AvangnâmioK - 01.04.1954, Síða 2

74
nr. 1
AVANGNÅMIOK’
piniutilungnerssuaK, igdlulungnerssuaK, nåmagigtar-
nerssuaK ingminutdlo noKinerssuaK, ilatslnarnerup
(maungåinaK isumavdluarnerup) erssiutai pissuseriar-
tulerpait. avdlångornerdle tamåna nunap ilaine ta-
mane pisimångilaK, kisiåne påsinerdluinikut narrut-
sagtitsiumananga sumlssuseK erssersisångilara. ki-
siåne tåssuna ersserpoK kalåtdlit isumaliortausiånik
måna taineKartartoK piviussungitsoK, kisiåne tåssau-
ssok (ikussaK). imåipoK: eskimot isumaliortausiat
(silarssuarmiut inuit tamarmik isumaliortausiånut Ka-
ningnerussoK) piviussoK åtaveKångitsoK kivfåungi-
ssuseKartoK uterfigissariaKarparput tåuna tungaviga-
lugo sujumukautigssat aitsåt iluamik tigusinaugavti-
gik ingerdlaterKigsinauvdlugitdlo.
taimåituinik Kalåtdlit-nunånut matuma kingorna
inatsisigssat suliarineKarnerine sianigissariaKardlui-
narpoK kalåtdlit isumaliortausiat tungavigineKåsagå-
ngat isumaliortauseK suna isumagineKåsassoK isu-
maliortauseK atausInaK nunavtine atorneKångingmat.
ilait piviussumik inungnik igtortungortitsissåungitsu-
mik (mingnerussutut misigissuseKartitsissungitsumik)
isumaliortauseKarput, ilaitdle pilersitamik sujuliane
erssersineKartumik isumaliortauseKarput.
pårssissutoreat 1872-me pilersineKarneråne aitsåt
kalåtdlit sunisinautineKalerput nunaKarfingmingne
pårssissortartik avKutigalugo. „aulajangersagaugat-
dlartut“nik taineKartut pårssissutorKanik pilersitsissut
Kalåtdlit-nunåne sujugdlerpåmik KinersisinauneK Ki-
nigausinaunerdlo atulersipåt. § 6-me aulajangerne-
KarpoK ajoKip åma nangmineK Kinigausinaussup Ki-
nersinigssat tamaisa Kinersissugssat Kinigausinau-
ssutdlo agdlagtorneKarfiat pårssissoKatigingnit pisså-
sagå. ajoKe KinersisitsitsissåsaoK. Kinigausinåuput
ilaKutarit itue kisimik, tåukulo § 5 maligdlugo tå-
ssåusåput nunap inuvé „sule Kåinåkut piniardluar-
tflssut imalunit piniardluartorérsimassul timimikutdle
Kajangnarsinertik pTssutiglnardlugo piniarungnaersi-
massut". kikut Kinersissusanersut „aulajangersagau-
gatdlartut" oKautigingilåt.
nunaKarfingme pårssissortaussup saniatigut au-
lajangersimavigsumik pårssissoKatigit ilaussortarisa-
vait palase sujuligtaissuvdlune, niuvertoK nautsor-
ssflserissuvdlune, tauva nakorsaK, niuvertugssat ajo-
Kiuneritdlo. tåssa kalåtdlit nangmineK nålagkersui-
ssugssamingnik Kinersissarnerånut autdlamautaussoK
atugartussutsip ersserneranik.
taimanimit kalåtdlit Kinersisinautitaunerat ag-
dliartuinarsimavoK, folketingimutdlo Kinersissarner-
mik inatsisit 5. juni 1953 aulajangersarneKartut atu-
lernerat ilångutdlugo kalåtdlit arnat angutitdlo dan-
skitdlo nunavtine najugaKavigsut tamarmik Kinersi-
sinautitauvdlutigdlo Kinigausinaulersimåput kommu-
nalbestyrelsemut, landsrådimut folketingimutdlo.
agdliartorneK tamåna kalåtdlit inuiaKatigigtut pi-
ssagssaKartitåussusiånut nalerKiutdlugo arritsumik o-
KautigineKarsinaugaluarpoK, kisiåne uvdlunik ugtor-
dlugo 1872-mit 1953-mut ukiut 81-inaugaluarput,
taimanikutdlo kalåtdlit ikiorférutaussavigdlutik — sor-
dlo sujuliane erssersineKarérsoK — nåkangassorssu-
put aningaussarsiornerup pigssaKarniarneruvdlo tu-
ngåtigut. kalåtdlit sujumukarnermik nuånarissaKartu-
put. taimåitumik danskinit kingusingnerussuserput
ilisimavdlugo sujumukarneK arrigissarparput. måna
pissutsit taimanikornit ajunginerussut isumavdluar-
narnerussutdlo atorpagut, kisiåne tåuna unigfigssåu-
ngilaK. ilatsinarneK ilatslnartitaunerdlo (nålagkersor-
tlnarneK) unigfiglnåsaguvtigik nunarput sule tåu-
naungmat ajorssaleriartornerssuaK sujuline erKartor-
neKartoK piumångikaluaruvtalunit nagdliutilersinau-
vok. taimåitumik tamavta suleKatauvdluinartariaKar-
pugut tamåna avssersusavdlugo.
ineriartorneK ingerdlatitdlugo suliagssångortar-
tut nungusångitdlat, nungugkaluarpatame inunerput
imaerutisagaluarpoK. ineriartorneK taimåipoK. taimåi-
tumik ineriartornermut malingnaussariaKarpugut, nu-
narKatigutdlo sulissutariaKarpagut malingnaisinångor-
titdlugit, Kutdlersatut oKaluinarnata, kisiåne nunar-
Kativta akornånut pivdluta nunarKativta akornåne
sulivdluta. tamånale aitsåt pisinauvoK nunamatau-
ssut tamarmik suleKataujumagpata isumatik nang-
mineK pingårtitatik tungavigalugit demokrati ator-
dlugo.
Kalåtdlit-nunåt måna Danmarkimut nunasiau-
jungnaerpoK, Danmarkime inugtaussunut avdlanut
silarssuarmioKativtinutdlo naligititaulerpugut taima-
tutdlo pineKartugssauvdlutalo pissagssaKartitauler-
dluta. mérKatut tasiugaunerput tiingavigssaerupoK,
inuvugut kivfåungissuseKartut, nålagauvfiup inugåti-
gut. imåipoK: ingminut ajugauvfigissariaKarpugut i-
sumaliortauseK piviussoK tigusavdlugo, tamåna tu-
ngavigalugo suleKataussugssaugavta naligigsineKar-
nigssarput nåmagsiniåsavdlugo nunasiatutdlo inger-
dlatitausimanerup inuit akornåne suniutai piarniå-
savdlugit issigingnårtflinarnata.
tamatumiinga avKutigssatut sujugdlertut encar-
sautigåra aulajangéKatausinaunivta tamåkerdlune a-
torneKalernigssåta anguniarneKarnigsså.
Kalåtdlit-nunåne Fremskridtspartip pilersineKar-
j