Atuagagdliutit - 10.04.1922, Blaðsíða 8

191.
192.
nanTtut akigiumagaluarpai kfparigsuminlnguamik
natikasingme ipertoKissume KasuerserfigssaKarsf-
naugune, misigisimåmersorérpoK uasuleicalune; ta-
marmilo kakitdlålulerpoK, nimårnermitdlo perdli-
lemine puiorpå agdlåt, agsorssuardle Kilaleraluar-
poK, ivsångussardlune misigissalerpoK, pivdleru-
ngajalersututdlo misigissaKalerportaoK, avtcutigssar-
siorumavdlune ilarpagssuame akornisigut kigutini-
lo kukinilo såkuglsagaluarunigit agdlåt. Åma ta-
manut KinerniarpoK, ingminit Kantngitsume ilagtik
issigå, inuserdlersimanerpoK toicunganerpordlunit.
Kinas: KaKOKissoK takutdlatsiarpå avdlat mardluk
akornåne, tåunalo toKungasorisså natermutdlunit
tugslnåungilaK. Jackip nukigdlårnine misigisima-
leKå, oKalungniaraluarpoK, nipåle ajalerpoK avdla-
narsivdlunilo, toiculernerpoK, ajuleraera nukigdlår-
neralo toKulernerunerpoK. TaimåipoK. Shushane
puiorneK ajorpå, Kanortos pineKarnera måna tu-
samiaKinago. Gute Kujanarsile, måuime Gutimut
Kujåssutaussumik patsisigssaKarpoK, ilisimassoicå-
ngilarme måna pivdlugo, niviarsiap Celantinapisu-
magssorumårpå pårisavdlugulo, KaKugulo ingming-
nut nåplkumårput erdloicinartueruvfingme; tamå-
na Kristusip såningassuliginerdlugo? Tåssalume
Jacke nukigdlårdluinarpoK ilisimajungnaertaler-
dlunilo, palasip Stefanianip oKalugfianikasugiler-
poK — Biridjlkime.— Tuluitdlo nunånlkasugiler-
dlune. SioratsaKalunile måssåkut ilerKuminut ute-
rujoK, plssusiame tåmåna toKuneriingilaK nukig-
dlårnerunanilo; ugpernångikaluarpoK, siningaja-
leraluarpoK såningassulingmilunTme inuit siniler-
slnåuput. Kisa igalåkasik tårsivoK linuarorpordlo.
TaimåipoK, singnup tigussaussoK nagdling-
nartoK nakivå, någdliugssusianik puiorsardlugo.
Tuluit nunånlpoK, inuvingmine; nautsivingmipoK
orpik, tåuna majuarfigiumassåinarpå, nauk angu-
me inertertaraluaråne. Misigssorniarit mérångua-
ra, uvdlut ilåne nåkardlutit niutit napisinåvatit.
Arime, avaleKutit Kutdlit ilånit nåkarsimavoK ina-
ngavdlunilo sinigfingme, nakorsatdlo Kinuvigai
ikiorKuvdlune, åniåuminut nipangersitsisinaussu-
mik. Ilumut tåunaunerpa taima nivdliassoK? ma-
kikasuarpoK ånilångårdlune, inigissane nivdliarpa-
lungneK tusarssauvoK, tåunale nivdliångilaK. Inup
nakuarssup ånilångavdlune nivdlianeranik tusarsi-
mångitsup åssersuvfigssaKartislnåungilå, nipip åni-
lårnarssusia. Jacke suaorpoK: Suna-una? suna-
una? Nangminerdlo nipå ånilångarpaseKaoK, iser-
titaKataisa ilåta KasorKaKissutut soKutigissaKångit-
sututdlo nipeKarpalugdlune akivå: Kamane-una
agfardlivttne kigdlisiugaorpalugtup nipå, soraera-
ne nivdliarpalugpoK, tauva nipangitsiarpoK, åma ni-
pilingmik anerteriniarnera tusarssaulerujoK; oKau-
sisa ilai påsinatsiarput nåkigerKuvdlunilo, nivdlia-
neK ernumaKalunilo Kinorpalungnere suaorpaluler-
poK: nalungisaKångilanga nåmik. Åniartitdlunga
toKulerpavsinga. Åma OKarpatdlagpoK: Gutip ar-
Kane toKuginardlanga. Gute pivdlugo naggaser-
niarsiuk; kisa toKulersup anerterineratut kingug-
dlertut anerneKarpalulerdlune: Någgale, någgale,
naggale, någgale, — någgale. Tåssa-tauvaungmat
OKalugtoK OKaraigpoK: asassaminik una misiusser-
palungnermine någgårtorpalugtoK. Jacke nukig-
dlångassumik nipeKardlune oKarpoK: Gutip ikior-
dliuk. TaimaitsiartoK nipå åungåinarpoK.
(nangiku mårput).
Kujåssut.
Kutsavigåvut Atuagagdliutinut ilånguterKu-
ssamingnik nagsitsissartut tamaisa. Neriugpugut-
dlo agdlagkamingnik ilånguterKussamingnik nag-
sitsissoKartartuåsassoK. Kalåtdlinut siumukautau-
jumårtunik. Piniåtsit nutaussut KanoK issusinik,
inussutigssarsiorneritdlo nutaussut KanoK iluaKu-
tåussusinik, avdlanigtaordlo oKalugtuanik nugtig-
kanik tusaruminartunigdlo, Kalåtdlit isumaliortar-
nerinut Kåumarsautaujumårtunik; tauva Kujavdlu-
ta naKitertarumårpavut.
Nungme naKiterissut.
Nungme naKitigkat, L. Moller.