Atuagagdliutit - 20.10.1886, Blaðsíða 4

23.
24.
Måssa sikunit anorimitdlo ingiulingmitdlo a-
kornuteKaraluardluta ingerdlagavta kisame Graah-ip
tikiså avangnarpasingnes KeaertaK Dannebrogs Q-
-mik Danskit taissagåt tikiparput Augustusip uv-
dluisa 25 -ne, — tåssa Kåumatip uvdlue tamåker-
dlugit kingusingneruvdluta Graah-ip tåssunga pi-
neranit. Taimane Graah-ip inugsuliarssua aulå-
ngitdluinarpos sule, ujarånguamigdlunit nåkarto-
Karsimanane; kisiånile erKåissutigssiaK sølviussoK
Graah-ip taimane tåssunga ilisså penångilaK, må-
ssa pemgsåvigdlugo ujarniaraluaravtigo nåmivik, i-
nugsungme ujarnat atautsiukutårdlugit piaraluarpa-
gut, tungavianilo Kaersup Kiipångue tamaisa ki-
gaitsunguamik agssagkaluardlugit nalunardluinarpoK.
Isumavunga inugsuk sanarérmat ujarsat ilåt pér-
dlugo erKåissutigssiaK ilissausoralugo; åmalo kuisi-
mångitsunut ujarak piginardlugo inugsugdlo su-
nguamigdlunit inardlernago erKåissutigssiaK tigusi-
masoralugo.
Augustuse Kåumatautitdlugo sikut akutdlarsi-
massaKaut, ilånilume sikonångivigsorssuåkut inger-
dlassarpugut. Kangivtine sikut esimaulugtut a-
mitsut kisimik nunap avatingåtsiånitut imavig-
ssuaK nunamut åssersimavåt. Sikut tamånitut
kujasigsumikatdlaravta takussartagkavtinit angne-
ruvdlutigdlo pukineriiput. Taiinåitordle KeKertat
akornisigut ikerasagtigutdlunit ingerdlavigssai<ar-
dluarueK ajorpugut, iluliarpagssuarnik sikorssuar-
pagssuarnigdlo tagtoKisimagajugtarmata, taimåitut
tikikångavtigit kisiåne nunat avarKutdlugit avasi-
nåkut ingerdlassariaKartarpugut. Kuisimångitsut
OKartarput aitsångoK taimåinikut taima siku-
tigititdlugo takusimavdlugo. Sikutussusianut pat-
sisautipåt ukiup sivisussusialo ississusialo, ukiau-
neranilo ilerKumisut anorerssuartångingmat. Må-
ssa Augustusip uvdlue KiterKungmata tamåkissa-
Kingmat sikuialertoraluaKissoK, KåKamitdlo isigka-
tut 1750 portutigissumit, Nunatamik atilingmit a-
våmut sikunik erssitsutånguerutingajagtoK, amitsu-
nguitdlo akugtusut, kisimik nunap avatåne sikuler-
sut, taimåitoK Augustusip nålernerane agdlåt Ke-
Kertat akornine sikut ukiornitsat sule uningassut
tikitarpavut. SikutorKat tamåko akornutigeKau-
gut; anoritulcKingmat, anordlcraugamilo uungut-
dlugit agssornartarmat, taimailermat umiavta use-
Kåssuse inukissusilo patsisigalugit magdlersitdlugo
KeKertat avarauneK sapilersarpavut.
(nangikumårput.)
Orpingmik Jutdlisiumik rilangmit £pissu-
mit OKalugtuanguaK.
(nangitat.)
Taimåitunguitdle Nålagkavta ama tunisimavai
ingmikut nakussagsautigssånguamik tupingnartu-
mik, imåitumik pissuseKartumik: åma, åmalo
magpersinångortitdlugit ingmingnutdlo kajunger-
sitsisinångortitdlugit sesinermik kiangmigdlo pi-
neKarserdlugit. Nangminerdlo KanoK pisimassoK i-
sumaliutigingikatdlaramiuk nalujungnångikatdlar-
dlugulo, saKitsåutut akornånilerpoK, malungnångit-
sukutdlo agsororpoK saKitsåukungnaersikumavdlugit.
Måssame taima piniardlune merdlertorpatdlagpoK;
susavame taimåitunguaK, inuit utorKait isumatu-
ssutdlo piumassait åssigingigpata agsorugpatalo,
nangminerdlo sauitsautåt sianigivdluarneK ajordlugo
agdlåt? Taiinåitordle nuånesaoK, takugåine asang-
nigkajugtunguaK tåuna ersigsisitsingitsut kamag-
tutdlo akornåne angalassartoK inugsiarnerdlune,
Kanilårdlunilo Kasusuitdlunilo usserniardlune kinat
esinganeKartut manigsarniardlugit orulussutdlo kl-
naine erssersfniardlugo KungujungneK, nauk Kavsf-
nik angilugtortartOK. NuåneKaordle takugåine i-
nugsiarnerdlune tungmerKat aterfigalugit majuarfi-
galugitdlo arnaK inine saligtaissoK ulapitoK orulu-
ssordlo maligkå agssånguaminik agssaisigut eiritsiv-
figssaK utarKivdlugo, tauvalo ingerdlaKatigalugo
nuånårneK kinarmiugalugo, sordlo sorssungnerme a-
jugaussoK takugåinilunit sulissut pitsut ilåta oru-
lussup saniane igsiassoa pujortautåta pujuanit
Kuersornine ipissutigingajagdlugo, taimalo igsiåi-
nartOK Kimagkumanago, pujup nuiaisigut takutser-
é
i