AvangnâmioK - 01.07.1948, Blaðsíða 13

nr. 2
AVANGNÅMI OK’
133
dliartflssaulerumårtut pisissugssanut namaginarneru-
lerdlutik.
uvdlume Danmarkitne pisiniarfit niorKutigssar-
pagssuanartutut issikoKaraluarput, sarKumissutdle tå-
ssa tamarmiussakuluput, pilerigissatdlo tamåkiania-
raluaråine aningaussånguåkuluit sumut tungniåsaga-
luarnerput. inflssapalanguime tikermit takinerungitsut
korflninik ardlalingnik akeKarmata, ånorågssatdlo pi-
nerpiångikaluartut meterimut amerdlanertigut 20 kr.
inortarnagit, tauva tupingnångilaK angatdlatit inung-
nit akilerdlugit sulisitanit sanaussut ingmatsiaK ake-
Kartitåusångitsut. tåssalume taimåiput.
årKigssuissoK.
Amerika.
nålagauvfigssuaK tåuna angisoK pingårtordlo u-
vagut ilåtigut ukiup 1800-p nålernerane inungorsi-
massugutima oKåinarsinauvugut: tusåmarKalåvigpar-
put. måssåkutdle uvagut utorKait plnarnata ilisima-
ngåleravtigo nukagpiarånguit niviarsiarånguitdlflnit
niuvertarfingmit nerissagssarsigunik atissagssarsigu-
nigdlflnlt sumit pissflssut nalungenaut, tåssa Ameri-
kamit. taimåitumik ukioK 1940-mit 1945-mut (sor-
ssungnerssflp soraerneranut) kalåtdlit tamarmik mi-
sigissusiat Amerikamut KujaniarnerinauvoK, ukiunime
tåukunane sorssungnerssflp ukiuine nunaKarflt atau-
siflngitsut avdlamik såriarfigssaeruvfingmingne niu-
vertarfik kisiat inflniutigilersarsimassarpåt. uvangalo
tamåna misigerérsimavdlugo ima oKarsinauvunga:
Amerikap isumagisimångikaluarpatigut l'maKa nuna-
Karfxt ilaine kångnerujugssuit perdlimorneritdlQnit a-
tugaussarsimåsagaluartut. taimåitumik pissortarisima-
ssavta inussutigssat kalåtdlit nunånut norKåissutigi-
simassait pivdlugit Amerikamiut sorssungnerssflp na-
låne avKut naviananissoK atordlugo kivfartorsimane-
rat kalåtdlinit uvavtinit KånginartariaKångitsoråra. i-
måitoK nalflngeKårput: kinalflnit kivfartflssaK tuni-
ssardlunit Kujångigpat soKutigiungnaertarparput tu-
nerKisavdlugo kivfartflterKisavdlugulflnft nangånarto-
Kartilersardlugo.
isumaga imåitoK avfsikut nalunaerutigisavara:
isumaKarsimagaluarpunga nålaorsimagaluardlungalo
sorssungnerssuaK soraertoK Danmarkip kingumut ti-
gomingmatigut kalåtdlit uvagut Kujanermik Amerika-
mut erssersitaKåsassugut. tauvame sumik? imåitoK
nalflngeKårput: kalålenativta ilait agssagssutdlarnig-
sorssflssut Kalipainikut Kiperuinikutdlo torratdlaissar-
torssflvdlutik. tåuko suliait peKatigigdluta pisiarisinau-
vavut Amerikamutdlo Kujåssutigalugit. tauva tåussu-
ma nålagauvfigssflp katerssugausivingminut iliumår-
på erKainiutigilerdlugo sorssungnerssflp nalåne ka-
låtdlinut ikiusimanine pivdlugo kalåtdlit Kujåssutatut.
isumaliut taima itoK isumaliutigineKardlune nå-
magsineKåsagaluarpat suleKatausimassut tamaisa ag-
ssaisigut enitdlugitdlusoK Kutsavigisagaluarpåka.
Jakob Kaspersen.
emarsaut ajungikaluaKissoK taimåitariaKaraluar-
tordlume kisiåne åma måna erKarsautigissariaKarpoK
Amerika nakingningnerinarmik taima ikifltingingmat.
sorssungnerssflp nalåne nunarput nangmineK napa-
tipoK. niomutigssarpagssuit Amerikamit pissarpavut
nunavta niomutainik taorserdlugit. taimåitumik sor-
ssungnerssflp nalåne Amerikap niuverfigingningnera
KujanaKissoK nakingnissutåinåungilaK, nunarssuarni-
le avdlanisut niuveKatigingneruvoK. uvagutdlo kalå-
liussugut tugdlflsimårdluta sukasautigssarårput påsi-
gavtigo nunarput nakingnissutåinåungitsumik nang-
mineK napaniarsinaulersoK inunilo silarssuarme ino-
Kataussutut misigissuseKariartorpata agdlåt iluanutau-
lersinauvdlune.
drKigss. sivnissua.
asimiOKarfingmio nugkumångikatdlarpoK.
kalåtdlit eKiterunigssåt pivdlugo palase atarei-
nartoK landsraadimut ilaussortaussoK Gert Egede ag-
dlaganarpoK (tak. „Atuagagdliutit" nr. 1 Kup. 2 uk.
1948). sujunertai KanoK pitsautigissut atuaravtigit so-
runame påsivavut Kåumarsainerup perKingnigssavdlo
tungåtigut KanoK iluatingnauteKartigigaluartut. erKar-
torpå inuiait inuiangnut kultorilingnut nagdlersukiar-
tornermingne pissuserissartågait uvavtinut kalåtdlinut
ukiune måkunane pivfigssausorinarsilersut — sordlu-
me atuarise. agdlagai tåuko iluatingnartoKaraluaKi-
ssut amigaraluartumik agdlagaKarfigitsiarniarpåka.
nunaKarférarpagssuarne nunanartugut nalungi-
larput „atarKinardluartut sujulivta“ nunaKarfémat sia-
maseKissut puissit piniagkatik malerssortuardlugit tu-
ngavilersorsimagait. nauk ukiut taima amerdlatigissut
Kångiukaluartut sule uvdloK måna tikitdlugo tamå-
ko ilait piniarnerup aulisarneruvdlo tungaisigut ilua-
tingnauteKaKissut påsisimavavut. soruname tamarmik