AvangnâmioK - 01.08.1956, Blaðsíða 9

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
177
skit inusugtut akornåne KåumarsaineK nåmaginar-
tumik ingerdlåsimångilåt. taimåitumik pikerujungne-
rit erKigseKatiglngineritdlo KåumaissaKånginermik pi-
ssuteKartut inusugtut akornåne sarKumertuarput. atu-
arfit amigautaoKaut. pisorKanik atuarfeKaraluarpoK,
tåssanilo nukagpiarKat Muåmåp ajoKersdtånik alar-
dlutik iliniartineKartarput. taimåitordlime nalivtine
inusugtualunguit åma franskisut iliniartalerput, ajo-
raluartumigdle nukagpiaråinavit (angutåinavit) taima
iliniartarput. niviarsiarKatdle ingmikut iliniagaKarti-
neKangitdlat.
taima niviarsiarKat sumik isumakuluteKaratik
inussarput. taimåitordle nuånårnerat ernglnaK avdlå-
ngortineKarajugtarpoK. nukangavdlutik uvinigtarput
igdloKarfingnilo uvimik igdluine måtussatungajak
inutineKartardlutik — ilåne uvimik nuliait avdlat
ingminermingnit utorKauneroKissut ilagalugit, tåssa-
me Mdamåkut Kavsinik nuliaKarsinaussarmata.
angumik pisumik uvinigsimagunik imaKa nautsi-
vingme angalaorsinautineKartarput. taimåingikunigr
die igdlut torKigsut Kåvine seKerngup tarrilernera a-
lianaigalugo nåkusinaussarpåt. tamångåmtdlo sanili-
mik nuliait OKaloKatigisinaussarpait. taimåitordle a-
ngutinut akuliiitugssåungivigput. taimalo avingarusi-
matigilerångamik silarssuarmut tamarmut måtussatut
pissuseKarnerulersarput avatimingnilo pissartut tuså-
massaKarfigivatdlåsanagit.
nunåinamile arnat piumassarssornerunerarne-
Kartarput. kinamikut sågOKaratik avKusinerne nunåi-
nauvdlo avKUsernine angalaorsinaussarput. taimåi-
kaluardlutigdle igdlume ilagissamingne agsut suliag-
ssaKartineKartarput. puilassulianit imertartortuartar-
put narssanilunit seKinermit panertuåinangajagtune
sulisineKartuartardlutik. — amerdlanerime angutinit-
dlunit suliagssaKarnerussarput sulipilungnerussar-
dlutigdlo.
Willads-sen.
nakorsaK KanoK oKarpa?
tingugtigut igpiguleraluarneK.
tinguit KanoK sulissarnerat ndpautaitdlo.
sinigfingme nalagama sapéKissunga, ilumut o-
Kåsaunga sungarpatdlagsimarérdlunga makisimale-
rama Kasuvdluinavigsorsimavunga, arnaK uvilik tai-
ma nakorsamut oKarpoK nakorsap neriorssutine ma-
ligdlugo pulårmane.
tåssame nåpåumit erKorneKarsimavdlune tai-
måikajugpoK, ivdlitdlo „sungarpatdlangnerit“ tåssa
åtsutumik tingukut ajoKuteKaleraluarneK.
arnaK uvilik inime isersimassoK nakorsap aki-
ngerdlugo ingisimavoK.
tinguimauko pivdlugit OKalugtuterKitsiaru-
mavdlunga neriorssorsimagingma. sorme måna suku-
tugaKartiniarpinga agdlåtdlo sukumik imaersivigiu-
mavdlunga sujorasårdlunga sordlulusoK sukutugag-
ssara nåmåsatinago, sukulåt matussartflssanltut, iki-
nguma nalungisamalo pemigsiartulerama pajuguti-
gissartagait, agtorneK ajorpåka .... tungusungnitsut
taima mamaigitigilerpåka. tåssale uvanga, sukulå-
ngersoK ingassagtoK! arnaK uvilik inusugtoK tåuna
Kungujugdlune taima OKarpoK.
takiisavat, kinguniut mamarilisavatit, nakorsap
tugpatdlersarpå. måna OKalugtutisavavkit ivdlit a-
joKutigissagtut itumut KanoK suko iluaKutaussartoK.
kingugdlermingmåna OKautigigiga tinguit suliaisa i-
lagissåt tåssaussoK sungaliorneK. taimåituliornermu-
mimåko atortugssat sut pissariaKartarsimassut? aper-
Kut tamåna akiuinavdlugo sujugdlermik auk oKalfl-
sererKåtsiartariaKarpara. nalungilat auk pissusigssa-
ne maligdlugo mardlungnik tangertaKartoK: KaKortu-
nik augpalugtunigdlo. aup tangertai amerdlanerit
saorngit patine pingortarput . . . sordlo aup tange
augpalugtut tamatumunga atatitdlugit erKartorneru-
savagut. aup tange augpalugtut utnassarput uvdlut
30-it migssiliordlugit, tauva kingorna tOKUSsarput av-
dlanigdlo nutånik kingoråsserneKartardlutik.
Kanorme aup tange augpalugtut amerdlati-
gissut pingortariaKarpat amerdlåssusé avdlangutsai-
liniaråine? — sikuntit tamardluinaisa aup tange
augpalugtut millionit pingortarput taimalo arnerdla-
tigissut toKussardlutik åma taima akulikitsigissumik.
suliame tamatumane tinguit suleKatåuput aup tangi-
sa augpalugtut hæmoglobiniat (aup Kalipautå) su-
ngaliarissardlugo nutåK, nerissat arroriartornerånut
atortartoK. tamåssa pingortitap atortugssanik aung-
nertussårissarnermine perdlukunik iluagtitårissarner-
pagssuisa ilåt.
- oKalugtuarputit nerissat orssue siingap su-
nersimassarai, nuliaK OKarpoK — sukukume KanoK
pissarpai — — — sule tåssa tungusungnimiussuti-
gissåka? mamaisugdlune kme eKitsiarpå.
— måna tamåna tikipara. sukukut imalffnit kul-
hydratit taima taiuteKavigsorput, atortugssat tamåko
tåssaugamik kulstof, ilt brintilo atautsimut kåtusi-
massut.