Atuagagdliutit - 28.10.1895, Blaðsíða 4

23.
24.
niigdle ilisarmarpåt (ilumornerarpåt.) Nalunaeru-
tigissaisale uko siullsigut kivfaisa ilåta oisalualå-
rutigissai åssiginarpai.
Sikut akulikitdliartuinarmata anitdlauvBgssa-
Kångingmatalo tauva ikerasånguamut nerukitsumut
Keaertap inoKdngitsup tunuanut kisarpugut. Tatdli-
mångortumile tangnårtume uvdlakut tdssdngdinaK
imaK aulassorssudngorpoK, sikorssuit ivssngaluairi-
ssut igalågssaminertut isivdlugit senugtilerdlugit,
Hvidbjørn-ilo siuagut sanerdgutdlo tatingSlerdlugo.
UmiarssuaK sikorssuarpagssuit tatiartungåleråt
sapingisavtinik pitsailiniaraluarparput Inardliutitsai-
liniardlugulo, kisiånile pitdtai tamarmik kigtordu-
put, kisamilo nålagåta umiarssuartik dnåussag-
ssaujungnaersoK, KimagtariaKartikamiuk namag-
tårdluarpd, Kimangmåssuk kinguneraldngua ki-
vingmat isangnerit 8-sut itissusilingmut, aauata
niutåva seKumerersoK.
Aaugtorput navlvigpoK. Umiatsiarput sigssa-
mut pisiparput anugtorput ikisimassoK, umiatsiar-
dle tdssdngdinaK umiarssfip sigssavdlo akorngdnut
pingmat kivå søKumigdlugo; tauvalo asugtOK Bæ-
rentz pensavigdlune pigsigpoa ånåuneKardlunilo.
TdssdngdinaK avdldngornerujugssup pissutå i-
lumårtumik nalunaerutigineKardluarérpoK, jtagfia-
nerujugssuit sikorssuit aulatingårdlugit sagfauti-
ngdrtardlugitdlo umiarssuarmik ungussisingmatigik
pissutenarsugåt ingnermik aDitsinermit (nunap sa-
jungnerssuanit.)
Taimane sivisGmik avangninarpOK taimditor-
dle uvdlune tugdlerlne kigdngartaraluarpoK, ator-
ssaussarmatdle taitna agtigissumik ingiugdliutig-
ssåungilan. Åmalume umiarssfip inue ernglnaK
umlarfingmik timåne Kdrusungme omsimatitdlutik,
atausiungitsumik nunap sajungnerssua misigåt, sa-
nassuatalo KaKamltdlune isigkatut 600-tut portu-
tigissume nuna sajugtou misigataoK.
Mdssalo imarssuan issit angumassåt tamarme
sikorssuarpagssuarnik KagdlersimagaluartoK, tai-
måitoK Kagfiarssuit sualungårput. Sikorssuartar-
ssuas isigkatut 200-tut takitigisso«, 50-tutdlo
ivssutigissoK Kuvnerarssuarmut Kaussupå, tdssfi-
gutsiangormatdto Kinuinarssudngordlune seaumig-
poK. Sikuminerssuit mikingitsut ivnårssungnut
nunamutdlo isigkatut 60-tut portutigissumut R&u-
ssutarpai. Kagfiat kårre nålagåta migssiliorpai i-
sigkatut 30-40-tutdlunlt portutigissartitdlugit.
Ernartussissup Madvig-ip Hammer-e kivfailfi-
ntt aperingmagit sule OKautigissagssaKartoKarnersut,
tauva nålagåt nikuipoK. OnalulerKårame OKausig-
ssaileKikulugtutut iligaluarame, kinguningua påsi-
nardluartunik OKalugdluarpoK.
OKarpoK: Nalunaerutigissdka agdlagtitdlugit
isumaKaraluarpunga tdssane nalunaerutigissara å-
sseKåsångitsoK. Tikikamale tusarpunga såkutfit
imarsiortut nålagaisa ildinit Normann-imit (aanga-
ligame Ivigtunut ujarKianut nålagaussartumit),
tåussumataoK Ivigtfit avatåne, tdssa umlarfigtinit
ungaslngitsume taima tåssdngainarssuaK ingiugdli-
leKissoK takusimagå, uvagut misigissavta åsserdlui-
nangajånik, ukidkut Ortfipare ndumatautitdlugo.
Tamdnalo påsiniarparput.
Tauva Madvig-e OKarpoK: lluxnut OKautigissd
tusarérpara, ilisimavdluarparalo.
Tauva Hammer-ip OKautigataOK Norge-p ima-
ta ildne malugineaartartut tåssångdinarssuaK au-
låsagtarnerssuit, imap narKagut nunap sajungner*
ssuinik pissutigdlit, isumaKardluinarpordlo malig-
ssuit Hvidbjørn-imik umiartitsissut knap narnagut
nunap sajungnerssuanit pissut.
Tauva Madvig-ip apera: Taimdinikut kaldt*
dlit nunaliarnialeravit navianarssusia pivdlugo aut-
dlajarpatdlårsoringilatit?
Hammer-ip kissigane akivå: Isumalioraluar-
puugame sikunik akornuteKarumårdlota påmaru-
teKarumardlutalo, kisiånile umiarumårnerput pasit-
sausimångitdluinaraluarpara.
Kivfaisa nalunaerutait nålagåta agdlagdlunø
nalunaerutaisa åssigingmatigik, tusarniagaunerat
namagsineKarpoK, nalunaernutap akunere mardluk
någinartut.