AvangnâmioK - 01.05.1952, Blaðsíða 6

74
AVANGNÅMIOK’
skit auånik akuneKariartuinarsimåput. avigsårtinekar-
sinaujungnaerput, tamånalume erkarsautiginekångi-
laK. inuiait atautsitut misigissusekariartuinåsåput, ima:
Danmarkip inugtai.
tamåko tamarmik autdlakåvfigssåt tåssa puilav-
fik atauseK, sumut sangmivingmine atausiussumik
inåneKartitsissoK peroriartortitsissordlo. — sorunalo
OKarumåsagaluarputit nunap sumlssusia ajornartor-
siornerme pissutaussut ilagigåt. nunavdle sumlssusia
uvdlumikut kåumarsagaunikut aperKutauvatdlårneK
ajulerpoK, inussutigssarsiornikutdle. —
Askov Højskolime Willads-sen.
oxangitsorfiungingmat OKalårdlanga.
LANDSRÅDIP okalokatigissutai 1951 atuardlu-
git alutornartorpåluligssuit sornguname ilåtigut u-
niatdlagfiungitsorfiungitsunik nåpitagssartaKarput. o-
Kaltiserissat ingmikortuisa 9-åne Klip. 40-me okaut-
sit uko ikarnarpatdlåKingmata okausekarfigilåratdlar-
dlåka: „imiapalåliortarnek atugauneruvoK nunakar-
fingne mingnerussune imigagssanik niorkutigssakar-
fiungitsune akigssaileKivfiunerussunilo, tåssa nunap
tikerKUine nålagkersuissunut tikikuminaitsune.
taimåitoKarporme, kisiåne taima ersserkigtigi-
ssumik nangassutekångitsigissumigdlo okåsagåine
misiligtagaKarnerussariakarpoK. sinerissap KerKane
inugpagssuakarpok „nunap tikerkuine nålagkersui-
ssunut tikikuminaitsune" najugakångikaluardlutik
imiapalåliortartunik tamatumalo tungåtigut nunap
tikerkuinit inornerungekissunik. imåisimagaluarpat-
dlunit atåtigut atsiortunga „nunap tikerkuane pi-
ngorsarfekarama tusangiatsagdlunga taima akissi-
ssunga, taimåitok kavsit uvdluinarne inokatauvfing-
mingne misigissatik pivdlugit takinarumångitsut isu-
makatigingitsornaviångilånga. kisalo inuiakativta ilait
najugkamingne nikiuitsut sinerissavdlo kerkane nu-
nakartut okautsinik issuagkavnik taimåisoringnigtitsi-
vatdlålerkunagit avdlanigtaok okarumassokarsinaune-
ra kularutigingikaluardlugo okauseriumassåka okau-
seråka. månime sinerissap kerkane palasip Okausé
ugperivdluinarnekarsinaungmata nuånaringinavkit. u-
kiut kingugdlit nunap isuata erkåne l'simavdlunga
månalo sinerissap kerkane najugakalernivne pissu-
tigssakardluarama landsrådit okalokatigissutåine i-
ssuagkåka uparuåsavdlugit. imiapalåliortarnek igdler-
soravko pinanga, erkortordle måna sarkumersiniåi-
nardlugo: sinerissap Kermmiut .nunap tikermine“
najugaLingnit imiartornerup tungåtigut Kagfasingne-
rungitdluinarmata. tamåna taimåinginerarnekarsinau-
galuarputdlunit issit, siutit atorniardlugit inussune
avdlatut okautiginekarsinåungilak.
landsrådit okalokatigissutåine kuiagissagdlit nu-
navtine Danmarkimilo itut navsuiautitut okauserissa-
nik kånginainek ajortut „nunap tikerkuine" nuna-
linguakasit imiapalåliortarnermit angnerpåmik ner-
dliutisagpatigik landsrådimut ilaussortap atarkinartup
okausé pissutigalugit „tikerkor“miuvdlune narkiute-
kångitsornek itingunakaok.
landsrådit imigagssalerinerat okausigssakarnar-
torpagssuakalersitsissok angnertunerussumik okausé-
karfiginago tåunåinak taivara pissutitsinek tåssane
igdluinarsiorpatdlårtutut issigigavko. taimåitume p'v"
dlugit kinarssuak kinånguardlo okalorkunago inei"
ternekångingmat.
Thorvald Simonsen.
åsit privat!
kalåtdlit nunavtine ukiune kingugdlerne sujU'
mukartitsiniarnerssuak sujornagornit ersserkingneruv'
dlunilo malungnautekarnerussok måna anoritutdlU'
sok isivdlune nagdliusimalerpok sordlulunit silar"
ssuak sivisorssuarmik atorssausimavdlune anoråsuar'
talersok. niuvertokarfit sujornagornit pigigsårnerulei'
put, akisorssuit kalåtdlit akilersinåungisait pilersine'
kartitilerput. nålagauvfiup åtavigissavta DanmarkiP
ikiuiniarnera angnertunerujugssuångorpok. aningau'
ssarpagssuit nålagauvfiup ima imalo amerdlatigiss1^
akuerssissutigissalerpai nunavtine Grønlandime P1'
lersitagssanut atugagssångordlugit. pissariakalers|'
mangmåme, kujångitsornek ajornakaok, kisalunit >'
långue sugdlussiniartalerput.
kisiåne nalungilarput anore tikiunermigut ilua
kutaussardlunilo ajokutaussartorssuak. tåssalo måna
åtavigissavta nålagauvfiup ikiuiniarnerulernerssua a'
noritutdlusok isivdlune iluakusivdlune åma ajoKUSj'
sinauvortaok. aperiumassokåsaok: sukut ajokusisi
nauva ikiuiniarnek taima kujanartigissok? sorpa£"
ssuit pilersikai pilersusavdlugitdlo.
ikiugaunek kujanaraluartok åma utarkinar>ier
mik kingunekarsinauvok, tåssalo navianautå. uvag11
kalåtdlit inuiagtut kivfåungissusekartutut ineriartor
niaruvta nålagauvfik åtavigissarput kisiat pilersits«
nigssånik utarkinartariakångilarput sordlo san'^.j
ssarput Island iliorsimassok. 1951-me landsrå