Atuagagdliutit - 31.01.1888, Blaðsíða 3

117.
I
118.
*0 nukagpiardnguaK kogssardlune agssangminik
P'sngtartoK, uligtartordlo igalåp såvagut igsiavig-
tagdlup silatåne, igalånguardlo ivna?«
Taima OKariararaa niviarsiaK malugåra alimi-
Ss°k, smgorterujugssuatdlardlunilo. Suname tauva
Pivdlugo slngortipa? ajuatdlautigineramiuk Kanga
pitsflgaluarnine ? imalilnit mdssåkut niviarsiauvdlua-
fatne 18 ukioirardlune, niviarsiardngugatdlarame 6-
~n‘k ukioaartitdlune Kanos pissarnine encailerami-
6>t singortissutiginerpå ?
Kisame akivånga: »Ilumut taimaisimavoK,
^mnut tdunåvit, OKalualåndniarit.« Taima oaar-
^lunilo asingalerpoK.
Akivara: »Tassa oicausigssaerupunga, nudna-
rinarigauna ukiut taima amerdlatigissut liimuterér-
8l,t kingumut takugavta; nudnasungalo pivdluar-
*iersutit, nudnårnersutit, iluanårnersutitdlo tusa-
fuvkit..
Kigsimerdlugdlunga aperånga: »Ivcllit susa-
8angina, kisidnile tusarusoKigangma nalunaerfigina-
r,1mavavkit Kasuvdluinarama, uvdlukitdlisautigssai-
*eKivdluinaramalo, pingårtumik mdssdkut taimait-
‘Uunga. Tusagkatit namagågit?«
Méraunivnit eraaimassavne nuanarinerussama
tusardluarumaniardlugo nånasuarpatdlårmago
aiuatdlautigikulugpara, tamdna pivdlugo akivara:
"^P namagåka; kisianile påsingilara uvdlukitdlisau-
^gssaileidgavit, massa Kåumat atausinaa ndpartat
Kimugsernen'narne akigisimavdlugit,.«
Kamdnguatsiardlune OKarpoK: »Ivdlit tarndko
8)jsagdkit? imaKa ivdlit akilisagagkit?«
Akivara: »Någga, rvujanaK uvanga akilisd-
“g'navkit.«
Méraunivnit ikingutima nateK tukerdlugo sor-
UngmivdluniIo oaarpoK: »Unapilugssuaid ajuko
®ningaussat akiligagssavnut akigssaka, åjunalo ma-
t0 ånivigssat .«
Akiligagssanø akilermagit nalunaerdlugo ati-
fsinaidlunga kdngusoKaluuga aniartorpunga. Tai-
ne bississusera ajoKutigeaSra, taimditordle isu-
punga niviarsiap Kuleriardlune kissinine ajo-
'ginørugé; tduna kigdligalugo igalåa Ivarduan-
arPgata-mitoK KaKutiguinaK eiKaissalcrpara.
I
Kimugsiussissdrtou sinigtoK.
Sivisumik KamutauteKarfivtine sulissussut ilåt
atøKarpoK Jan Andersson-imik. Naluvara sumer-
piaiv nunaicarfeKaraluarnersoK, nalundngilartaoK a-
perigaluardine sumiussusianik taisindusdngikaluarå
sumerpiaK nunaKarssutsine. Sverige tamdkerdlugo
augatdlavigisimavå, tamdna pivdlugo nunanarfit ta-
mat inuisa ouausé ilangerdlugit OKauserissarpai.
Atorfigissartagkaminit agdlagartarpagssuaKar-
poic, agdlagartainilo tamane iluarinenartarpoK ner-
sorueKartardlunilo, kisianile agdlagartainit tamåku-
ninga nalundngilaa atorllgissane ukioa atausinaK,
ukiordlunlt Kilerautlnardlugo najortarsimagai, tai-
mditordle nangminea orjartarpoK atorfingminit piå-
ralune Kimåjuitsuvdlune. Kisianile sivisungitsumik
uvavtiningmat Kano« pissarnera ernginaa nalujung-
naerparput.
Jan Andersson-e kivfauvdluarpoK, kimigtflæik
imiuitsdvdlunilo perKuserdlujuitsuvdlunilo ajungitsu-
game. Sumigdlunit suliagssånik ilitsersoråine nu-
ngutdlune namagsivdluartarpå, kisiånime sulisit-
dlune taimåitarpoiv; suliarissagssane nungutdlugit
inilertortarpai; piumassånigdle pisitsiardine unitsiåi-
nardlune sinileraraoK. Taimdissutsiminut pingor-
titsissine pissutitarpå; osartarame seidoeK jråumat-
dlunit issigileriardlugit sinilersåinardlune; kisianiii-
me ama ingneK ikumassorc sinilertutigigajugtaKå,
ilaisa (kivfaivataisa) oirautigissarpåt unuame sinig-
kångame inugtut siningnea ajortoa, singale itiner-
mit amussariarssup slngatut itartoa.
Kina pineKigame inuserigsuvdlunilo pinersoKa-
timinit kussagineirdinångilaK, amale inussarssualior-
tartut Kalipaussutdlo atarKeiugujåt. Kisianile inu-
gigsut ama katsoratik uatsutilerujåt orcdsananilo
aitsagingnarmat, aalipaussutdle sapåtikut uvalime
dssilissarpåt. Siuigtitdlugo åssiliniarångamfko d-
sseivaranigos åssiliuminartarpoK; kisidnile erKuma-
titdlugo assiliniartaraluaramlko narruginarpåt, er-
nginardlo soraerutdlugo auenruvat'.