AvangnâmioK - 01.06.1957, Blaðsíða 20

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
140
lo måna rusit nangmingneK ruseKatimingnut politi-
nut umigissaoKissunut såssussiput.
Peter Szigeti nunalerinermut ministerip igdlua-
ta silatinguanTpoK. Kumut Kiviarame takuvai såkutut
politit tåssanitut KanoK kinåine KuarsårneK ersserKig-
tigissoK politiKatitik mérKamik toKutsingmata sulilo
ånilårnerussut Kamutit sorssutit Kamutilitik ilaming-
nut torårtingmatigik. ånilånganerup pingmatik Peter
Szigeti Kulautitsiardlugo inugpagssuarnut erKåussiler-
put, tusåvailo axerdlut Kiarssugdlutik ingerdlarpa-
lugtut.
imailiatdlangnen'narmigdlusoK inuit 600 sivner-
dlugit toKutåuput, månalo tamanut påsinarsivoK
AVO-t Budapestimiutdlo sorssulernerme tamatuma-
ne imåinaK såimautilertortugssaujungnaersut.
tamåna Kularnartutut issigineKåsagpat tugdlisa
ernginaK påsinarsisisavåt, tåssa Kamut ajunårtunik
ikiuissartoK avKusinerme avdlame utarKerérsimassoK
sukasåKalune tikiungmat. nakorsat pingasut sisamat
ernginaK Kamutinit pigsigput toKulersut sume ta-
månltut ikiorniardlugit. sulile inigssingikait AVO-t
autdlaisinik tigssalukårtautinik erKautilerpait sujung-
naersitdlugitdlo.
Peter Szigeti ukiune Kuline kommunistinut ilau-
ssortausimassoK neriugivdluagaoKissordlo akilerdlua-
gaussoK angisfimigdlo atorfinigtiniagaussoK ernginaK
kommunistit nakorsanut ikiuiniartunut såssussinerå-
nit narrujumersineKartorujugssuvoK. kamangårame
AVO-t KuliminTtut suaortalerpai: „inuartut! Kingmit!
fimassungitsut!"
takoriaramiuk rusit sakutQisa ilåt Kamussuit sor-
ssfitit akornanit nigutiatdlagtoK ernginaK ornigpå aut-
dlaisålo atorumavdlugo. såkutoK nangåssulåriaraluar-
dlune toKungassorpagssuit Kiviarpai inuitdlo tåuko
nuånarilersimaKissane nåkigerpaseKalugit issigitsiar-
dlugit. tauvalo autdlåine Peter Szigetimut tuniupå.
tåssalo kommunistit Kinigkat ilåta rusit såku-
ttiata autdlaisånik kommunistit pissortåt pinerdlug-
tailisitsissue umigssugaoKissut erKautilerpai.
(nangitagssaK.)
itsaligame piniarnerup inuniarneruvdlo
pissuserisimassait.
(nangitaK.)
1805-me Grønland umiarssuaKarsimavoK 7-nik
1806-mile 8-nik sujumut utimutdlo ingerdlavdluartar-
simassunik, K’aKortuvdle umiartorfiginiartarnera sikut
patsisigalugit ajornakusortåinarmat galeasimik umiar-
ssuårartårtineKarsimavoK K’aKortume tunissanik På-
miunut agssartortugssamik tåssångånitdlo niuverto-
Karfiup pissariaKagainik uteriussissartugssamik. tai-
maileriaramik K’aKortoK torKåinardlugo umiarssuarnit
orningneKåsaerpoK.
1805- ime niorKutigssat nunalisitat naleKarsi-
måput nåpartarssuarnik 75.850-nik, tamåkua ilait
26.038 nerissagssanut, 1806-milo nåpartarssuit 87,200
migssinginut, tamåkua ilait 31.984 rdlr nerissagssanut.
1805-me umiarssuit Danmarkimut avalåusimavait ar-
ferit KiporKaitdlo orssue nåpartat 3649, puissitdlo Ki-
lalugkatdlo orssue nåpartat 3500, eKalugssuit sårug-
dlitdlo tingue nåpartat 174, åmalo sorKait 10363, te-
riangniat arne 409. puissit atné 6578, nånut arne 15,
tugtut amé 2, ukatdlit amé 114, mitit uvdlue 3347
pund, savat merKue 11 pund, Kernertatdlo tflgåve 40
kisalo eKalugssuit amé 4. 1806-me avalagtineKarsi-
måput nåpartat 4122 arferit KiporKaitdlo orssue, nå-
partat 4726 puissit orssue, nåpartat 69 tinguit, 22495
arferit sorKait, 1137 teriangniat amé, 18289 puissit
amé 102 nånut amé, 387 pund savat merKue, 9 Ker-
nertat tugåve, nåpartatdlo 24 sårugdlit tarajugkat.
1806- me umiarssuåraK K’eKertarssuarme umiar-
poK Agdlugtumilo upangniut såkulersorigaK tåmar-
dlune, Manitsume umiatsiarssuaK åminik orssunig-
dlo usissoK tåmarpoK, K’aKortumilo umiarssuåraK
kinguvdlune userpålugssuane tåmarpai K’aKortumit
imaKa Påmiunukåussaraluane, ktsalo taimane Grøn-
land KaKutigortussumik pisimassoKarpoK, tåssa Iluli-
ssane orssivigssuaK ikuatdlangmat, taimåikaluartor-
dle niuvertoKarfik ajornartorpatdlångilaK KuerssuaK
Kissuk K’asigiånguanit tåvunga nungneKarmat; inuit
arnartaisa ilånit KuerssuaK ikuatdlangneKarsorissarpåt.
ukiup ingerdlanerane arferit 28 pissarineKarsimå-
put. tåukualo ilait mardluk silardluliussaunikut tå-
martardlugit avdlalo agfå pilarigaK åma pérsiutigisi-
mavdlugo, taimaeriarmat ukiumut pissat 25'/2-Inåuput
silutdlo mardluk, tamåkule katitdlugit 3000-nik nå-
partanik orssungnagfiusimåput. Kilalugkat puissitdlo
orssue tåssa nåpartat 110 orssue åmalo nåpartat 599
puissit orssue kfsalo puissit amé 5366 amerdlaner-
ssaitdlo sujornatigutut Umåname tunissausimåput.
Kaliata pigissainik KagssusersorneK Manitsume
iluanårsimariarmat ukioK tamåna K’eKertarssuatsiåne
(kujatåne) K’eKertarssuarmilo inuinait nangmineri-
ssamingnik Kagssusersulerput, Sisimiunile mardlung-
*

(