AvangnâmioK - 01.02.1953, Qupperneq 6

22
AVANGNÅM10K
nr. I
gagssanik avisinigdlo tuniniaissut pitsiviglnardlugit
autdlamigpugut Lillebæltip ikårtarfigssua alutornaKi-
sSok avKutigalugo Fredericiamut unigdluta.
Fredericia Danmarkime Kimugtuitsut unerartar-
fisa angnerpåt ilagåt. tåuna Danmarkip ilåinånut aut-
dlartugssat pinatik nunanut avdlanutaoK ingerdlaniar-
tut eKiterutarfigåt. tåssane uningatsiåsagavta igalåt
angmariardlugit takussagssarsiutsiarpugut. månale
pivfigssakeKigavta taissagssartai Kimåinarniaratdlarti-
gik, kingorna cyklerdluta angalaorumårpugut.
tåssånganit Kolding unigfigitsiarparput åmale
perKigsårnerussujnik angalaorfigissariaKaravtigomåna
igdlukorssua takutsiåinaratdlardlugo, kisamilo uvali-
leriånguatdlartoK ilagissagut peKuatdlagkalugtuinar-
put OKardlutigdlo unigtarfingme tugdlerme igdloKar-
fingme Vejenime niusassugut tåssångånitdlo Askov
Højskolemukåsassugut taimalo unugtinago atuarfig-
ssavtinut aputerérsimaniåsavdluta.
tåssalume takornarniat silartåta åma issiglnåsa-
nagit. apfltdlualeriatdlartugut Kangale Kuerserérpåti-
gut. sialuk kuissuinångorpoK. Kimugtuitsunit niugav-
ta arpaliutinaK utarKissarfingmut isåpatdlangniara-
luarpugut sujulivutdle arréKa'tit. aitsåt isilivigkavta
takulerparput angutip ilagut eKitarai; sunauvfauna
Askov Højskolerne iliniartitsissut ilåt tikitdluarKussiar-
tortitauvdlune autdlartitausimassoK. KungujulaKissoK
kalåliussugut påsigaluardluta Kurigujugkame.
Kamutit ilaussartautit bussit mardluk bilitdlo
taxat mardluk agssartorput minutit 15 migssiliordlu-
git mulussardlutik. kisame pisinauleriaravta bussinut
ikikavsaKaugut igdlorssuarssuvdlo ungalugaussar-
lånut pigavta niuvdluta.
(nangitagssaK.)
Nugssuarme KdKap sisornerssua
inup inuneranik naleKarpoK.
tamåna pisimavoK 15. december uvalikut nal.
2 migssardluinåne 1952.
uvalikut agdlagfivtine sulititdluta agfardlerput i-
nerdlune oKautigå sigssaK magdlersorssuångortoK.
anivugut, maligssuardlo agsut tupigusutigalugo issi-
gingnårparput. isumaliorKåraluarpugut ilulissamik a-
serortoKarsimassoK. sunauvfale maligssuaK pingor-
feKarpoK Nugssuarme K’utdligssat akiåne avangnåne
35 km migssiliordlugit ungasissuseKartume.
aKagdkut sisornerssuaK takuniarneKarpoK. taku-’
niaissut pissortåt, Johan Lange, ima OKalugtuarpoK:
sisornerssuaK portussuseKarsimavoK 460 m migss.
sisuarssuitdlo siligsiartortut imånut avalagsårsimane-
re åma 400 m migssiliorpait. ujarapilorujugpagssuit
imånut avalagsårtitersimåput nuisassorssuvdlutik i-
mamit. nunatoKaK (sigssaK) påsineK ajornaKaoK si-
sornerssuarnit. tagpava autdlarterKårfia Kalorsarssu-
gunarporoK, Kuparssuardlo aputikut nåkåneKångit-
sukut erssipoK, åmut avangnamut sangmissoK, si-
sornerssuit panerdluinartuput. erKåne evrngup kung-
neranik erssitsoKångilaK, sumigdlo pujorsungnigatik.
maligssup såkortusimåssusia ugpernarsarneKarsinau-
vok tåussuma kujatinguane uligtarnerup Kulånltut i-
vigssuit magdlorneKarsimangmata. nflngajugssuardlo
maligssup tamåt Karssusimavå iluliapilukasigssuardlo
tungujupaligtorssuaK tagpava uligtarnerup Kulåne,
tauvalo igdlariariardlune OKarpoK: „magdlip såkortu-
simåssusia takuvdlugo sisornerssuitdlunit sugdluna-
ngajagput." oKautigålo avdlanik NugssuaK sisorner-
ssuaKartoK, imaKalo ukiorpagssuit Kångiunerisigut
taimåitoKartarsimanerpoK.
taimanikorpiaK tiningavoK, kisiåne tinerujug-
ssuarsimanane.
bilertartoK Hans Møller imåitumik oKaluasårpoK.
tamatuma nalerpiåne sulivfingmut (minen) bile-
KåtårsimavoK. pilersimavoK Kaernerup angugåne. tau-
va ingerdlåinarsimavoK. unigfigssaminutdlo unigtoK
åipagssånik Kaersimavå bilit anginerssuit atugai ta-
lisivigdlugit agsutdlo ånilårtitdlugo. tauva magdlip
iminerane KimåsimavoK. inuitaoK aumarutigssat nå-
kåtitsiviåne sulissut Kumut Kimarråsimåput. suleKa-
laisa magdlip imissårnerssua ardligdluinarpåt. pi-
ngajugssånik bilerssuit inoKångitsut Kaersimavai ilu-
liålugssuarnik imerdlugit. imissårnerame ima sualug-
tigisimavoK agdlåt aulisagånguit kingugdlerpauvdlu-
tik K’utdligssat sigssånit Kimagutartut OKUtat (Kale-
raliussat) sulivfiup tungåne KåssuneKartarsimåput.
maligssup bilit ingerdlaviat ajortungortivigsimavå i-
luliålugssuarnik ujarKanigdlo, aitsåtdlo nivautarssup
nivangmago uteriarKigsinaulersimavoK.
magdlip Kaertarnera mikigissagssåungilaK ma-
skinap isåriå angussarsimangmago.
tauvalo måssåkut tusåsavase inuit pingasut aju-
nångajagtut sisamåtdlo ajunårtoK, sisornerssup mag-
dlersitsinerssuanit:
taimanikorpiaK angutit sisamat tåussuma sisor-
nerup kujatåne aumarutigssarsiorfiup Kagssutai si-
samauvdlutik ilaiarpait pramiararssuarmit (sigguluk).
tåssame Kilalugatsiarssuarnik sisamarårsimagamik