AvangnâmioK - 01.08.1956, Blaðsíða 15

183
AVANGNÅMI O %’
nr. 2
muminigssap tungånut aitsåt issigingnåginarta-
leramale arssåunermik taima pikunartigissumik ta-
kulerpunga. Sisimiormiut Kiterdliat Ludvig pikorig-
dluinartoK Oleportarputdlo takorånerdluinarput. ar-
ssåutut naligigdluinartutut issigissariaKaraluartut Si-
simiormiut iluagtitsivdluarnermikut muminigssap tu-
ngånut mardlorårput sujugkap Kiterdliup taissama
kussanamik isertingmago åipålo backipalugssuavta
(uvåpagit) nalikåvisigortoK målmandinguavta ara-
jutsingmago. ila nukigdlajiimernaK K’eKertarssuar-
miut issigingnårtunit oKausersiagssatik pissarpait a-
jornaKaordle nipaerutdlutik isumåinarmikut akiuti-
nguatsiarput, ilungersoKåume. tåssame mumerKussi-
ssumik siggåinaKaoK, Sisimiormiunut 2—0.
autdlarterKeriarput sukariåinardlutik. ajoKaordle
pitsiåinaK Sisimiormiut Kiterdliat tåuna ånerdlune
tunuarmat, Kangale kingoråsserérpå% pitsiåinaK åma
tåssa Sisimiormiut ajuput 3—0. åritdle tamåssa ni-
pe „K’eKertarssuarmiut takissukut", „OlepoK kångu-
naK“ „Kå, Kå agsut." tamåssalo Sisimiormiut issiging-
nårtut ilåt OKartoK: „erKaimavdlugo taimanimåna Ka-
noK pigåse, akiniariartorpuse."
Kiulernerungitsumik Kiulilersugut åritdle tamåssa
K’eKertarssuaK isertitseratarpoK. tåssa suångatinaK
„Kå åmalo". pitsiåinaK åmauko isertikåt. sukariåinaK
issigingnårtut nukingisåriuartut påsinarsivoK K’eKer-
tarssuaK pitsaunerorpasingnerulålersoK „ilumutdle
sujugkaK KiterdleK periatårnerusinaussut“ oKartoKar-
tuåinarpoK. taimaitdlune Sisimiormiut ilåt ajutuat-
dlagkatdlartitdlugo pitdlåumik Oleportavta isingme-
Kå ernglnaK iserterérdlugo. ila nivdleravta. tåssame
anguvait 3—3.
akiuneK arssåutarnerit pikunarnerpåt ilagiguna-
gåt inerpoK.
ajugauniutfigamik isumaKatigigput sule minutit
tatdlimåkutåt akiuterKisavdlutik. akiuneK tåuna tai-
matut InarpoK, ajutoKångilaK. kisiåne tamarmik issi-
gissånik dommerip kisime takungisånik — su-
jugkavta Kiterdliup kisime backit anigorailo någdler-
dlugo siårtivigdlugo pulamiteKingmåssuk uvgorna-
KaoK pitdlåumik iserteriarneKångingmat, imaKa alå.
tåssa avangnåne mesteringorniuneK iningitsorpoK
aitsåtdlo åipågo inerumårdlune imaKa Sisimiune. ar-
ssåutut pikoreKissuse taimanikugssamut inuvdluar-
dlusilo sungiusardluaritse.
taimane unungmago tukeKårput.
Hans E. Berthelsen.
teriangniat a miler in ck.
sordlo kalåtdlit autdlainiartut nalusångikåt teri-
angniat Kernerit KaKortatdlo amé kalåtdlit-nunånit pi-
ssut silarssuarme tuniniainerme akikitdligalugtuinar-
put. tamatumunga pissutauneruvoK teriangniat ami-
sa sujornatigutut angnertutigissumik kraveralugit kjo-
lenutdlo avdlanutdlo sinåkutigalugit atorneKarnerat
moderneujungnaermat.
kisiåne åma avdlanik pissutigssaKartarpoK ka-
låtdlit amiutåinik ukiumut amérniarnerme Børsenime
Københavnime pissartune akit aulajangerneKartug-
ssångorångata, tåssalo teriangniat amlsa kitånit, A-
vangnånit Tunumitdlo avalagtitat pitsåussusiat suliau-
nerilo nåmaginåssutsimikut naligigtuåinartunging-
mata.
merKuisa pitsåussusiat pissuteKartarpoK ukiup
KanoK ilineratigut teriangniap pissausimaneranik te-
riangniavdlo utorKåussusianik, kisiåne avdlamik u-
paruagagssaKarpoK kalåtdlit tunissaKartartup suleKa-
tausinauvfianik åmip issikuata pitsaunerulersinigsså-
nut tamatumuna tunissauvdlutik aklsa migdlisine-
Karnigssaraluat Kularnångitsumik pingitsorneKarsi-
naussångortitdlugo.
tamåna pingårtupilorujugssuaK tåssa teriangniat
pissaugångamik amérneKardlutigdlo kaorKineKåsagå-
ngata amisa åssigingmik suliaulersineKarnigssåt nå-
magsisavdlugo.
naluneKångilaK teriangniat amé Tunup avang-
nåne danskit piniariartuinit tunissat 1956-ime Køben-
havnime tuniniainerme kingugdlerme handelip te-
riangniat aminut avdlanut kitånit, Avangnånit Tunu-
mitdlo pissunut tåukunatut memorigtigissunut angu-
ssainut nalerKiutdlugit 10% migssiliordlugo akisu-
nerusimassut.
akit åssigingissutånut tåssunga pissutauneruvoK
Tunup avangnåne piniariat kaussivit åssigit uvagutdlo
månamut atortagkavtinit pitsaunerit atortarmatigik.
ajungitdluinåsagaluarpoK misigissat tamåko uva-
gut tamavta iluaKutiginiartågaluaruvtigik, taimåitu-
migdlo handele påsiniaisimavoK kaussivit KanoK itut
Tunup avangnåne atorneKartarnersut, navsuiautiger-
Kusimavdlugulo tåvane teriangniat KanoK amérne-
Kartarnerinik Kanordlo kaorKineKartarnerinik.
tamåna påsivdluarniardlugo ilungersutigissavta
kinguneråt kaussivit tungaisigut iissersutait måko
nalunaerneKarmata:
takissusia 150 cm, isuata igdlua KårajugtoK.