Atuagagdliutit - 25.01.1899, Síða 7

109.
110.
n'k> sapåtitdlo tamaisa nålagiartamenninik ila*
S'ssanilo isumatårfigsiortut ajonersuiartortitånut
^ atts-hnut. Navsuiåupailo mianerssoririgsårner-
a,nik pinerdlineHarKunane. Nerinrssorpailo någ*
^liungnerat raigdlisarniarumavdlugo, pårssisaueru-
Dniaruinavdlugitdlo;— ouautsilo erKortijiå.
Savtamparip 26-ne tutsiupos Adu Bofo aju-
gaungårtoK, akersanilo kungit mardluk niasuer-
slkai. Tamåna Asante*me tamarme nuånårutau-
OgårpoK, tamarmigdlo aaRortunik atissalersorput,
nuånårnermut nalunaerKutaussunik nuname tåussu-
tnane.
Tusarérpagnt ajoKersuiartorlitat Duro-mitut,
tåssanUitdlutigdlo Bamseyer-ip nulia pernigung-
oaerpoK, uviatalo kigsautigingålerpå avdlamut nu-
aigssartik. Ansa-vdlo uinussineragut kungimit Ku-
tnase-mut nugteraussåuput, tåssane isumatårfig-
siortut Vaslåikut igdlorssuaKarput, taimanile sor-
»sungnerup nalåne ajoKersuiartortitaK atausinas
"Watts-e tåssanlpoK sinåmiunit avigsårsimavdlune.
Disimparip 5-ne ornigartik tikipåt (Kutnase) tuni-
ka, Bosom-Muru-lo tikiupoK naneruartunik ila-
aardlune, kungivdlo innvdluarKuaigdK, kisiånigou
tårsititdlugo tåssuuga periuingilai, uteratdlarKUV-
dlugitdlo. Tamånalo narrujumlssutigingårpåt. ltam-
seyer-ivdlo ima OKartigå: »Kungip nalungilå Du-
ro-migtnaruvta nåparsimåioåsaasugut taimåitordle
uteruuvåtigut, oaartigalutalusåK: sonutåungilaK nå*
parsimagaluaruvse, uternigssarputdlo aggernivtinit
ajornerusavoK pingårtumik nuliavnut. Taimåitu*
mik kunge OKarfiguk, neriumagaluartugut pislnau-
natale; aliasugtugutdlo, misigivdluaraluaravta pi-
ugitsugut, tamånalo pivdlugo kunge dnuvigigalua-
ngput nakigerKuvdluta, kigdligtigtiniginarterKuv-
dlulalo« .
Bosom-Muru kungiliartitdlugo, tamarmik sér-
Kiimiardlutik Kinuugålerput Gtllimut, »tåussuma
agssaine kungit umatait kunguatut iugmata*. Tu-
8arnenarputdlo, Bosom-Muru tikiupoa, kuugingåK
uterhujungnaerpai, igdluatalugd* isumagisavai ajo-
Kersuiartortitat igdluata silatåniginarKunagit, ma-
tulugoK matuvdluarKuvdlugo avdlanik isertoaarKu-
nago takuueKarKunagit.
Umatimikut tipaitsungårdlutik Gute autsavi-
galugo igdlo iserfigåt angistinik mardluugnik ini*
lik, pitSaujungnaersimagaluartunik, Ansa-vdle iluar*
sartitainik, igdluvdlo inutuånit ilagsineaardluarput
tamåssa Watts-imit. Kungip igdluata Ansa-pisu-
magigujåisaoK nerissagssåinik avdlanigdlo ajofssau-
tigissålnik. Ånilårutigiugårpaitdle Watts-ip osa-
lualåve toKutsinerpagssuit amllårnartut, Amang-
kia*me avdlanilo nunanarfit nålagaisa kungimut ti-
kel årfigissåine. Aaaguane kungimit ilagsineaar-
put.
Sapame ilagsineKarfingmik tugdliane igdlti-
mingne nålagiarput nunap inutsa ilait najuisitdlu-
git. Watts-ivdlo oaalåtigai oaautsit Sålumdp (u-
ssataine agdlagsimassut) imåitut: »lnttp siunig-
ssane naluå, aulisagkatut aagssutinut napititar-
pOK, tingmissatut silussaussarpos, tamåkunåna i
nuit nitornait ajuuårtineKartarput, tåssångåinas
tikineKarångamik«. Ilångupailo Esaiap onausé i-
måitut: »Såugniarnikut utarsinlkutdlo ånåunenå-
sause, ilalårnikut tatigingningnlkutdlo plssagtlne-
Kåsause«. Tamåkulo najorsutarissai pineKarnerå-
nut nalersutdluarput.
Tåssane igdlorpait angnertånititdlutik, taku-
ssarpagssuarmiugnit påsivdluariartorpait agdiagkat
osausé, nunarssflp nunaaarfé tårtut, angutauser-
nerit amilårnartut najugarigait.
ErwånipOK Bantamåmik atilik Asante-miut kii-
nglsa toKUSsut amiåkuinik tonsorsivik. Tåssane
igdlorssuarme amerdlasunik pitugfesarpoK, tåuku-
nuugalo kungit tosussut igdlerfé pinersarsimaiii-
ssut pitugsimassarput. Nagdliutorsiortitdlutigdlo,
tåukua saornge tigunesartarput igsiaviugnutdlo i-
lineKardlutik, kungivdlo tarnutinik tamalainik ta-
nipai, kingornagutdlo assangneuarput, inup auanik.
Inuitdlo tåukunuuga augterutigssat uluaisigut sa-
vingmik pilangneKarKårtarput, igdluvdlo eraåne to-
Kunenartarput uvdlordlo tamåt nipilerssortuarput,
tosutagssanut nalunaerKUtaussumik.
(nangdcumarput).