AvangnâmioK - 01.11.1953, Side 4

216
AVANGNAMIOK’ nr. 1
ssartumut Kufnm'naK Kangåtartartumut KaKineKaruma-
simångilaK ateKussuane nerutoKissoK kingmingmigut
Kilemårtinago, åmalo KaKineKarumångilaK kisiåne a-
ngutit sisamat uvdlut unuatdlo sisainat igdlup Kalia-
ta Kane ånangniat kussanartumik tunorKårti'nagit.
tingmissartut taimåitut inuit 2450 Kangåtåusi-
mavait — amerdlanerungåKissutdle anåupait tigune-
Karsinåungitsunut inussutigssat, nakorsautit nakor-
satdlo åtardlugit. nauk tamaviångårneKardlune ånåu-
ssiniarneKaraluartoK inuitdlo 1000-gdlit igdlugssaerut-
dlugit, aserugkatdlo amerdlangårarnik krunit rnil-
liardit mardluk sivnerdlugit naleKarput.
Hollandimiut tamarmik ajunårnerssup tamatuma
nalåne kungikormiortatik perorutigissupilugssuvait.
dronning Wilhelmina 72-nik ukiulik Zeerikzeeme nu-
namut ikårmat Kamussuit inuvdluarniutit piarérsimå-
put utarKivdlugulo. tauva OKarpatdlagpok: „nåparsi-
massunut atorniardlit!“ — taimailivdlunilo nangmi-
neK Kamutinut timiussianik angatdlåssissartunut iki-
vok Kimugsiussissuvdlo sanianut inigssitdlune. må-
na kungiussoK arnaK dronning Juliana (Wilhelminap
pania. nugt.) imarssuarmik Karssiissap encåne taku-
neKartuarpoK gummilerdlune kåkigsåumigdlo nasar-
dlune angalaortuartoK ajunårtutdlo atorsinaussåinik
erKortumik atorneKarnersunik misigssuivdlune. angu-
tit ilåt kingornatigut OKalugtuarpoK: „dronningip Ka-
mutine nikineK ajulerångata sujugdliuvdlune pigsig-
tarpoK ernuatigutdlo ajagtulerdlugit."
dronning Juliana apissorssugå sapiissuarme
Holsterenime Vest-Brahantimikame sapiissuarme su-
lissut ilåt aperå: „soK-una poK siorKanik imalik tå-
ssunga iliviuk — sorme uvanlsångila?" angutip ki-
naussoK nalusimavå • akipalårdlugulo: „nangmineK
uvagut tamåna naliingineruvarput."
tauva dronningip navdlune tikitdlugit nalorår-
dlune pOK siorKanik imalik kivipå ilitsivigerusutami-
nutdlo ilivdlugo. „sorme tåssan!toKåsangila?“ tauva
aperaoK.
taimailingmat sulissartup påsilinguatsiarpå kina
OKalugfigalugo. ajasordluinarpoK igtoKiussardlunilo
navsuiaileraluardlune någasuåinapatdlagdlune: „måna
sulisitsisserput KaerKiisavara, ataminartutit — tåussu-
ma Kularnångitsumik nalunaerfigivdluarnerusavåtit.“
„någga, navsuiainerit nåmagivdluinarpara,"
dronning Kungujugdlune oKarpoK. „kigsautiglnarpa-
ra inuit iligtut itut suleKatigiumavdlugit.“ tauva ag-
ssaisigut eKi'på ingerdlarKigdlunilo.
Hollandimiut atugardliungårnerånik tamaviåKalu-
tigdlo tamatumunga akiunerånik nalunaerut silar-
ssuarmiut tamarmik umatånut ingerdlavoK, misiging-
neKatigingningneK ikiuiniarningorpOK sorssungneicå-
nginerup nalåne KaKutigordluinartumik takuneKartar-
toK. tivdlune ikigtuinånguane nunat åssig+ngitsut 53
piarérsapatdlagput ikiutigssatdlo sisortutut Tnavigsut
Hollandimukåtilerdlugit. Milanome sulissartup kau-
ssarfine uligpå aningaussatdlo 28.000 liret (300 kr.
erKåne) Hollandimiunut ikiutigssångordlugit tiiniut-
dlugit; kinguneralånguatigut tikiuterKigpoK 30 liret-
dlo Kinutigalugit sporvogninut billetisiutigalugit a-
ngerdlausigssane. fran"kit nunåne angutip atissarig-
sårtup atissanut katerssuivfik tikipå oKardlunilo: „i-
lumutdlime ilingnut tunissutigisinaussavnik nagsatå-
KarsimagaluarumatoK." englnardle isumagssarsivoK,
natsane tiguvdlugo kavåjanilo pérdlugo katerssugka-
nutdlo Kagdlingordlunit ilivdlugit. Belgienip niorKU-
tigssat 25.000 tonsit tuniiipai, Tysklandip nakorsau-
tit nagsiupai, Norgep, Sverigip Finlandivdlo igdlu-
liagssat nåparasuagagssat tunissutigait, Portugalip
inussutigssat 10 tonsit, U. S. A.-p dollarit 1 lj% mil-
liunit 100 tusintigdlit ardlagdlit tonsit atissat. Dan-
markime ilångutdlugit katerssorneKarsimåput 600.000
atissagssat, 26.000 Kipit merKuluagdlit, 35.000 oko-
rutigssat åmalo tauko saniatigut 3 milliunit krunit.
nunanit sumit tamånga atissagssat nagsiussor-
neKartut amerdlangårarnik inungnut 44 milliuninut
atissausinåupungoK — tåssalo Hollandip inue sisa-
mariardlugit. atissanit sivneriitunit røde korsit kater-
ssauteKalerput KaKugulo ajunårnerssuarnit emugau-
ssunut avguautigssamålerdlugit. ånåussiniardlune su-
lineK Kångiungmat Europap kitåne inuit påsivåt peKa-
tiglgsinauneK ilisimassamit angnerussariaKaKissoK. —
OKausitorKat oKarput: „Gutip silarssuaK tamåt
pingortipå Holland kisiat pinago — tåuna Hollandi-
miut nangmingneK pingortipåt." ilumorpordlume,
Hollandimiut nangmingnérdlutik nunartik imamit a-
vigsårtitarpåt ilånikut utertinialeraluarångago imaK
iluagtileraluartarpoK, kisiåne Hollandimiut Kangar-
ssuardle nunartik tigussarerKigtuartarpåt.
„uverssagkat pivdlugit inatsit avdiångor-
tariaKarpoK“-mut akerKigpunga.
Egede Boassen, K’utdligssat.
sujunersutigineKartoK uvanga isumavnut avdlåu-
ssuteKarmat inungmik atautsimigdlunit isumaKatig-
ssarsiorKårdlunga agdlagaringilara. akissutiga sujug-
dleK, pernardlungalo inugpålukaslt atuagagssånik A-