AvangnâmioK - 01.02.1955, Blaðsíða 5

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
29
ervngane navguaitsut errorsardlutik nalorårtut, må-
ssalo ukiulersoK puerKortitordlo hinduit kugssuarme
nalugtut amerdlaKigfputaoK. tamåko Budhasiortunik
umigingnigtut, ugperissartik Brahma ilungersutigi-
ssorssuvåt, pingasutipåt: Vischnu, gute seKineK, Shi-
valo, tåuko gutiutipåt pingortitanut tamanut nålagau-
ssut ajugaKångitsut, Brahmale palasit inatsissartut-
dlo tamarmik nålagaunertarångdK. kisiånile måssåkut
Brahma Shivalo Vischnulo Kanorme tauva tupigu-
sugtigissarpat, takuleramlko India tamane pujortu-
lingnik angalassoKaleKissoK, kflgssuvdlo iluartup
Gangesip ervnge pujortugdlit aulatertalerait, naujailo
tupagdlutik imap tungånut Kimåssartut, sauniluitdlo
kukoriarssuitdlo kup sinåne siorKane Kagssimassartut.
takussait takoråneraluartut ingerdlanermit tarssia-
luinarput, ilailo Kimugtuitsut pujuata erssikungnaer-
titarujai. angalassut igpiliugarssuaK Benaresimit mi-
lit tatdlimat kangitdliussoK issigerKarpåt, Kangaliga-
me Beharime Rajahussup pigissarigalua; Ghasepour
tåssanilo naussunit tipigigsorssuarnit tipigigsausior-
figssuit, Cornwallesip iliverssua kugssup Gangesip
sinåne såmiata tungånltoK, niuverniatdlo igdlorpag-
ssuaKarfigssuat Buxar, Patnalo, tåssane pingårtumik
Indiame opiumimik atuissoKarneruvdlunilo niorKute-
KartoKarnerussoK, igdlorpagssuaKarfik Monghirime
tåuna tuluit nunåne igdlorpagssuaKarfit ilaisut tulug-
palugtigivdluinartoK, tusåmassaussordlo saviminernik
kueraivigssuit såkugssanigdlo sagfiorfigpagssuit tå-
ssanitut pivdlugit sulivfigpagssuitdlo pujorfisa por-
toKissut pujorssuamingnit Brahmap Kilå sukuluitsoK
tunitdlagtaråt, nunarssuaK tåuna sordlo singnagtugaK.
kisame linuarorpoK, måssalo nånut, tigerit a-
marKutdlo uiånissårtorssuvdlutik pangatdlutut, tai-
måitoK ingerdlassorujugssuput, tupingnartut Benga-
lesimitut, Golcondamltut, Goursimitutdlo igdlukor-
ssuit, Murchedabadimitut tåuna itsarssuaK igdlorpag-
ssuaKarfit pingårnertarigaluat, Huglylunit, Chander-
nagorelunit takungilait, tåuna franskit pigissarigåt
Indiame, tåssane franskit erfalassuat amusimajuar-
tartoK, nalunångilardlo Paspatop amusimatitdlugo
takugaluaruniuk perrungåsagaluartoK.
kisame uvdlåkut nalunaeKutaK arfineK mardlu-
ngortoK Calcuttamut apuput. pujortulik utertakajår-
tartoK Hongkongimut uvdloK Kiterarpat avalåsassoK.
taima Phileas Fogg sule nalunaeKutap akunere tat-
dlimat nåvdlugit uningavigssaKarpoK.
angalanigssaminut migssiliutine maligdlugit pe-
rorsagauvdluartoK tåuna Indiame igdlorpagssuaKar-
fit pingårnertånut aputisassoK oktoberip uvdluisa 25-
åne, Londonimit autdlarame kingorna uvdlut 23-åne;
uvdlordlo tåssunga apuniarfine erKordluarpå.
taima angalanermine Kångiutoranilo siporussa-
KångilaK; kisiånilime angalanermine Londonimit
Bombayimut uvdlut mardluk siporutaraluane ånaiga-
luarpai; (ilisimavarputdle KanoK pigame ånaigai),
India pitarniardlugo ingerdlatitdlune kisiånile tamå-
na Phileas Foggip isumakulutigingitdluinarsimavå.
XV.
tauva Kimugtuitsut unigtarfingmingnut unigput.
Paspato sujugdliuvdlune Kamussuarnit anivoK, ki-
ngornatigutdlo Fogg anilerame arnaK ilagiligartik i-
kiorpå. Fogg ernglnaK pujortulingmut Hongkongi-
liartugssamut ikiartorumavoK, Aouda umiarssuarmut
pissukumavdlugo, nuna tamåna Kimagtinago navia-
nartorpagssuit najormagit kisimitikumånginamiuk.
Kimugtuitsut unigtarfiånit Fogg aniniariartoK pi-
nerdliutsailisitsissup ornigpå.
aperå: ivdlit Phileas Foggiuvit?
akivå: åp, tåunauvunga.
tauvalo Paspato tikuardlugo aperendgpå: una
kivfaraiuk?
akivå: åp.
sågpå: tauva mardluvdluse ilagisavavsinga.
taima oKarmat Phileas Fogg ånilårssutsiminik
malungnarsingitdluinarpoK-åsit. pinerdliutsailisitsi-
ssok tåuna pereussutit maligdlugit sulissussoK, tu-
luitdlo tamarmik perKussutit iluartutipait. Paspatop
franskit ilerKuat maligdlugo iluaringikaluarpå, piner-
dliutsailisitsissuvdle tuviagut ajåupissaminik anauvå,
Phileas Foggivdlo nålåinarKuvdlugo issingmigarpå.
Foggip tauva aperå: arnaK inusugtoK una ilagi-
sinauvarput?
akivå: ilagiguvsiuk soKutåungilaK.
tauva Fogg, Aoudalo Paspatolo ilagalugit Ka-
mutinut sisamanik igsiavilingnut pissupai. Kimugser-
dlutik nalunaeKutap akunerata KerKa nångajagdlugo
ingerdlagaluaramik atautsimigdlunit oKartoKångitdlat.
sujugdlermik avKutigerKårpåt igdlorpagssuaKar-
fiup perujunertå, igdlut igdlorujuinaussut mingug-
tutdlo, inugpagssuarnik ipertunik atissardlugtorssuar-
nigdlo ujameriagtut; igdlorpagssuaKarfiuvdlo Kavdlu-
nånik inuligtå tikikujåt; sujuliminit pinernerungårtoK
ujarKanik Karmalingnik igdlorssualik, palminigdlo
KåKortariaussarssuarnik paornalingnik igdlut alångi-
simåssutigdlit taitnane måssa sule uvdlaussoK tai-
måitoK Kamutit kussanartut akimassunik inugdlit ta-
kussarujait.