AvangnâmioK - 01.04.1954, Síða 8

80
AVANG NÅMIOK’
nr. 1
mut ilauvdlune IndiårKanisimavoK Panamamilo 1921
22-me, 1926-mitdlo 1932-mut K’eKertarssuarme
magnetisk observatoriumime sujulerssuissusimavdlu-
ne, Knud Rasmussenilo arfinigssånik Thule-Ekspe-
ditioneKarmat ilausimavdlune. Grønlandimut angala-
ssartut amerdlanerssuit åssigalugit åma tåussuma il-
måne Grønlandimut inuinutdlo pulasserérsimavå. i-
nunerminile angalanera Kallundborgip erKåne Fran-
kerupimit autdlarnersimavoK, nagdliutordlume tåssa-
ne oKaloKatigalugo autdlarnerpugut, hr. Johannes
Olsenip erKardliminut kingornussissugssauvdlunilo
akiniutigssaKarnine puiorsimångitdluinarmagit.
naussorigsaissussut ukiut hundredit åipagssåt
KiterKutdlugit.
sujulika Frankerupime naussorigsaissusimå-
put ukiut 150 migssilordlugit, OKarpoK; atåtagale
1873-me Københavnimut pisimavoK, taimanikutdlo
naussorigsaissfissumut tamåna agsut encumlpoK. av-
dlanut ilångutdlugo vlnérniamut Wandelimut ukiune
ardlalingne kivfausimavoK, kingornalo inutitdlune
Københavnimut pissaringame niuvertarfitoKaK tåuna
pulångitsortångilå. taimane inuit puiuikårtarnerånik
tamåna åma påsissutigssauvoK. niuvertarfiuvdlume
tungånit ilumorfigineKardlunilo ikiorserneKartarpoK.
16-nik ukioKalerdlunga studentitut (iliniarnertutut)
soraerumérnigssavnut atualisagama legatimit ani-
ngåussagssarsiorpunga, atåtamalo agdlagfigå vinér-
niap viceadmiral Wandelip ernera Kinuvigalugulo
kutsiutigissara taperserKuvdlugo.
admiral Wandel puiortångilaK —
uvdlut mardluk Kångiungmata admiral akivoK:
„legatip sujulerssuissue oKaloKatigerérpåka, ernerit
legatimit pivoK“. ukiut Kulit Kångiutut Dana-Ekspe-
ditionimut ilaunialerdlunga admirale nåpipara ikior-
sineranigdlo sule atausiardlunga KutsavigerKigdlugo.
— atåtat igdlorpagssuaKarfingme unigpa?
någga, ukiut pingasut Amerikamlsinardlune
uterpoK sujulimilo igdlorssuåt 25 tønderinik nunau-
titalik nunaKarfigisimassame erKånitoK pivdlugo. ta-
tigineKartussoK uvguna erssipoK, ilisimatungornig-
ssavnut iliniarnialerama k!ne sumik eKissariartingit-
dluinardlugo 3000 kroninik taorsigagssarstssupånga.
soraeruméréramalo aningaussat tåuko sule 500 kro-
ninik sivneKarput. naa, åmame uvanga ilåne ani-
ngaussarsiminertarama sulinialugdlunga åmalo legati-
minålungnik pissardlunga, kisiånile åma tamatumå-
nga takugssautsiarpoK taimane Kanon akikitsigissu-
mik inuniarneK ajornarsimångitsoK.
— KanoK ilivdlutit Grønlandimut pivit?
sujugdlermik Grønlandimut pinera —
soraerumérérama agssagssornermik iliniarfingme
(polyteknisk læreanstalten) ikiortingorpunga agsutdlo-
tåssane ilorrisårdlunga; tauvale meteorologisk Insti-
tutime direktøriussoK la Cour tikiupoK aperalungalo
K’eKertarssuarmut perususanersunga nunavdlo mag-
neteKåssusianik misigssuineK ingerdlatilisavdlugo.
tamåna ingerdlåniagagssaK nutauvdluinaKaoK. suju-
nersutånut akuerTnarpunga perKigsimissutigingivig-
dlugulo. tåvunga autdlarpunga nuliara ilagalugo, tå-
ssalo ukiut arfinigdlit Grønlandimlpugut nuånivig-
sumik. memagut mardluk tåvane inungorput. suliv-
fik pitsauvdluinarpoK suliagssaileKinångivigsoK, nu-
narssuardlo pineKaoK. La Courip angutigigaluame
fysikerip Askovimiup piginåussusia kingornusimavå
såkutitdlo pitsagssuit ardlaligpagssuit misigssuiner-
milo pissutsit nutårpagssuit åma K’eKertarssuarme
stationeKarfinginut iluaKutaoKissut navssåriortorpai.
såkutiliarpagssuisa ilarpagssue nålagauvfiup nunanut
avdlanut niorKutigiortorpai.
Inuk ikiortaussoK —
- K’eKertarssuarme kisivit sulissuvit?
— åp, autdlarKautåne. kingunerilermat Inuk Ole
Mølgaard ikiortigilerpara, tåussumunalo takugssau-
vok KanoK Inuit suliartik nuånarigångamiko suliag-
ssamingnut pikorigdlutigdlo nåmagsingnigdluartarti-
gissut ilumorniartigissartutdlo. Ole Mølgaard K’eKer-
tarssuarme stationime atajuåinarpoK.
- K’eKertarssuarme silåinaK puerKOKå?
ukiap Kåumataine pitsaussangikaluaKaoK, ku-
linik issigdlune anordlerångame. ukiukutdle sila a-
lianaitsorssussarpoK februarimtt aprilimut sisorarfi-
gigsorssåssardlune, upernagssardlunilo seKinertalit-
dlarångat autdlarKautåne kamasungniaraluartåinarpu-
gut tåK sungiuterérsimassaraluaravtigo. kisiåne uper-
nalernera aussauneralo tagpavane naligssaKångitsu-
mik alianåiput.
Grønlandime tikeråt alutornartut
— kiserdliutsiartångilase?
nåmik, Inuit ilarpagssuinik pitsagssuarnik i-
kingutitårtorpugut, Grønlandimilume aitsåt taima i-
nungnik ingmikut pissusiligpagssuarnik kisime ta-
i