AvangnâmioK - 01.03.1957, Blaðsíða 9

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
57
niaKue, imangertat suluisa fissut Kajuat, postej ku-
palorarssuit issåinit sanåK imalunit pfilikip neKånit
oKångitsumit sanåK aulisagkat orssuånik sanåK auli-
sagkat orssuånik pisomamik ulialigaK) åma 2. sor^
ssungneK nålagkersuinerdlo pivdlugo isumat taine-
Kåsångitsut. inerterKut tamåna ningiorissavta madam
Vu Thi Ngaip mérKat tfisintiligpagssuit anånåta —
sukangnerdluinartumik atortipå.
arnamik madame Ngaitut l'tumik nåpitaKancing-
naviångilanga. tresit migssiliordlugit ukioKarunarpoK,
kisiåne Kernårivingnik nujaKardlune (Kalipagaugalu-
artunik), kussanartumik Kaumassumik ameKardlune,
Kernertunik akugtujånik issilik, KaKortunigdlo kussa-
narKinånik kiguteKariarame arnaK 40-nik ukiulik ku-
ssanarKinårtoK åssigineruvå. angisuvoK nerfnagdlu-
nilo, infisereKaoK, igdlarasårtuinaugame sajukulassui-
naussunik sakiagssarigsorssfivoK.
KanoK pisimanera tusarsimaleravko sule Mada-
me Ngai nersugarilerpara. pisorssfisimagaluarpoK a-
lianaitsorssuarmik igdloKardlune nautsfviussarssua-
lingmik Thanh Hoame Tonkinip kujatåtungåne.
Thanh Hoale tåssauvoK igdloKarfit Vietminhimiunit
1946-me ujajagaussut sujugdlit ilåt. Madame Ngaip
uvia toKutausimavoK igdluatdlo nungujagdluinardlu-
ne aserugausimavdlune.
kommunistit pérungmata madame Ngai Thanh
Hoap avKUsernine angalalersimavoK, mérKanigdlo
Kimatanik angajorKåverusimassunigdlo navssårånga-
me tiguvdlugit igdluminut angerdlåutardlugit. igdlo
tåuna An Lacimut autdlarKautaulersimavoK. Viet-
minhimiutdlo såkutorpagssue kingumut Kanigdliar-
tulermata mérauterpagssuane katerssoriardlugit Nam
Dinhimut — 80 kilometerit migssiliordlugit Thanh
Hoamit ungasigtigissumut — KimåsimavoK. nagga-
tånut pinersautine erdlingnartutdlo såtukujfiminåluit
kisisa pigissarilersimavai taimåitordle Nain Dinhime
méråussuarminut ingminutdlo igdlugssarsisfnausi-
mavdlune. tamåko måna 600-uput.
ukiune kingugdlerne arfinilingne tatdlimariardlu-
tik igdloKarfingmit igdloKarfingmut avdlamut nugter-
tariaKartarsimåput, nungutdlugit kommunistit tikiu-
nigssåt uvdlunik ardlalinguanik sujorKhtardlugo. ki-
salo 1954-ime Hai-fongimut tikiusimåput. taimani-
kut tåssa pinersautine tamaisa tunerérsimavai, erdling-
nartfltailo såtukujflt nungutdluinalerérsimavdlutik.
taimåitoK igdlugssarsisimavoK mérarpagssuarnut ta-
måkununga nåmagtumik. mérKat inåne sujugdler-
mik inuit kisikavkit — aussame 1954-ime— mérKat
1089-uput.
Liap niutåve.
uvdlup KerKasiorérnerup kingornatigut, franskit
ningioK suarssungnik allkusersuleråtdlo, poKåtaga ti-
goriardlugo mérKat erKigsisimavfiåne inerpagssuit
putorKualerpåka. tamåssa nåpautit iloKiångorsima-
ssutdlo nåmagtut mérKat nakorsånit suliarineKåsa-
gunik uvdlåmft unungmut nåmagtorssuit, taimaing-
mat ulapikungnaerneK ajorpunga. taimåitormiåsit pi-
nguaKatigitsiarnigssånut agdlåt pivfigssarsissarpunga
— pingårtumik tåuna ineKugissama ilåt Nguyenia-
rånguaK.
Nguyen nukagpiarångåvoK tatdlimat emåne u-
kiulik. kisiåne kinguliaKutå ilisimaneKångilaK sumit-
dlo pisimanersoK påsisimaneKångivigdlune. Madame
Ngaip kugssiap sinåne navssårisimavå ingminutdlo
angerdlåusimavdlugo. saunermigut tuberkuloseKarne-
rata mérKanit iloKiångorsimassunit avdlanit tamanit
iloKiauningortisimavå aitsåtdlo taima ingerdlaniapa-
lårtarpoK. igsiavingme igsianeK saperdluinarpoK, a-
jornaKingmatdlo nerilerångame nalåinartariaKartardlu-
ne. uvdlup ilarssua naterme agssakåjussårtarpoK, ki-
siånile taimåikaluardlune Kimajuåinardlune. uvdlut
ilåne sorssumut umiarssualivingmltumut ilagåra, nu-
namutdlo ikårsimalerdluta aitsåt påsilerpara sunauv-
faliåsit åma pivfigssarserérsimassoK såkutut nasait
pingasut cigaritinutdlo ikitautit tatdlimat tigdligsi-
mavdlugit.
asanerpaussarale tåssa Lia — „niviålugssuit“
ilåt. arfineK mardlungnik ukioKarpoK taimåikamilo
madame Ngai ikiorsertarsinauvdlugo mérårKat påri-
ssardlugit. mérårKat inåne sulilitdlarångame avdla-
mut åsseKarneK ajorpoK sordlo kangiamiut inflssar-
ssuat piorsagaK. suliåle arfineK mardlungnik ukiu-
lingmut ilungersunaraluaKaoK uvfalo igdlugtut orna-
vautinik ajåupiarniånguåkulugdlune. nuname Kaer-
tartoK Kaermat Liap angajorKåve toKutdlugit åma
niuata igdluatungå katagtisimavå.
taimane 1944-me mérKat najugåt takusarKårav-
kule Liap niua aserKuko misigssorsimavara. ajortu-
mik mamisimavoK kussanaitsumik Kilerunigdlune
sulilo sérissoKardlune, mardlugsungnigdlo pilagtor-
tariaravne årKilertorpoK. tamatuma kingorna aperåra
nåmagigtardlune suleKatigiumanerånga niungua ilo-
KissersimassoK Kajangnaitdlisåsaguvko, tauva tai-
mailiorumavdlune neriorssorpånga. tauva ajoKersu-
para KanoK iliordlune niune assagtåsagå isuitårtåsav-
dlugo uvdlut tamaisa nukinge sungiusardlugit, jor-
dlivdlo erKåne niua ima nukigtutigilerérpoK nitissa-
lerneKarsfnångordlune.