingmiut sulissartut inuinaitdlo
alulersugagssarai, åmame aké nangmingneK iluaKu-
tigfsavait, ajungeKaorme. kisiåne. . . .
s6rdlo oKarérsunga: Kåinap amigssai, atungag-
ssat, atissagssat oKorsautigssatdlo låssa asimiup su-
jugdliutdlugit tamaisa tuninagit nangmineK perxu-
mautigssai. — agdlagkåka påsinerdlungniaKinagit,
oKaorKigsårutåungitdlat. sule niuvertoKarfingmiut asi-
miutdlo ilait uvavtinit isumatunerugamik sitdlfmaser-
dluarnerussartut KularutigissagssåungilaK. avdlarpag-
ssuitdlo asimiulerssårutigssat amerdlagaluaKaut, tå-
ssungale kiplnartigit!
asimifissugut ajunginerussumik angussaKartaria-
Kalerpugut! tauva KanoK-iliorneK angussap pitsaune-
rulernigssånut avxutåusava? asimiune — pingårtu-
mik avangnarpasigsormiussuvtine — 1800-p nåler-
neranile timip tungåtigut pissuseK taimaiginangaja-
vigpoK. kristumiussutsfkutdle KanoK-ipa? imana OKar-
toKarumåsaoK: sujumut ingerdlavoK. tåssame, issi-
gissåkut sujumut ingerdlavoK. erssingitsordle inung-
mitoK KanoK-ftoK nalunaerneKarsinaugaluarunitoK! —
timikut oKauseK sujumut ih'kagarput timitaler-
sordluarneKarnigssånik utarKivarput, uvdluvutdlo ma-
na atugkavut taissarpavut sujumukarfit. kukuvdluta?
inoKativut Kiviaruvtigit kukungikaluarpugut, amame
igdlunguavut iserdlugit taimanernit tipigingneroKaut:
KaKorsautisungne, imiarsungne Kavdlunåmernitdlo
tivke ilungersulårdlune aitsåt tipiusinaulersartut. tåu-
kume asimiup sujumut ingerdlaneranik nalunaeKU-
tåuput ajungexissut, tipigik ipeK pérdlugo! timip nu-
kigtorsautånut ilaussoK l'miaK asimiup ama pissaler-
på. alianartortåle......tåssunga kigdlinartigo, kia-
lfinit nalungilå suna pineKartoK.
asimiune agdlåt OKartoKartarpoK: „sujulivut inor-
talerpavut“mik taigdliortoK isumaliomårane taigdlior-
simassoK. taigdlaK kukunexångilaK. „avdlarssuitdle
pé“ asimiup pingårtilerpai. sule nunaKarfingnut av-
dlanut inugtunerussunut nugtertitauleruvta inflvdluau-
teKarpiarata nunarput avdlångungivigsoK avdlångui-
neriisavarput. — agdlame alianaraluartumik taigdlaK
inugtalerneKariartuinarpoK.
nålagkersuissut Kiviartigit, ama asimiut issigait.
asimiutdle kommuneraadé sulerusugkaluardlutik aut-
dlariarslnaussångitdlat. Kutdlersat tunganut KiipaK
nugtartuåinarpoK ikågagssaujungnaertardlunilo.
sorme landsraadit avKutigalugit asimioKarfiup
kommune sarKtimiussigunik? asimiut kommuné
landsraadigssarsioKataussarput, landsraadiussuvdlo
sianigissagssarå Kinigauvfingmine sujumut inger-
dlausigssat stlssutdlunlt påsiniardluardlugit suna
iluanårutaulersugssaK pilerslniåsavdlugo, unåungitsoK
asimiut nunåt inuerutdlugo inuit nunaKarfingnut
inugtunerussunut nugterdlugit piniagångue iluanå-
rutigissartagait Kimagtitdlugit. sulissfiniartoK nang-
mineK iluanårniarfigssamik ujardliussile! avfsitigut
erKortumik nålagkersuissunik påmårneraissartut aki-
pilorneKaratik erKarsautigivdluarneKartalerniardlit su-
livdluarnigssamutdlo tungavigssarsiorfiulerniardlit!
kalåtdlit arnartavut takisflnik sérKutik tikitdlugit
ånorårtaleraluartut niamutigdlo tunusuinaisigut kå-
kigsautinik uligtaleraluarait påsiartuinarpavut Euro-
pamiungorsfnåungitsorpagssuit sule asime nunaKar-
tut. — agssait orssumik sérissufnauvdlutik saving-
mik tigumiartut issigiuminarnerutfkaluaKåvut nuna-
mut saligutit nivåutatdlo tiguminigssanit, taimåtaoK
neKe neriumanerungårparput uvdloKerKanut timiu-
ssiamerngup kislnangajangme nerissagssaulernig-
ssånit.
nalunångilaK kalåliussugut atautsimut eKiteru-
nigssarput sulfssutigineKåinarune nåmagsineKarumår-
toK. kisiåne asimiune tamåna sule ersinaraluaKaoK.
piniutigssanik pilersordluarneKarnigssaK erKartorne-
KarpoK. ungasigsume aitsåt asimiukox piniartaleru-
mårpoK. kisiåne tamåna KaKugo pilfsassoK naluvar-
put. neriorssfltit amerdlaKaut, asimiutdle tungane nå-
magsissaussut sule angnertuvatdlångitdlat. isumaKar-
niaKinase asimiup agdlagå sujumukarnigssamut
akornusersfltauniardlune agdlagaussoK, erxarsaute-
Kartumigdle agdlagaugaluarpoK. asimiut nugtertfna-
git pingårtumik asimioKarfft tunissatigut nuimane-
russut niuvertorusilersufnarsigit. niuvertoKarfingne
suliagssat pingårtlnardlugit asimiut nunånik arsår-
tariaKångikatdlarput. sule Grønlandime asimiut na-
påssutit pingårnerit ilagait. puissitdle ajornarsiv-
dlufnalerpata piniutitdlo pitsaunerussut asimiut pigi-
lerpatigit nunamingnfgfnardlutigdlo navianarsilerpata
nåkautåungfneråne nunaKarfingnut avdlanut inugtu-
nerussunut nugterumårpase. — sulime asimio ing-
minut napatisinauvoK.
sule imaxaraluardlunga tåssunga kiplnaratdlar-
para Kularfnginavko åma asimioKatika agdlagaxaru-
mårtut imalunit agdlagaxarérsut.
Knud Kristensen, Sermiarssungmio,