AvangnâmioK - 01.01.1955, Blaðsíða 5

nr. 1
5
AVANGNÅM10K’
unigtarfiussoK, unigtarfik tåingikåine tåssaunerussoK
Indiamiut ardlaKångitsut niuvertarfé, Kuit Kivdlertora-
merngit maligaussiortunit sanapalågaussut åmalo po-
litit stationiat agdlagfitdlo mardlugsuit. tamåkua av-
Kutigisinardlugit kangimut sangugåine Kumut nunå-
kut panertukut orpigalikut kisa angmalortorssuarmik
kaujatdlariardlune narssarssuaK isigkanik 8000-nik
Katsissusilik tikitariaKarpoK.
1946-me Kinangopimut pigavta nunap angner-
sså naggorigsagåungilaK. siutitut nimeruårtut (zebra)
kongoniatdlo tamåne ivigartorput, KåKatdlo uigulu-
kugtut Aberdarit kigdlingåne nunautigdlit taimågdlåt
sanileriåt iput, tåssane nerssutauteKardlutik pyre-
thruminigdlo (kamiliteussanik) nautitaKartut, ivsera
sugdlinernut toKunartuliaralugo sananeKartartut. må-
na narssarssup angnersså agssatdlagtigauvoK nerssu-
ssuitdlo amerdlaKissut nerssutinut nujuartanut taor-
tauvdlutik. nuna naggoreKaoK, nautsivingniio ipilit,
pærit, blommit (paornarssuit Kernertut) jordbæritdlo
nauttneKartarput, nautsivitdlo naussunik nautitsissar-
fit naussunik Danmarkime nalungisavtinik tamanga-
jangnik ulivkårput Afrikame KaKutigoraluaKissunik.
ilaKUtaringuvugut atautsit tatdlimauvdluta: Ernst,
nautsivilerinermut ilisirnatusartoK danskiussoK, Peter,
Kulinik ukiulik, Marianne arfinilingnik, Helen sisa-
manik uvangalo nangmineK, nunautinguaK 500 tdr.
landimik angissusilik Kinangopime avangnardlerme
pigissarårput, tåssane panikågssiagssat pyrethrumit-
dlo nautitaralugit nerssutauteKardlutalo. åmåtaoK nau-
ssunik nautitsiniarfik (planteskole) autdlarnersimavar-
put rusatdlo orpigånguitdlo Afrikap kangiatungåta
angnerssånut tuniorartardlugit.
saniligut Kaningnerussut ukiup atautsip sujorna-
tigut nunasisimassut ilaKutariuput tulussut Ruckimik
ateKartut, tåuko maunga piput martsime 1950, er-
nglnardlo ornigpagut tikerårdlugit. Roger Ruck tulu-
ssok sorssungnerssuarme tamarme såkutujusimavoK
kingornalo ukiune mardlungne sulissunut pissortau-
ssarsimavdlune; måna nunautimineK åtartugagssarsia-
risimavå ingminut autdlarniutigssatut. nulia Esmee-
mik ateKarpoK Nairobimilo nakorsamut paniuvdlune,
Afrikap kujatåne nakorsamut iliniarsimavdlune. må-
na nakorsauneK taimaitisimavå nunautilingmutdlo
nuliångordlune. angisujuvoK Kaumassunik nujalik sa-
lugpatdlångajagtoK, angisunik tungujortunik issilik
nakorsavdlo agssainik malugtajassunik agssaKardlu-
ne. erninguat Michael sume tamåne angalaorpoK si-
lagssorigdlune Kimavdlunilo sisamanik ukioKardlune.
tikikavtigik traktorimik (Kamutit motorigdlit ka-
ligtautit) pisårKåmersimåput pårdlakautdlutigdlo nu-
na naggorigssamåKissoK agssatdlagterussålerérsimav-
dlugo. igdloKångitdlat, tuperme najugaKarput sinig-
fingnik isuitartunik mardlungnik sinigfeKardlutik Mi-
chaelimutdlo inigssaKartitsivdlutik. aKigssiussat pia-
rait tovKup noKarutaisa akornåne angalaorput, histit-
dlo tnardluk agssartornermut atortugssatuait erKåne
ivigartorput. uvagut nangmineK ukiune mardlungne
naussut pyrethrumit panersiviåne najugaKarsimavu-
gut Kalialingmigdlo najugaKardluta ujarKanik Karma-
lingmik iluarusukulugdlutalo pisimavdluta. Kinan-
gopip unuåne puerKortume tupermlsavdlune misig-
dlerfiusimåsaoK; siagdlersarfiup nalåne imeK nalu-
naeKutap akunerine ardlalingne uvdlut tamangajaisa
kugtorssussarpoK sunalo tamarme isugutavdlune pu-
erKordlunilo. igdluliåtdle ujarKanik KarmagaK ineriar-
torpoK KorKup orpigpagssuarnik kussanaKissunik
nauvfigisimassup kigdlinganitoK, autdlarKautånilo
nautsivik suliarisimavdlugo naussunik nautitarKånik
ulivkåriartordlune. ilaKutarlnguit tåuko ernglnaK nuå-
narissarilerpagut Pitavdlo pinguaKatitårnine iluareKå.
Esmeevdle nakorsatut sulinine puigulertorat-
dlångilå. unuit ilåne ukiut mardluk Kångiutut inajå-
Kissugut Kingmip Kilugpaluanit itertineKarpugut. iga-
låp silatåne sulissartuvta ilåt KeKarpoK oKalugtutdlu-
talo Muganip nulia toKulersoK. Mugane sulissar-
tuvta ilagåt; nulia ernerKåmersimavoK auingajagsi-
mavdlunilo.
nakorsautit måtutigssatdlo katerssorpagut Kamu-
tinutdlo anitdlagdluta. autdlartikuminåikaluaKissut
autdlartilertorpagut kinguningualo Muganep igdlu-
nguanut pivdluta. tikerKume angajua igsiavoK mér-
Kamik inordlåtnik Kiarussårtumik tigumiardlune. a-
nånaK sagdlaitsumik anersårtorpoK, tigdlerilo såku-
kitdlutik aunårungnaersimavdlunile. avdlatut ajorna-
KaoK kisiåne Esmee aivdlugo. avKUsernup ilå Kimug-
serfigitsiarparput, avKusinerdle erKortumik atorsinau-
nago tungmerKatungajak pissuseKarmat manéKalune,
tauva Kaningnersiordluta KorKiikut tårtukut pisuinar-
dluta ikårtarfiussånguatigut igdlumut majuarpugut.
nalunaeKutaK atausingorpoK Kåumatigigdlunile. Es-
mee tåssånguaK piarérpoK pisugdlutalo Kamutinukar-
dluta. tikikavta nuliaK sule inuvoK igdlikartisavdlu-
gule sångipatdlårdlune, aulersorniåsagaluardlugulo a-
jornarportaoK atortugssat taima amigartigissut patsi-
sauvdlutik. uvdlulernerup Kaumarnga sujugdleK Ki-
nangopip Kulåne akisugutoK kisame angerdlalerpu-
gut. nuliaK ardlalingnik imaersivigitinerme kingorna-
gut erKigsivdlune sinilerpoK, neriutigårputdlo pitså-