AvangnâmioK - 01.02.1955, Blaðsíða 20

44
nr. 2
AVANGNAMIOK’
lingnik nåparuteKardlune 5400 kvadratmeterinigdlo
tingerdlauteKardlune - kisitsisit tupigissagssåinait
tingerdlautåinagdlit pingårugtorfiåne. mardluinik ma-
skinaKarpoK katitdlutik 11.000 hestekræfteKartunik
ilamigoK „Manchesterime ånorågssiorfit tamåker-
dlutik ingerdlatigistnaussåinik". masklnåta åiparssua
umiarssup angussuinut umiarssup saneråne 4 mete-
risut anitdlangatigissunut angatdlatauvoK; åipåle u-
miarssup sarplsa angerKateKångitdluinartorssuit i-
ngerdlatigåt — sarplt meterit arfineK mardluk Kå-
ngerdlugit taklssuseicarput avdlamutdlo åssersunara-
tik sordlo umassup itsarssuarnitsap saunerssue.
umiarssuarssuaK tåuna ingassagdlm'nartoK taima-
ne ingeniørip tusåmassauvdlumartup Isambard King-
dom Brunelip isumaliutigisimavå. sulissauseK mo-
derniussoK aitsåt pilersoK inuitdlo suleriautsip tu-
ngåtigut nutaussunik sujumukariautaussunik sarKii-
migaKartartut nersorneKartalerugtortut. Brunel mi-
kissukutdlak, åsit inuk erKigsiveKångiussagtoK „per-
ssuåraK“mik ateKuseKartitaK imaKa tamåko erKar-
sauterssornerssaralugulo sapisernerssarissarunagåt.
20-nik ukioKallnardlune tusåmassångorérsimavoK tai-
mane imaK atautdlugo suvdluliaK silarssuarme su-
jugdlerpåK sananeKarmat sujulerssorsimagamiuk: tå-
ssa kugssuaK Themsen atautdlugo. erKumitdlulnar-
torssuarnik pilerssåruteKartarpoK — suliailume tamar-
mik tupingnåinartumik angisorssuniartarput pissartu-
nut pårdlåutussardlutik. ukiune 30-ne suliarai ikår-
tarfigssuit, ikårtarfit Kangatassut, Kimugtuitsut avKU-
tait, umiarssuarnut amutsivit nunap Kånhtut umiar-
ssuitdlo, erKålume tamarme pissorpalugfiujuartarpoK.
1825-me oKaluserilersimavå Panamap atiklne-
ratigut ikerasaliorniarnigssaK. 1839-me Kimugtuitsu-
nit nalunaerasuartarnigssaK atulerslpå. åma navsså-
rå Kimugtuitsut Kamussuat ilaussoKartartoK usissar-
fiussordlo atautsimut katingassoK, Kimugtuitsunigdlo
pigingneKatiglgssuit akuerssisitdlugit Kimugtuitsut
avKutaisa akugtussusigssåt tuluit isigaisut 7-usassut.
ilånilo sulissautsikut sujumukaraluarneK isumaliu-
ssuinut inorsslnartarpoK. 1850-me Krimime sor-
ssungneKarmat titartorsimavå umiarssuaK sorssflt Ka-
leruarssualik KamutileKarfik bilinik imåkut nunåkut-
dlo ingerdlassartunik nunigussissartugssaK — tamå-
kulo btlit ingerdlateKåsassut måna tingmissartut ma-
lerssfltit angatdlataisa åssinginik. Great Eastern
Brunelip 1851-me isumagssarsiå suleriautsip aung-
nertusårinigssavdlo tungåtigut sapiserneruvoK uv-
dlunut taimanernisanut nalerKiutdlugo piårpatdlårtoK.
nalautsuleratdlardlunilume isumaliutå tamåna tuså-
manåssuserssuata kussanångerKingnåmik naggatigå.
Brunelip isumagssarsiortarnera påsinartaraluar-
dlune ingassagdluinartussarpoK. umiarssualiorumasi-
mavoK 35.000 kilometerinik ungasigtigissumut, tå-
ssa Englandimit Ceylonimut uterdlugulo, ingerdlasi-
naussumik Kissugssaminik avKutåne tigusencingna-
ne. imåipoK Great Easlernip nagsarsinaussåsagai
12.000 tons aumarutigssat. Brunel isumaKarsimavoK
taimåitumik umiarssuaKaråine tuluit nålagauvfigssuå-
ne tamarme silarssup kangiane Australiamilo niuver-
neK tamåt ingerdlatarineK ajornåsångitsoK isumåla
kingorna ussernartorsiutaungålermat kingorna ani-
ngaussarpagssuit 600.000 pundit—12 millioner kru-
nit katerssorneKarsimåput.
umiarssuaK suliaralugo autdlartineKarpoK ukioK
1854 tauvalo angutit 2000 ernglnaK sulilerput av-
dlamut åsseKaratik umiarssualiorfiup ikåjussarssuine
sordlo niviugånguit. Great Eastern pivdlugo piler-
ssårutaussut sulissauseK pivdlugo nagdliutorsiornerme
sérsartornerssuartut iput. tåssa umiarssuaK sujugdleK
nangmeKångitsuliaralugo sanaussoK. sanågssamik tai-
ma sapisertigalune årKigssussamut atorneKarput sa-
vimernit såtukujut najungassut 30.000, tamåkulo ki-
kiait tommitut siligtigissut pingasunik millionigdlit
agssåinarnik miligtussåuput. umiarssup itserna Kale-
rlngnik amilersugauvoK imap kigdlinga meterinik
mardlungnik Kumut Kångerdlugo, tåssa imåipoK
Great Eastern iluleringnik itsineKarpoK meterisut a-
titutigissumik akiinilingmik akiineralo tamåna isig-
kaneK mardlungordlugo uvsigdluartunik avgorniler-
sugauvoK. taimailivdlune umiarssuarmut kivissug-
ssåungitsumut KaningneruvoK.
tåussumarujup ilusigssane tigujartortitdlugo
Longfellowip avdlatdlo taigdliortut tåuna imarssuit tu-
pingnartuat, igdlorpagssuaKarfik pugtåinartoK, erinar-
ssusiarissarpåt, sumutdlo pigaluaråine umiarssuaru-
jup tåussuma åssinge agdlagfigssanilo itut takuneK
ajornångitdlat. ingeniørerpagssuitdle pikorigsut ili-
maginago issigissarpåt. ilaisa sujumut OKautigissarpåt
malerujugssfip Great Eastern KerKatigut kivlsaga-
luarpago umiarssuaK ajåupissatut ujarKamut Kana-
nguartitatut napisanerardlugo. sunauvfale uvfa taima
kingorna ajutortartigigaluardlune umiarssuaK tåuna
taimåitugssamik nalårsingitdluinarumårtoK.
Great Eastern umiarssualiorfingme nunap Kå-
nitume sanåjungilaK tåssungame nåmagtumik
umiarssualiorfeKångingmat — ingmikutdle Kissug-
ssuarnit iluarsartussane sananeKarpoK. Kimugtuitsut