AvangnâmioK - 01.10.1955, Blaðsíða 14

230
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
Grørtlandip ugtortagaulernerata
autdlarKautånit.
sdkutut nålagaisa Jensenip Hammerivdlo ugtortaiartordlutik
sinerissame kitdlerme angalanerat.
(agdl. Ingvard Olsen).
soidlo ilisimaneKarérsoK itsånitdle danskit ta-
kornartatdlo tungånit Grønlandimut angalassoKartar-
simavoK nunamik misigssuiartortunik, kisiånile tå-
ssa 1876-me danskit nålagkersuissuisa nunap mi-
sigssordluarneKartarnigssånik suliaKartugssat tåvu-
nga atortungortingmagit aitsåt misigssuissarnerit år-
KigSsussamik ingerdlassalerput nunap åssiliorneKar-
nigsså misigssordluarneKarnigssålo sujunertaralugo
angalassartorpagssuit autdlartitaussalermata.
pissugssautitaussut sulinialermata Grønlandip
åssiliorneKarnere taimanikut atortut amigautilipiloru-
jugssuput, sinerissavdlo kitdliup kangerdluisa ilar-
pagssue ilisimaneKångiussagdluinardlutik. taimåitu-
mik taimailiorniarnermingnut autdlarKausiutdlugit a-
ngalajartortumininguit autdlartitarpait danskit nuna-
siaKarfinik (niuvertoKarfingnik) nunavdlo inuinik i-
kiortigssaKartardlutik nunap ilai angnertorssuit aki-
kitsunguamik angatdlavigissareuvdlugit, nunap soKå-
ssusia sumlssusilo nunap åssinganut ivertiterKuv-
dlugit ilisimatussutinik avdlanik misigssuinigssamut
iluaKUtigssauniarumårtunik.
taimane angalatitaussartut ilagåt såkulflt imar-
siortut nålagåt, premierløjtnant J. A. D. Jensen, På-
miut sermiånik (SiorKap sermianik) sermerssuarmig-
dlo tamatuma timånltumik misigssuissoK. julip 14-
ånit augustip 5-at tikitdlugo 1878-me ujaragsioK
Kornerup titartaissartordlo Groth, Habakuk Inugtara-
lugo alapernaisernavigsortumik kisiåne ilungersuna-
vigsorlumik sermersiorsimåput, tåssa sermip sinå-
nitdle Kamutérånguanik uniagkersorsimavdlutik kilo-
meterit 75 migssiliordlugit sermerssuåkut maninge-
Kissukut Kiipartorssuåkutdlo timukarsimåput angala-
ssut tåukua nålagåt atsiutdlugo atsigkat „Jensenip
nunatai". tikitdlugit, nunatat tåukua 13-uput Kaersui-
naussut iluanårdlutigdlo angalassut tåuko nunatat
kitdlersåt l'map Kånit 1550 m-tut portutigissoK 300
meteritdlo migssiliordlugit sermip erKaminltup Kånit
portunerussoK KaKivdlugo.
nauk nunatat tåuko nunavingmit 35 km mig-
ssiliordlugit tivfasigtigigaluartut taimåitoK naussua-
lunguanik navssårfigait. umassunigtaoK nigssavar-
ssungnik peKarput, åmåtaoK KUvdlugiaKarujoK påka-
luat piaråinik tingmiårånguardlo takuneKarujoK mer-
Korigdluånginamilo nalunarsimanane anorerssuarmit
tagpavungarssuaK serminavigssuarmut tingitausimå-
sassoK; angalassut naussunit pigssarsiatik tikiussait
tåssa katitdlugit 27-t åssiglngitsut, ivssuatsiait nau-
ssuinaitdlo sinerissame kitdlerme naussut nalingi-
naussut akerrortuvatdlåt ilagissait.
ukioK anigormat premierløjtnant Jensenip mi-
sigssuinine nangenrigpai, åma taimane ujaragsioK
Kornerup ilagå avdlalo nutåK premierløjtnant R. R. J.
Hammer.
angalassut tåuko Københavnimit autdlarput
1879-ip nålernerane umiarssuarmut grønlandske
handelip pigissånut tingerdlautåinalingmut „Ceres“i-
mut ilauvdlutik, tåuna Kåumat nåvdlugo ingerdla-
gatdlarsimavdlune Sisimiunut nunalipoK, angalassut-
dlo majip 16-ånit tåssånga avangnamut umiamik a-
ngalanigssartik autdlarnerpåt. aussaunerane anga-
laortuarput nunap åssiliortuardlutigdlo sinerissap si-
nerpiå pinago, nunap ilisimaneKångitsortai kanger-
dlugssuilo ugtortardlugit ujaragsiorfigalugitdlo Sisi-
miunlt Kangåtsiap tungånut, taimåtaoK Ausiangne
uningatitdlutik KeKertarpagssuit Bunke Eilandinik
taineKartut åssiliorKigsårpait. åmåtaoK Nagssugtup
Kinguanit sermerssuarmut timukarput. angalanerme
tamatumane Kornerup nåparsimavoK åniarulugtordlo
umiatsiåinarmik milit 43 migssiliordlugit ungasigti-
gissumit Nagssugtup Kinguanit Ausiangnut iiiger-
dlåtariaKarsimavdlugo tåssångånit premierløjtnant
Jensen åipiutdlugo angerdlåsangmat, Hammerile Ilu-
lissane ukinialersimavoK tåssångånit ukiunerane si-
kumik misigssuiniardlune ugtortaivdlunilo angala-
ssarniarame.
septemberip 7-åne 1879 Diskobugtimut kangi-
mut autdlarpoK Ilimanamut pigune tåssångånit u-
miamik llulissat Kangiata ilå TasiussaK-mik taissaK