AvangnâmioK - 01.07.1957, Blaðsíða 4
AVANGNAMIOK’
nr. 1
148
Kremlime nålagkersuissut såkutut nukagtisimavait
agsut akilerdluardlugit isumagivdluangårdlugitdlo pi-
simavdlugit pingårtumik pissortai alapernaiser-
dluinarsimagamikik. månale navianartoK nagdliung-
mat såkutut tåuko KanoK pipat?
Pestip kujatåtungånlpoK såkutfit najugaKarfito-
Kåt Kilian. igdlorssuarujugssuvoK KaKortoK sisama-
nik Kuleringnik inilik mlterisutdlo ivssutigissumik
Karmalik. sorssungnerssup sujornatigut såkutut ing-
mikut sungiusagkat Budapestimik igdlersuissugssat
tåssane najugaKaraluarput. kingorna kommunistit
pissortångoriarmata agdlagfigtut atorneKalerpoK, åma-
lo pissortat såkututdlo nålagaunere tåssane najuga-
Karput. igdlorssuaK tåuna taima ingmikut itumik a-
torneKaleraluartoK angutinutdlo 2500-nut najortagap-
galuartoK såkutunit 400 erKånltunit åmalo sulissar-
tunit såkoKångitsunit Kavsialungnit pårineKarpoK. tå-
ssane angisumik KamutileKaranilo Kamutinik sor-
ssuteKångilaK.
oktoberip 23-åne init Kumut åipåne inime nr.
19-me såkutut nålagåråt Lazlo Rigo 22-nik ukiulik
palersiniavatdlåKingmat ilaisa sukulåmik ateKuseKar-
titåt najugaKarpoK. Kernertumik isseKarpoK Kernertu-
nik ilingassunik nuånareKissaminik nujaKardlune Ka-
nertuvdlune KaKortunigdlo kiguteicardlune. sapTpasig-
suvok ilungersunartunigdlo suliaKarnigssamik nuå-
narissaKånguatsiardlune. taimåitordle nuånerKingnå-
mik igdlarpalugtuartarpoK. tåuna „sukulåK" nuånår-
tuartoK salugtuvoK nukigtuvdlune tamatigutdlo pi-
nåussiarssugkumatirvdlune.
taimane unuk tåuna pisimassorasåKissoK ping-
mat „sukulåK" orpigpånguanukarpoK takungning-
niakujugdlune. tauva erKarpalungmit radioKarfiup tu-
ngånit tusåssaKalerpoK. sujugdlermik ilane ajornartor-
siordlutik taimailiorsorerKåraluarpai taimåitumigdlo
ikiuniarsinåusasoralune ornigutipatdlagdlune. tikiuka-
mile påsileratarpai AVO-t radioKarfiup Kånit inug-
pagssuarnut erKåussilersimassut, tauva matumut tali-
katdlarpoK uningatsiåinardlunilo ingminut OKarfiga-
lune: „erKautigssavnik såkutoKarfingmut aigdlerKår-
tariaKarpunga".
KanoK-iliortut sule ilisimångikaluarpai, naluvdlui-
narpålume kikut igdlersugagssarisavdlugit. silaKå-
ssutsiminile malugisimavå AVO-t erKåuneKalisagpata
nangminertaoK erKåusseKataussariaKardlune.
tamångånit såkutoKarfingmut KanigtunguvoK 300
meterTnarnik ungasissusenardlune, arpagtordlo tama-
viångårame KartorångiluatsiåinarpoK. majuartarfit
tungmarfé pingasut Kulåutardlugit arparérdlune så-
kunik atorsinaussunik katerssuivoK. taimailerugtor-
dlunilo perpalungnik pasipilungnartunik torssussame
tusåssaKalerpoK. mianerssordlune alåkalårame taku-
lerpå angutip inuinartut atortup såkutoK avssiartine
igdluinarsiuminik umerssarigå. inuinartut atortoK årit
serKorpoK. såkutordlo toKuvdlune upipoK.
nålagårKap „Sukulåp" niame tarrisipatdlagpå
matulo matupiloriardlugo ingminut oKarfigalune: „tåu-
na AVO-junginaviångilaK.“
tauva KårtartoK miloriutariaK tiguvå Kårtugsså-
ngordlugulo piarérKigsåriardlugo mato Kajagssuavig-
dlune magperpå angumutdlo igdluinarsiusissartumut
miloriutdlugo. Kårnerup nipå sule nipangeriångitsoK
„SukulåK" toKutame sanianut perérpoK.
kaussarfé misigssoriaramigit toKutane ilisarilera-
tarpå tåssaussoK AVO-me såkutunut nålagarssuaK
(major) Szalay. „SukulåK" erKarsalertutsiarpoK.
„AVO-t såkutoKarfik tiguarniarpåt!" nipitumik suaor-
poK.
minutimininguane såkutoKarfik kalerrisapatdlang-
neKarpoK, nåmagtuerKavigdlutigdlume. minutimini-
nguanik kingusinålåraluarunik saperssisitauvdluinåsa-
galuarput, AVO-t 150-it såkutoKarfingmik tiguainiar-
ssarilerput, Kårtartunigdlo miloriutarissanik avdlanig-
dlo pikoreKingmata aitsåt sivisumik ilungersunaKissu-
migdlo akiuterérdlutik „SukulåK" ilailo iluagtitsivdlu-
tik akiugkatik tunuartipait.
„ilarpagssue Kårtartunik miloriutarissanik erKor-
dluartaKaugut", „SukulåK" OKalugtuarpoK, „ilånguilu-
me åma tigussarågut. tåuko ilait Kavsinguatiik ilua-
mik ajortut nalungisagut ajungitsunguamik pitdlar-
pagut, ajoraluaKaordle amerdlanerit aniguingmata."
ernglnardle såkutoKarfingmut avdlat tåkuput. tå-
ssalo pikigtitsissut radioKarfingmit Kimåtitauvdlutik
såkutunit ikiutigssarsiortut. „tamåviardlutik såssuta-
rilerpåtigut, såkoKartariaKarpugut," suaorput.
såkutoKarfiup pissortai soruname inuinarnik er-
Kigsivitdliortitsinavérsårtugamik såkunik tunissiumå-
ngitdlat. tauvale angut utoncassåK kinå aungmik
kualårtuinauvdlune savssartårpoK aulajangersimarpa-
lugdlunilo OKardlune: „såkunik tuniumångikuvtigut
AVO-t tamåkisavåtigut!"
tamånga inugpagssuit akornånit inflsugtuarar-
ssuaK savssarterpoK „Sukulårdlo" agssaisigut tiguv-
dlugo Kinuvigilerdlugo: „AVO-t Kaliat Kåvine Ka-
mutiligssuaKarput!"
taimåitordle såkutut nålagai sule kivdligssåu-
ngitdlat. tauvalo såkutoK arpåinaK tikiupoK suaordlu-
nilo: „sorssutilerivigput, såkunik tuniniartigut!"