AvangnâmioK - 01.08.1949, Síða 2

162
nr. 1
%
AVANGNÅMIOK’
dluarKuvavut. måne arnaKatigissavut kisame taima
angussaKaravse danskit arnartåinit nuånårutigine-
KarpoK. Kularinagulo nerifttigårput taissislnaoKatau-
lernivsigut inériartulertortineKåsassuse ilivsisaoK pi-
slnautitaulernerse erKortumik atorslnaorKuvdlugo.
DanmarkimfsaoK arnat angutitamingnit kingug-
dlioKalutik taissistnautitaulerdlutigdlo taineKarslna-
ngorsimåput. Danmarkime inatsisit tungavigissaisa i-
nuit kikilssutdlumt nålagkersuinerme peKatauslnauler-
nerånik pilersitsissut atortiingornerat ukiut 100-ngor-
torsiordlugo aussaK måna junip 5-åne nagdliutor-
siorsimavarput, inatsisitdle tungaviussut atulernerå-
nit ukiut 66 Kångiutut aitsåt tåssa 1915-me Dan-
markime arnat angutitut nålagkersuinerme peKatau-
ssugssångortineKarput.
piårnerussumik KinerneKarslnangorsimagaluaruv-
ta Kularnångivigsumik iluaKutausimåsagaluarpoK. mi-
serratigissagssåungilardle OKausigssaKaicataunivta pi-
ngåssusianik DanmarkimisaoK erKaislneKartariaKarsi-
magavta, tamatumanilo sorssungneKarnera 1939—45
eKérsarneKarfigårput. taimanikut påsivdlualerparput
Danmarkip nålagkersorneKarnerata Inugtaussunit kl-
kunitdlunit oKausigssaKarfigeKataunera KanoK pi-
ngårtigissoK kisermåussivdlutik nålagkissartunit piu-
minarneroKalune.
tyskit såkutflisa Danmarke tigussaringmåssuk
Inugtaussut nålagkersuinerme peKataunerisa KanoK
pingåssusia påsivdluarnerulerparput. Danmarkime
nålagkersuineK demokratiskiussumik ingerdlåneKartOK
OKantigissarparput, manalo sorssungnerup Kångiu-
nerane kisermåussivdlune nålagkersuinermit tamatu-
ma pingårtlneKarnerungårnera tusartuåinalerparput.
demokrati KanoK påsissariaKarpa?
nålagkersuineruvoK inuit inuiaKatimingnit Kini-
gaussut katerssfltdlutik oKaloKatigigtardlutigdlo inger-
dlåssarissåt. oKaloKatiglngnertigut ikioKatiglgdlutik
tamanut iluaKutigssaunerussut aulajangersarsinau-
ssarpait. nålagauvfingme demokratiskiussumik nålag-
kersugaussune kikutdlunlt akornusersorneKaratik i-
sumatik sarKumiiisinauvait.
imatutaoK navsuiarsfnauvarput: demokratlkut su-
junertauvoK inoKatimik kinaussumigdlQnlt pingår-
titsinigssaK, tåssa kinalQnit taimatutdlo åma inuia-
Katigit tamåkerdlutik nalungeKatigingnissutsimik ni-
på nåpertordlugo inflsinåusassut avdlanit pingitsaili-
niagaussutut oKausigssaKarfigineKaratik.
demokratiskiussumik nålagkersuinerup inungnik
åssigigsitsinigssaK tiingavigå, amalo ima isumaKar-
dluinarnerput tåssa inuk kinaussordlunlt ugperisså,
inuiangnut nagguveKatigingput Mkunut ilaunera nå-
lagkersuinermutdlunlt tungassutigut akerdlerinera
pivdlugo ajortumérniåsagåine demokratip isumagiv-
dlulnagånik uniorKutitsinertut issigigavtigo.
inuit nålagkersueKataunerata inoKatinik isumav-
dluarfigingningneK tatigingningnerdlo infivdlo kiav-
dlunit nangminerssordlune pisinautitaunigssånik pi-
ngårtitauneK tungavigå. sordlflna tamatumtina inuia-
Katiglngnut ilaussflnerput påsilerigput iluaKutigssav-
tinik pisinautitaunermigdlo pivfigissarput, tamatumfl-
nale ama nåmagsiniagagssineKarpugut akissugssao-
Kataulerdlutalo angorérsimassavut pigmarsinaujumav-
dlugit arsårneKarsinaujungnaerumavdlutalo.
nålagkersuinerme kikutdlunlt peKatåusagpata ta-
mavta angutit arnatdlo peKataussariaKarpugut. Tysk-
landime Hitlerip nålagkersuinermik kisermåussilersl-
nåussutigå tyskerpagssuit nålagkersuinermut atåssu-
teKartut påsisimanagitdlo alapernaisingingmatigik,
soKutigingningitsutdlo amerdlanerssait arnåuput. na-
lungilarput Tysklandimut kingunipiloKangårtoK Hit-
lerip ptssauneKangålersimanera nåkigtaitdluinartu-
migdlo pissaunermik atuisimanera. — påsivarput ki-
sermåussivdlune nålagkersuineK kingunipiloKangår-
sinaussoK.
taimaingmat arnåtaoK nålagkersuinerme peKa-
taussariaKarput. soruname angutit arnatdlo pissaria-
Kartitait åssiglnglssuteKartaKaut ingmikut pingårtita-
tik tungavigissaramlkik. åssiglngitsunigdle pingårti-
taKarnerat sullssutigissagssat OKaloKatigissutiginerå-
ne iluaKutaussarpoK, Kavsérpagssuartigutdlo arnat i-
sumåt tusarneKarsimagångat tamanut nåmaginarne-
russumik aulajangersaineKarsinaussardlune. uvagut
arnaussugut isumaKåsångilagut sullssutigissagssat a-
ngutinit påsisimaneruvdlugit, nalångilarpume nålag-
kersuinermut tångassutigut sullssutigissagssat Kav-
sérpagssuartigut angutinit påsisimarKarnerugivut. mi-
serratigissagssåungilardle ardlaligpagssuartigut ikiQ-
nerput iluaKutauslnåusassoK. måko taislnauvavut:
arnat nakingningneK misigingneKatigingningnerdlo
takutlslnaunerussarpait amalo mérKanik ikiorsinigssaK
tamåkualo åssigissait påsisimaneruvdlugit. inuiaKati-
glngnilume sullssutigissagssat åssiglngitsut namag-
siniarnigssåine tamåko pingåruteKartorujugssuput.
påsivdluartariaKarparputdle tamåkua sullssutigi-
nigssanut piarérsardluarKårtarianartugut. suliarinia-
gagssavtlnut iluaKutauslnaussut Katsunagit tusarnår-
tardlugitdlo atuartariaKåsavavut illniartariaKardlugit-
dlo inuiaKatigingnitdlo avdlanit uvavtlnut atåssute-
Karslnaussut påsiniarKigsårniardlugit.