Atuagagdliutit - 20.10.1886, Blaðsíða 1

ATUAGAGDLIUTIT,
Balinglnarnik tusaruminåsassunik unkivåt.
J\3 2. Ortupare 20. 1886.
Imait: Umiamik Txinuliarneic ukioK 1883-85.— Or-
pingmik JOtdlisiumik ailangniit pissumit OKalugtuanguaK.
TJmianiik TunnliarneK ukioK 1883-85.
(Angalassut siulerssortåta G. Holm-ip agdlagå
nugtigaK.)
I
Ingerdlanerat. — Angmagssalingmut pi-
nerat. — Kungip Kristiåp IX-ta nunautå.
Kalåtdlit nunånik Kimerdliiiartortitsissartut
maligagssiåt maligdlugo angalassut pingårdlugo Ki-
merdlordluarniåsagåt ukioK 1829-31 Graah-ip (u-
iainiamik kalåtdlit pissagåta) tunuvtine nunat ti-
kisai. Augalassutdlo ajornaKuteKångigpata tauva
autdlartitsissut kigsaraluarput Graah-ip tikerigå a-
vangnamut anigorniarKuvdlugo.
Ukiune 1880 åmalo 1881 kalåtdlit nunåtakujå-
mut isorpiåne angalatitdlunga (Holme) kuisimångitsut
Tunumiut nåpikavkit tusarfigigavkitdlo uavdlunåt
Cap Dan-imik pissagåta ernåne— tåssa Graah-ip
tikisånit milinik 20-nik avangnarpasingnerussume
nunaKarligssuaK Angmagssalingmik taissagaK itOK
tikiniarumatdlerpara.
Graah angalagame taima pingmat uvagu-
taoK tåussumatut piniardluta KavdlunåKarfingmit
kujatdlermit autdlardluta umiamik Tunumut uiar-
oiåsassugut. Umiat umiatsiånit angatdlatikumi-
narneroKingmata, tangmårnialerdlune amujuminar-
neroKingmata utsersuneruvdlutigdlo, åmalo iluarsa-
ruminarnerussarraata.
Angalassut ukuput: måkuuinga agdlagtou G.
Holm, såkutut imarsiortut nålagaisa ilåt W. Gar-
de, ilisimatoK H. Knutsen, (Umigthrmio); åmalo
ilisimatou F. Eberlin. Åmalo kalåtdlit nukarit
mardluk OKalugtigssamårdlugit ilagigujait, Henrik-
-dlo, Johan Petersen-ilo.
Ukios 1883 Måjip uvdluisa 3-ne angalassug-
ssat Kjøbenhavnimit autdlarput, umiarssuit kalåt-
dlit nunåliartut ilånut ilauvdlutik. Aitsåtdle au-
ssarigsitdlartOK Tunumut autdlarligssaraluartik Na-
nortalik tikipåt. Aussaa tamåna åipåne taauag-
ssarpagssuamingnik Tunumut siussuiput Kimatu-
liortordlutik, avaugnarpasigssuseK 61° kigdligalugo,
tåssa Nanortalingmit mi lit 40 migssiliordlugit u-
ngasigsigissumut, Kimatuliortorcramik nunap isuata
eraå ugtortardlugulo aimerdlorpåt.
Gkiunera 1883-84 angalassut tamarmiuvdlu-
tik Nanortalingme ukigatdlarput, ukisivdlutik su-
liarait silasiorneK, savitdlo kajungerissånik misili-
neK, uvdloriarsiornerdlo.
(Jpernåme 1884 Måje autdlarteriarmat angala-
ssussugut tunuliarniardluta autdlarpugut, sisamanik
umiaicardluta. Kavdlunaussugut angalassut arfini-
liuvdluta kalåtdlinik 31 ilaaalerpugut, arnat 19, a-
ugutit 12, tåuko ilait 7-dluk Kajartaussut.
AussalerKårmat sikut akulikeKaut, sikorssuit
nunamut tiperKåinarmata. Måjip uvdluisa 21-ne
uåKamit sikut takuvagut nunamit avåmut mile a-
tausea inordlugo atitussusenartut, sikutdlo avatåne
milit tatdlimåta Keraa migssiliordlugo avasigtigi-
ssume takuvagut umiarssuit pujortugdlit pingasuuik
nåparutigdlit sikut akuliki'nere avarautdlugit avang-
namut kangimut ingerdlassut.