AvangnâmioK - 01.08.1949, Side 17

177
AVANGNAMIOK’
nr. 2
inunivne misigissama ilait.
måssåkut uvanga 50-nik ukioKarpunga. infingor-
simavunga Alångorme (Ujarasugssungme) agdler-
ssuarme. sule mérauvdlunga Korfingfip igdlua’tu-
ngånut. nupugut. sule erKaimassarpara KeKarérsima-
lersunga upernagssåkut kanisitdlarångat tunississa-
ravta kanioK atauseK 1 orimik akilersitdlugo. taimåi-
toK uvdlormut korfinip åipå avigdlugo akigssarsissar-
pugut. ilaniåsit martse Kåumataugå kanisut tunissau-
ssut pingasfivdluta aulisariarpugut uvangalo atåtaga-
lo Josiasilo Kamutit kåvsuardlugit kangimut. taima-
ne åsinåsit l'ssigdlunilo åukarsimassoK silalo perser-
tardlune. åukarnerit atugagssåungitsut sikupajugsi-
massut atåtaga ikisimassoK uvaguk mardlfivdlunuk
kåvsuardlunuk. taimaitdlunga mauvunga. kingorna
ingerdlåmersordlunuk uvfa kisime igtuatdlak tåssa
avungarssuaK nåkåupugut. Kamutit nusugkavtigik
kingfiput tåssalo atåtaga atdllngordlune uvagutdlo
morssugdlunuk. taimaititdlunga nuivunga. tåuna Jo-
siarse takuvara ungasigdlune tunungavdlune nuisi-
massoK niaKulnauvdlune, ama uvanga Kamutit Ki-
magsimavåka imaKa meterit pingasutut ungasigtigi-
ssumut, sulilo Kimagkiartorussårdlugit. atåtaga Ka-
mutit atanlpoK. kisa uvanga KaKivunga amalo Jo-
siarse KaKissoK angerdlamutdlo autdlardlune. sulile
atåtaga nuingilaK. åvdlatut sjornaKingmat imånut
kingumut arKarpunga. Kamutit tikikaluaravkit atåta-
ga Kamutit atånitoK nuisineK saperpara. kikissamut
nåtisimavdlune pérneK ajornarmat. ama KaKivunga,
kisiåne sule tåssa atåtaga nuingilaK. ajornaKingmat
åma arKarpunga tikitdlugulo agsorssuaK arKaima-
ssok. pingasoriardlunga imånut amartarérsunga ait-
såt atåtaga nuivoK ånoråme nuilå sipivdlugo. sule
imamitdluta pavfisigut agdlunaussamik Kilerpara, su-
lilo uningassoK uvanga KåKivigissartagara ornigpa-
ra. KaKigama atåtaga amuardlugo apigsingmat amu-
nialerivne OKarpoK nukigtorune KaKiumavdlune. åri-
me nukigtorame KaKivoK. pingåjorput suminerpoK,
fmaKale tåssa apigsilerérpoK. avdlatut ajornarmat av-
dlat sfit tamaisa Kimagdlugit angerdlamut autdlar-
puguk. ilåne oKalutardlugo kisa tåssa akisaerpoK,
tåssalo KiulersoK påsisimalerdlugo. taimaitdlune åri-
me ilisimajungnaerpoK. ila ajoraluåssusia. ajorna-
Kingmat nivdliavdlungalo ingerdlalerpunga. taimait-
dlune årime inuit mardluk ornigpåtigut, sunauvfa
Gudmand Lukasivdlo. tåuko ikiulermatigut tikipu-
gut, unugtordle aitsåt atåtaga ilisimarpoK.
aussat ilåne sila alianaeKalune KatsungaKaoK.
uvanga taimane KajaKaraluarpunga kisiåne amérsi-
mavdlugo Kissugtå atåtama sanangmago. 18-nik u-
kioKalerdlunga Kajanigpunga atåtaga nangiarnermut
KajaerusimalersoK. taimane Kissuit akikikatdlarmata
ikiagaK 45 oreKaratdlarmat. taimane Jakob Olsen
ajoKiussoK; Kalianut tungigssanik nangmagiarKung-
manga Kulivtinut nangmagiarama sule tagpavanit-
dlunga tasamane nivdliassut tusåvåka. sunauvfa
tåssa Karl Kulailuåinarnik ukiulik kingussoK, tåu-
ssuma angutå Alångorme niuvertorusiussoK. inera-
ma aterdlunga autdlarpunga. tikiutilersunga OKarfi-
gånga Karl Kangaungmatdle kingusimassoK. takuler-
para kitinguavtine Kajå pusingassoK. avdlatut ajorna-
Kingmat umiamik ainialerparput. tikiparput Kåinami-
ne uningassoK; Kangale Kujanånguarsse, kisiå-
ne Kangaungmatdle iperérsimavoK. avdlatut a-
jornaKingmat imaereårpara tåssalo påssutilerdlugo.
sivisfimik KåpiungilaK, kipunagulo suliaråra. taimait-
dlune sivitsortoK kisame anersårpoK kisalo tulaut-
dlugo. sivisfimik Kautfinginame finugtoK aitsåt Kau-
tugpoK.
pisimassup tamatuma kingornatigut llulissanut
pivunga. ilane ukiorå tarajordlunga sigssamut piga-
ma takuvara iluliussap Kåne KaKisimassoKartoK. ki-
siåne serKutdlarmat takuvara iluliussaK tåuna Kiter-
migut KupissoK Kånitordlo KernåtdlagtoK. erngerdlu-
nga ikiortigssavnik tordlulaorpunga naluvdlugule i-
luliussap KånltoK kinaussoK. uvanga tfitiga (toruti-
ga) tigfimigavko tåuna nagsardlugo ornigpara. tikit-
dlugo åmut alåkaravko Kfipåta iluane avatåinai nui-
såput ilua imarssfivdlune erKålo tamarme aserorter-
simavdlune. ajornaKingmat tfitima ipuanik tunivara
oKarfigalugulo: „nålagkuvit tigfisavavkit, kisiåne nå-
långikuvit imaKa tiguneK sapisavavkit“. tfip timitåta
isua tigungmago amuardlugo tiguvara tåssauna ii-
måminik ajungajalersoK. igdlumut majfitdlugo ati-
ssaiartitdlugo Kimagpara. — tåssa pingajuat.
åma ukioK måna Kajartordlunga autdlarama av-
dla KajaK nåpipara. puisse takugavtigo kujåmut nfig-
toK KajaK tåuna åipiutdlugo malilerparput. pivsag-
dlugo inåne uningalersunga tåussuma inerardlugo
Kimagdlunga ungasiartumut pivoK. tukumaleriar-
mat takuvara puisse iluagtikå. naulingmago avatsilo
nalugkå imaKa alatsiarsimavara. kisiåne nivdlerpat-
dlariarmat Kiviarpara tåssauna atajungnaersoK kisalo
kinguvdlune; uvangalo ungasigkivdlugo. påungar-
dlugo tikikavko iluamik makitikaluarpara, kisiåne
kitigåisaersimagame Kajå erngerdlune kivivoK. av-
dlatut ajornaKingmat autdlaisånut agdlåt erKardlugit