AvangnâmioK - 01.04.1954, Side 7

AVANGNÅMIOK’
nr. 1
merssorsimavait uvavnut tum'ssutigssamårdlugit, a-
mertai iligsernerilo agdlausererigkavtut l'kaluartut,
kisiåne suliarerKigsågauvdlui'narput merKuisalo issi-
kue åssigigsitauvdluinardlutik. åma atimikut nivsar-
Katålersugåuput nasålo ilupåruseKardlune åmalo tat-
dlit inigssånik puiaussaligauvdlutik. Kularingitdluinar-
påka piliortartup kussanasårdluinardlugit suliarisima-
gai uvangalume Londonime arnatut arnap atissag-
ssainik merssorfartumik nersuivdluartartigissutut iliv-
dlunga nersualårtariaKarpåka. akiniardlugo arnaK tu-
koKissoK tåuna kåkigsåumik silikimik takutitavnit ta-
manit pileriginerugunagånik tunivara.
erngTnardlo påsilerpara arnaugaluardlune nunat
sumlssusinik nalungitdluinartoK tuluit nunåne arna-
nut niviarsianut atuarfingme iliniartflssunut åssingu-
ngitdlui'nardlune. Tiriksiup, taima arnaK ateKarpoK,
nunap åssinga påsivdlui'narpå, tåssungalo atortug-
ssanik tunineKariarame avdla åssingussorujugssuaK
titartarpå kisiåne KeKertarpagssualik, nalunaerssordlu-
gitdlo angalanigssavtine sinigtarfigssagut (unuissar-
figssagut) inussutigssarsiorfigisinaussagutdlo. tama-
tuma tungåtigut påserigkavtinut tamåkua agdlissu-
tauvigsorput.
piniartut tikeriatdlaramik KaKortarssuarmik pui-
ssisimassorssuvdlutik, kivfatdlo (umiarssup inuisa i-
lait) åma tamanit ajungitsumik pineKarsimaKissut I-
nuitdlo neKerpagssuarnik avdlanigdlo aulisagkanig-
dlo pigssamauteKåssuserssuånik takungnigsimassut
åma tikipåtigut.
inugsiarnersårfigigunardluta — åmame taimai-
liorfigeréravtik — ilagut Kaniorpait, pimersoratigdlo Ki-
nuput angerdlåinarumavdlutik, nipiliutdlarsinardlutalo
avigsårpugut. taimanerpiardlo aulajangerneKarpoK
Talluahiup niugssane åisagå avdlat anguniarKingni-
armata. umiarssuarmut angerdlarpugut l'ssigtorujug-
ssfissoK, ultissamalo igdluata amia åma ånaigatdla-
rujara. uvdlaungmat aKigssit pingasut takugavtigik
utimut ujaraluarpagut takorKingnagitdle.
igpagssaK unukut l'ssisiut l'ssimut 33-ugaluara-
me uvdlume (14. jan.) 38-ngorsimavoK, anordlerdlu-
nilo l'ssigpatdlåkuloKingmat ajutiligtavta oKautse er-
Kortitdlugo tikinigsså Kularilerpara. taimåitoK-åsit uv-
dloK Kiterarmat tikiupoK ikingune (JtOKiu nulialo
K’uanga, arnardlo utorKaK angutitdlo sisamat åmalo
nukagpiamat mardluk ilagalugit. mardluk tåuko pi-
manerit aKuata initånut iserput, amerdlanerussut tå-
ssane isersimatisinåunginavtigik, ilaile aKugtup ilag-
sivai. Kissuk niugsså ivertineKarpoK misiligdlugo ta-
kissusia nåmangnersoK, sulile årKigtariaKarmat niuli-
79
gagssaK KinuvigineKarpoK åma aKagumut aggerkuv*
dlugo. nunap åssinga sarKumeravtigo imågdlåt åma
påsissaKamilarpugut; kisiåne påsiniarparput Akug*
dliup matumalo akornåne kangerdliumanerssuaKår-
toK kimutdlo angmaneKartoK taimåitoKåsagunilo tåu-
na nerukisaKissoK.
nunap åssinganik titartuineK sapingingåramiko
Repulsebayp erKåne tatsit erKorKinårtumik titartortar-
pait, åmalo sinerissame kangerdluit kuitdlo, kujatå*
ne kitånilo itut tamaisa. Inuit avdlat igdlue aputit
tusartarsimavait, kisiåne takusimanagit, tamånalume
pivdlugo påsivåka kangiata sineriånltarsimångitdlui-
nartut, isumaKarpugutdlume nagguveKatigit uko ka-
ngerdliumaneK måna Kimagtarsimångikåt, nauk Ka-
noK inussarnerat sumungnartarnerilo sule påserKi-
nårsimångikaluardlutigik.
nalunaeKutaK 1-ngorpat autdlarumangmata ila-
gissait KaerKuneKarput, nuånårutigivigparputdlo ta-
kugavtigo ningio akuerssisisimagå nujai kipisimav-
dlugit igdlaerdlugitdlo årKigssusimavdlugit; issiku-
migut kussanarsiatdlangårsimangmat avdlat tamarmik
taimailiorKuput. tamåna erKumitdluinartumik nalu-
naeKutauvoK nagguveKatigit tåuko kussanarumatuv-
dlutigdlo nakerissaKartarnerånut, ajoraluaKaordlo ig-
dlaiutinik nåmagtunik tunissutigssavnik nagsata-
Karsimånginama, sapångatdlo nuissat, nauk iluaKU-
taunerungikaluaKissut, åsseKångitsumik kussagivdlui-
nånguatsiarpait.
(nangitagssaK.)
silasiortoK Johannes Olsen
60-nik ukioKalerpoK.
(avisitnit „Børsen“imit tigussat. nugt. P. Dalager.)
Grønlandime inuit ikingitsut nalungitdluinarpåt
K’eKertarssuarme silasiortusimassoK Johannes Olsen,
angut tauna ilisimatoK februarip 1-åne ukioK Kø-
benliavnime 60-nik ukioKalermat avisiliortut aper-
ssorane ima oKauseKarsitnavoK:
Kalundborgimit Grønland avKutigalugo
Esplanadenimut.
nålagauvfingme silasiortussoK Johannes Olsen,
februarip 1-åne 60-nik ukioKalersoK Esplanadenime
silasiortut igdlorssuarssuåne agdlagfeKarpoK. sungo-
riartornerata isuanit isuanut angatdlåsimavå, tai-
månangme påsissariaKarpoK nunane kiagtunlsimav-
dlunilo Grønlandimlsimangmat. Dana-Ekspeditioni-