Atuagagdliutit - 10.10.1918, Blaðsíða 6

43.
44.
stuse Giitip ernitua kisime iluartutitaussutuauvoK,
tåussuma ajortfka erssugpai, tåunalo iluarssuse-
råra. Tåussuma tamaisa nåmagsivai, taimaingmat
nålangnartfsavara asagtufnåsavdlugulo någssåungit-
sumik. Ilungersordlune oKalorKilerpoK, uvanga
nagdlingnartunga makitasuvdlunga, någdliugdlu-
ngalo ajortiligssuvdlungalo, avdlamik saperpunga,
taimailiusaunga. Nauk sukangnersumik ilunger-
sortumigdlo nipeKaraluardlune, ajavta Agnesip
KanoK Issusia avdlångungårsimavoK. Kanilårtu-
vok mérKatutdlo perKUsersuivdlune, Kimalerami-
nga Kauvkut kunigpånga oKardlunilo: MéraK-å,
asasfnaugungma asatsiamiånga, iluartutitaussutut
pfnanga, arnaugamale utorKauvdlunga ajortiliuv-
dlunga nagdlingnardlunga, asangåravkit angisu-
mik ajortulinerutfpara. Eiva, asatsiamiånga Ka-
tångutiga asangågkat pfssutigalugo.
XIV.
Eilisip agdlagtagai.
KaritaKutfnguarput mérKatut avdlatut fsimå-
ngilaK, nauk sule mardlungnik ukioKarane, ta-
mavta ativtigut nalungilåtigut; uvane igdlumitut
tamaisa nakuserfigissarpai uvanga kisima plnanga.
Karistorfip mérånguanik narrugingningårtartup,
tuvime Kånut ingititdlugo Kimugsertftarpå nåla-
garsiorfigingårdlugo. Atåtama tagpitsup såne
niuisa Kane igsiavdlune, atåtaga uluågut påtalår-
tarå nakingnigtumik atarKivdlugo, takussarångav-
ko tamanit nuånarinerussarpara, taimaitdlune sor-
dlo malugisimangmago amigauteKartoK. Fritsip
nujaisa ilinganere åtatåka ilane takutftarpåka, ajo-
Kersortardlugulo araa taitiniartardlugo; ama ajo-
Kersorpara Eivap åssinga kunigtitardlugo, tåussu-
miinga tOKusimassutut itlneK alianarigavkit. Ki-
siånile iluartånglkaluarpoK Eivap åssinga niviar-
siap iluartup åssinganut tåmåuslnaungmago, ajo-
Kersorpara niviarsiap iluartup åssinga aicuimivfi-
gissarKuvdlugo, såningassugdlivdlo åssinganik ag-
ssangminik nalunaerKutsivfigissarKuvdlugo. Ilane
paitsordlune kdkussarpoK, niviarsiap iluartup å-
ssinga kuningniartarmago, agssånguaminigdlo så-
ningassulingmik nalunaerKutsiniartardlune, Eivap
åssingata såne. Taimaitdlune ingmlkut Issusiat
ilisariartulfsasimavai, kisiånile Eivalo Fritsilo sor-
dlo tåssa ilagigut pårssissivut sernigssortivut i-
luartutitat. Tåukua Kfnutaisa pivdluaraussineK
uvavtlnut tamavtlnut pisltaråt nalunångilaK. U-
kiune kingugdlerne ilaicutarigsugut pivdluarKune-
Kangårpugut, anånarput asassarput issikumigut
nuånårpoK, ama Kanga ilerKorissane ativå, anå-
naK nåkingnigtoK åssigilerdlugo. UvangåtaoK i-
nuvdluaKauaga, Gutivfarit asangnigtuvoK, nauk
uvanga taimåinginasugigaluarivne, ukiutdlo ta-
maisa ajunginerujartorasoråra asanarsiartorasora-
lugulo. Igdlumile pivdluarnera iluamérnera ki-
siat isumagingilara, pivdluarnussinerdle Gutivfa-
rip asagånga nalugatdlaravko pigiligara isumagå-
ra, tamåssa Gutip uvavnik asangnigssusianik ug-
perneK, tamåna pisussutsinit tamanit ajunglner-
patdlauvoK, pisussuseK Gutip penusivianit pissoK,
nålagkavtigut Jisuslkut Kristuslkut akeKångitsu-
mik pigiligagssarput, tamånalo piglngikuvtigo nu-
nap pinik pisugaluaruvta isumanerdlugkumårpu-
gut.
Krimjilte Ulorigdlo katsornatik katisåput, tl-
lorik kugssup Rinip eraånut autdlarsimavoK er-
Kardline tikerårdlugit, katlnigssaminutdlo pissaria-
Kartunik piarérsainiardlune.
Krimjilte Atlantisilo siorna sapåtit akånere
Kavsitsiait igdlussårssuarme pisorKamikamik Tio-
ringervoldimitume Eisenåkip erKånltume, OKalug-
tuarnerånit inuit inunerat ingmikut plssuseKar-
poK. IgdliissårssuaK orpigpagssuit ilorpiane kisi-
me igdluvoK Kaersup Kane, oKalugtualiatdlo tama-
lait tupingnartut oKalugtuarissarpait, DiåvuloKati-
gingnik inuarugdligkanigdlo niviarsianik aliortug-
kanigdlo, erKåmiumingnik ujajaissartunik.
IsumaKarpunga soKångitdl uf naras ugalugo inui-
larssuartut Juanasip kuississup najugarissåtut.
Krimjiltivdlo alianaigeKå, tåussuma naussorigsai-
ssut ajorssartut Kavsit nalungisalidpai, tåukualo
fngiliutfpåt, Atlantisip OKalugtuarneranit tlloriup
åkåta utornaup atsåtalo taimåitunasoråt. Piler-
Kårnermine atsak utorKaK Hermentrude igtftku-