AvangnâmioK - 01.02.1953, Side 7

n r. 1
AVANGNÅMIOK’
23
(oKaluasårtarnere åssigiåginarput, tamåna pivdlugo
oKalugtuarnere atautsimut katitdlugit itnånak oKalug-
tupånga:). taimanikorpiaK sila atoruminarsimaKaoK
nunasarnånguamitdle suvialånguarsimavoK. Kilalug-
kanut Kagssutit ilaiartitdlugit avangnamingne putsu-
tut issikulik nunamit avalagsårtoK takusimavåt su-
mitdle pingorfeKartoK Kanordlo suniuteKåsassoK på-
sisimångingåramiko alarKlnarsimavåt. suliatigdlo na-
ngerKigsimavait sumik ånilåjumernermik nrisigissa-
Karatik. taimåimitsiartoK ilåta pujortuléraK avangna-
mingne ingerdlasukåKissoK uparuarsimavå. sunauv-
fale iluliaK malingmit kåmineKardlune ingerdlarssua-
tårtoK. taimåimitsiartoK ånilårnartorssuarmik takussa-
Kalersimåput: iluliarssuit pujortulérKamik erKånltut
maligssuarmit KangåtåuneKarsimåput (pujortulérardlo
kisarsimassoK ilångutdlugo) nunasarnånguardlo ag-
ssordlugo nunap tungånut taimarujuk autdlarsimav-
dlutik. tåussumalo maligssup soruname Kagssuse-
rissut KaeriartorsimavåtaoK. ingmingnut ilitsersusi-
måput Kagssutit iperarnavérsåsagitik. sorunalume
ånangniarssuardlutik pisinaussartik tamåt Kagssutit
Kimiait atuardlugit (nutsugdlugit) nunap tungånut
autdlarsarsimagaluarput, uisorernermarmigdle malig-
ssup angusimavai ima såkortutigissumik: pramia-
rarssuaK kugssarterérdlugo sujua imånut kåputitdlu-
go. soruname maligssup uligkåtigdlo irnarsungniat-
dlaginarsimavåt. atautsip Kilalugkanut Kagssutit sa-
pangeréramigit pramiararssuaK pusilersoK igsorai
itorKivfiglnarsimavai tigorKigsåginarsimavdlugulo. pu-
singarme pavungarssuaK uligtarnerup Kulånut Kåssu-
neKarsimavoK tåssalo pusigussauvdlune, tåssalo ma-
kitineK artulerdlugo. mardlugdle Kagssutinut atav-
dlutik åma KåssuneKarsimåput, iluliålugssuarnigdlo
milorneKartarsimavdlutik. atauseK aungmik Kiserta-
lersimagaluarpoK. åipåle Kingamigut kilitsiarsimav-
dlune. mardluk ingmingnut takusimåput, tåssalo mar-
dluinångorsimavdlutik. nipimigdle tusagaKalerainik,
nalerarsiniardlugo pramiararssuarmit pusingassumit
nalerarsigamiko ornigsimavåt makititdlugulo ilartigdlo
navssåråt ajorane atånitoK. anitdlangmat ilånguartik
takusimagaluarpåt sigssap avatinguartltoK, ilisimå-
ngitsoråtdle. orningnialersimagaluarpåt, maligssuar-
dle avdla åma KaeriartulersimavoK ikiorusungåralua-
gartigdlo tunuinardlugo pisinaussartik tamåt Kimå-
ginartariaKarsimåput Kumut.
pujortuléraK K’utdligssanut ånangniutigssåt ma-
ligssup Kåssusimavå uligtarnerup Kulånut, ånangniar-
figssåtalo åipatuarå igdlo aussaungmat pjniariartarfi-
liaK mile avigdlugugoK ungasissuseKårunartok. ma-
sagtorssugamik atissatigdlo Kerinialerérmata igdlua-
raK orningninalersimavåt. ilåtalo kamine savingmik
aligtortariaKarsimavai imai kugdlutik pisugkuminarsi-
neruniåsangmata. soruname ornigagssåt Kanivigsu-
nginame ukiungmatdlo ukununga kavssermingnit pu-
tugkumingnut masagtunut ilungersuanartoKarsima-
vok. tamarmigdle tupigåt igdlup tåussuma tungånut
ingerdlalertornertik, ilåtalo tamåna erKartortitdlugo,
nakangavdlune saimassumigdlo nipeKardlune OKar-
pOK: „tupingnartorssuarmik ikiorneKardluta igdlumut
apupugut."
månalo ungilaginginguatsiavigdlugo kumerusså-
leriardlune oKarpoK: „morssuleravta jordlerssuaK Ki-
lanårigavtigo puiorsimångeKårput."
„avdlamingme oKaluasågssaKarpit?" aperåra.
„någga, oKautsika ivdlit nangmineK tugdleriår-
niarigit uvanga oKalungneK naluvunga."
åsitdlime uvdloK tåuna unungmat ikumatitsissut
takuneKarput, kaligtautivdlo K’ingmip ornigkamigit
tikiupai, ajoraluaKissunrigdle nalunaeruteKarput ilar-
tik maligssup amugå.
aKagukut pujortulérKat mardluk tåvungnarputy
ajunårtuvdlo timå maligssup KåssuterKigsimagå nav-
ssårineKarpoK.
K utdligssat, december. Egede Roassen.
ikingutigssarsiut.
nunarssuarne avdlane méreat sukut tamauna tai-
maerKatimingnik sume ardlåne najugaKartunik ag-
dlagfigissaKåtårfigssarsiortarput takusimångikaluar-
dlugo ikingutigisinaussamingnik. mérKat taima ka-
jumissuseKartut ingmingnut agdlagfigissaKåtautdlu-
tik imågdlåt ingmingnut sunik sianigisinaussaming-
nik iluaKutigisinaussamingnik pigssarsissarput.
taimailiortarneK mérKat iluaKutigalugo nuånari-
ssarmåssuk åmalo sule angnertunerssuarmik suju-
nertaKarmat mérKat taimailiortarnerat agsut taperser-
sorumaneKartarpoK, ikingutigingnerup erKigsineK ki-
ngunerissarmago.
Amerikame mérKat taimailiortarnerat agsut ta-
persersorneKarpoK. tasamane peKatigéKarpoK taine-
Kartunik: AROUND THE WORLD FRIENDS, tamå-
na isumaKarpoK ima: silarssuarme tamarme iki-
ngutigit. mérKat nukagpiamat niviarsiarKatdlo piu-
massut tamarmik atitik sussusertigdlo (nukagpiarau-