AvangnâmioK - 01.11.1953, Blaðsíða 2

214
AVANGNÅM 10 K’
Holland imap litertiniarmago.
(ukioK radioavisime tusarparput Hollandime sapu-
sstiit aserordlugit ulerssuarnerssuaKartoK, — ma-
nalo „Det bedste“me oktoberip normoruane ag-
dlauserineKarsitnassoK tusåsavarput. nugt. Wil-
lads^sen)
arfiningornerme unukut januarip 31-ane 1953
Hollandimiut milliunigdlit ånilångateKaratik inåput
Kularinginamiko sapussuit ujaraussut nangtningneK
anorerssup ulingnerssuanut sualungnerpåmut akiuku-
mårtut. naak ardlaligtigut imarssuaK meterisut tat-
dlimatut arfiniligtutdlunit niarKumingnit portuningo-
raluartoK perpalungnera tusåglnarpåt emigsivdlutig-
dlo sinilerdlutik.
ilisimångilåtdle pingortitarssup pi'ssaunere silåi-
narmitut l'mamltutdlo atautsimut kåtutdlutik sujor-
Kiuvfigigåtik imailivdlutik ukiut tusintigdlit ingerdla-
nerine silasiortut atausiåinavigdlutik pisimassorsiu-
garissartagånik. seKineK Kåumatdlo nunarssuavtlnit
akilertgdluinarsimåput (ungalerigdluinalersimåput) pe-
Katiglgdlutigdlo Atlanterhavip imarssua nusugdlugo,
taimalo ulingnerssuaK meterisut tatdlimatut portuti-
gissoK Hollatidip sapussuinut miloriutdlugo. tamåna
ukiut tamaisa taimåitaraluarpoK, mås'såkutdle - na-
lautsortumik ilaortorneKarsimassoK — naKitsineK ka-
ngimut ingerdlassoK silåinarmik kiagtumik peKate-
Kardliine kåjarnarssuvdlune Atlanterhavip avangnåtu-
ngånit aggerpoK. anorerssuarssuaK pingorpoK Skot-
land avarKutdlugo Hollandivdlo tungånut ingerdlar-
ssualerdlutie.
anorerssuit avdlat Nordsøenikut ingerdlassartut
taima ulorianartigissunik maligssuartaKartångitdlat.
kisiåne tåuna januårime anorerssuaK nalunaeKutap
akuneranut 150 km-nik sukåssusilik nakussutsimi-
gut inaungamut takuneKångisåinarsimavoK. Kagfia-
nerssuit Kalerlginarnik maligtagdlit 1000 km-sut si-
ligtigalutik amilårnaKalutik Englandip Norgevdlo ne-
rukiniusså katerssuvfigeriardlugo atautsimut katitdlu-
tik Hollandip sapussue emorpait naleKångitsumik
såkortussuseKardlutik.
tupingnartuliåinartut pissuseKarneruvdlutik sapii-
ssuit imap tungånut sangmissut ardlåinåtigutdlunlt
aserorneKångitdlat nauk nalugkiat akunigtarfigssue
sapussuit silatåinitut Kaliåinait nuisaleraluartut, kisiå-
ne tamatuma kinguninguatigut imap eKikarnerssue
sisamångordlutik såssussiput KeKertatdlo kujatdlit
Hollandip sineriainitut atåssutaerutdlugit, naggatåti-
gutdlo ilorparalugtuinardlutik nivninerussat eKiteruv-
HT. I
figalugit Kagfaralugtuinardlutik. tauva imarssup sa-
pussuit Karssupai marraK ivigkatdlo Karssutdlugit
naggatåtigutdlo naKitsinerminik sapussuit upititdlugit.
taimailivdlutik saputerpagssuit asercuaneKarput.
tauva imap eKikarnerssue akornutaerutdlutik nu-
nåkut pukitsukut ilungmut kugtorssuångorput. Pa-
pendrechtip erKånguanitoK igdlerfiussarssuaK peKu-
tigssausivik 2700 kg-nik oKimåissusilik 1 km-sut u-
ngasigtigissumut erfagiuneKarpoK, avdlamitordlo
pramerssuaK 200 tonsinik OKimåissusilik ujaragssu-
arnik imaKardlune sapussuaK Kulautdlugo Kagfåune-
Kardlune.
nalunaeKutap akunere sisamat, sapåtip uvdlåg-
ssåne nalunaeKutaK mardlumit arfinermut Karssussi-
nerssuit sualungnerssaussut Hollandime Karssussi-
nerssup 1421-me pissup kingornagut aitsåt taima
sualugtigissut piput. Gravendulip encånguane Rotter-
damimit ungasingitsume sapussuarne sigssuertut Ka-
ngatut anorerssuarmik kalerrisåriput: igdloKarfiup o-
Kalugfisa sujarninik avilortitsivdlutik. igdloKarfing-
miut sinigtut amerdlaKissut anorerssuarmik tusåssa-
Karsimångitdlat — igdlumingnilo ipivdlutik. sujaner-
palungmik tusartut „Mølledige“mik taineKartartumut
aserorterivik anorimik kåvigtoK sapussuarme sa-
naneKarsimassoK — Kimarråput. tamaunga eKiteru-
put inuit 600 amerdlaKissut singusåinauvdlutik. sa-
put km-tut tatdlimatut ungasigtigissoK aserorpoK.
igdluatungånltoK avdla åma maligtarKutinarpoK. eKi-
karnerssuit mardluk atautsimut katiput „Mølledige“p
nalerpiåtigut 60 m-sut portussuseKardlutik inuitdlo
600 tamaisa igutdlugit.
KeKertame Overflakkeeme inuit 51 sapussuarme
atautsimut katerssusimåput -- arnat mérKatdlo i<i-
terdlingutdlutik, angutit igdlersuiniartutut avatdlingu-
simavdlutik. tamarmik sérKumiarsimåput Kinuvdlu-
tigdlo igdloKarfingme iliniartitsissoK pissortaliutdlu-
go. malerujugssup uligkaluarpai tupingnaKissumig-
dle ardlåinåtdlunit nagsataringilå. tauva agpipåt
Hollandimiut tugsiutitoKåt „pivdluartup ugpernera“
sule sérKumiarsimavdlutik. maligdle uteriarame sa-
pussuaK najugåt upitipå inuitdlo tåuko igutdlugit.
Kavsérssuartigut tamauna imaK nalunaeKutap a-
kunerata kvartia migssiliordlugo meterisut sisamatut
tatdlimatut KagfarsimavoK. ilaKutarit Krauvverikut
Oude Tongeme sanilimik nivdliarpalungnerånit ite-
riatdlartut tauvauna imap igalåtik uligalerérai. atissa-
lersornialeraluarput ernglnardle Kungastnait kisimik
nuisalerérput. iluanårdlutigdle nukinglnavik igdlup
Kaliata Kimerdluanut KaKigamik ånagput. tårssuarmit