AvangnâmioK - 01.08.1953, Blaðsíða 20

160
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
sugtait KimaKaut, unuit tamaisa pisinautitdlutik Kiti-
nguatsiarput. itsåkajåt saKissåt kåvikulåtdlo (akuli-
kiisut) Kitatigineruvdlugit. Kåumarsagaunerat kitåmiu-
nit kingusingnerussutut OKautigissariaKarpoK; kisiå-
ne inusugtortait Kavdlunåtut påsilårsinaussut ardla-
Karput. kalåtdlit anersåviånik anersåKarput inugsiar-
nisårfigilåråine milutivigtartdvdlutik. umiat umiatsiå-
nit takugssauneruput. asimioKarfingmiue niuverto-
Karfingmiumingnit ingangmik angatdlatimik tungåsi-
gut agsut pigigsårneruput. sule KajavissavigssuaKar-
tarsimavoK. imågdlåme åma sujornåginaK filmigkav-
ta „Paulup nuliarsarnera“ta inugtaisa ilait unga u-
ngutivigdlugit OKalugtuartinariput. sikut avalagsima-
nerine Angmagssalingmlkavta neKe panertungitsoK
(nivkoK) ajornakusorpoK. åma ilivitsunik puissinik
mikiauteKartut takussåinarpåka, inusugtorpåluit nerri-
tut ulorianarnerardlugo inerteraluaravkit iluamik ig-
dlautiginaraminga. nererKUgaluarmånga kisame tåuna
nuånarissaringivigkavko (mikiaK) tamussingilangalu-
nlt. ingangmik asimioKarfingningånérsut kuisimångi-
katdlaramik pissutsimingnik sule erKaimassaKardluar-
put. Paulup nuliarsarnerane Såmflvdlune filmiliariti-
toK OKalugpalårpoK Sermilingme Angmagssagdlup
kangerdluane inungorsimavdlune, tåssanilo perorsar-
simavoK iliarssuvdlune. taissalukåinauvdlune peror-
sarsimagame KajaKarsimångilaK. erKaimanerdldngi-
kuvko taimane „ArKajukåjeK“mik ateKardlune oKå-
nguatsiarpoK. JuliusivdligoK (medhjælperiusimassoK
Nfingpie provsteKarfingme månåkut pensionersoK
Julius Olsen) tagpavunga pigame kuisimavå Ulrik-
migdlo atserdlugo Kajagssånigdlo tunivdlugo. nalu-
nångeKaoK tåuna oKalugtuarigamiuk KanoK Kujaniar-
nera Juliusimut agtigissoK. OKarporme sukarugtora-
migoK pissaKardluartalerugtorame kitånut Juliusiku-
nut Kujåssutigssaminik nagsitserusugkaluatdlarånga-
me avKussuale taima sivisutigigame sorunalume a-
jornardlune. månåkut nulialingmik mardlungnigdlo
Kitornalingmik piniartorssuarmik erneKartoK nalungi-
lara. KatånguteKarsimagaluarnersoK aperinginavko.
Ulrik tauva oKarpoK: KaKugulunit kitåta avisisa ilåi-
nut [agdlagaKamuvdlunga Kamångalo pissumik Jfl-
liusikut Kutsavigalugit inuvdluarKuterKuvdlugit.
åma avdla Sermiligårmiuvdlune oKartoK pulårti-
gigavko OKalugpalårpoK angåkorssup tusåmassavta
Maratsip ernutarigåne. mérauvdlunigoK åtarssuane
unukut måtångåvålerångat nåvine Kilerorssuit akimut
putordlerit Kimerdlortarpai. oKautigissarpaigoK aker-
Kaminit nauligtinine. naulitdlarmanigoK sårKutå amo-
riardlugo anersårfigalugit agssane tagiardlugo ma-
miteriardlugo akerKane toKunguarsinarpå. (tusåma-
ssavut taimatut tagiaigångamik KileroKarnerdlunit a-
jortut. — imaKa saniorKutingajagdlugo tagiaKiga-
miuk.) inuk tåuna agsut pigigsårpasigpoK. atissai
agsut Kassårtut utomassångortoK. tikerårsaraluarpå-
nga uvdlumérdlune ernine sisamat Kilalugkanik Ker-
nertanik arfinilerårsimassut tusarsimavdlugit måtag-
toriartorKuvdlunga, tåssalume aKagumut autdlartug-
ssångortugut. taimågdlåme nuaga igigame, tåssale
igdligungnermut. angut tåuna Ole Maratsemik ate-
Kardlune OKarpoK åtarssuane kinguliaKutigalugo.
Angmagssalik nuåneKissoK aussåinaK mardlo-
riardlugo najortaravko oKalugtuagssarsiorfigalugo
pigssarsivfigssåinarssugaluarpoK. utorKavingnik oKa-
lugtuartunik tusarnårtaraluarama oKausé amerdlane-
russut påsinginavkit taggisaisaisa ilarssue avdlarsså-
gamik.
aussardlo umiartortiga någatdlarpoK aussåinaK
utimut sujumutdlo arfinileriardlugo AtlantikorssuaK
ikårdlugo.
aussardlo tugdleK umiartorKilerama sungiusse-
riarsimaneK malungnarpatdlårpoK. åmåko angajug-
dliat, susassorme umiatsiåp pissusigssånik ajoKersut-
dlugit. tåssame umiarssuarme sujornarnisaugavta
mardluinauvdluta ilagut nutåt umiarssup suliagssar-
tainik soruname ikerKåjugamik nalorssakajårtaramik.
aussap åipå OKalugtuarinago naggatånut ilångu-
tilårusugdlugo erKarsautiga tikilåriardlara:
nunavtine ukiut ardlagdlit umiartorsimavunga
agdlåme ernginånguaK umiatsiåmik pårissaKalersi-
mavdlunga. umiartorneK iliniarniardlugo akuerineKa-
rama nalunaerfigineKarpunga Sværdfiskenip nukag-
parautigisagånga Kåmiuvdlunga (dæksdreng), nu-
kagpiaraunigssara nuånarivatdlångikaluardlugo au-
ssaK atauslnåusangatitdlugo akuerssisimavunga, su-
nauvfale aussap åipagsså tamåssa umiarssuarpunga
sulilo nukagpiarårånguamik taiguteKardlunga. dæks-
drengitume akigssarsiaKariardlunga søfartsbogime
afregningsbogimilo messedrengimik agdlagartaKar-
dlunga. soroK? åle nunavtine umiatsiåp nålagånik
taiguteKartunga. tåssagoK sømandsforbundimut ilau-
ssortåunginama atuarfingmlsimanangalo, ajornaKaoK
KaKeriarfigssaKångitsunga.
takuvat, sujugdlermik erKaerKilåriardlara uper-
nåK 1953 aprilime „Atuagagdliutit“nut agdlagamine-
ra imaKa nåipatdlårtoK ersserKingipatdlårtordlunit.
takusinauvarsime påsiniutåinaussoK sineriagssuavtine
isumanik åssiglngitsunik aperssfltauvdlune. månale
erinitsarérdlunga utarKerKlnarsinaujungnaerama er-