Atuagagdliutit - 01.09.1927, Blaðsíða 7

29
30
malo aulisarnertik akigssaiautigingingajagkåt
aningaussarsiatigdlo akilerårutinut ilångartu-
sanagit, ilaKutaritdlo kalåtdlit nunamingne 700
krunit Danmarkime aulisartut ilaKutarit ani-
ngaussarsiåinit tåuko mardloriautåinit tangeKar-
tinerusaKait, tåssa kalåtdlit nakorsanut, nåpar-
simavingmlnermut, nakorsautinut, atuarfingnut
OKalugfingnutdlo il. il. akilineK ajoramik, tauva
påsinarsivoK danskit nålagauvtiata kalåtdlit
nunåne sujulerssuinera ajuvigsusimåsångitsoK.
kalåtdlit aningaussaKarnerujartorput, taimalo
pigissaKariartorneK pingårtumik ukiune ki-
ngugdlerne ingerdlanerulersimavoK.
nunarssuarnile aningausseritunit najorne-
Kartune ussernartoKaKissunilo sumime tauva
pitsussusermik takussagssaKånginerdlune? ili-
simavdluarpara Danmarkime ilaKutarit tusin-
tiligpagssuit itut ukiune måkunane mingner-
påmigdlunit inutigssaKångitdluinartut. kalåt-
dlit nunane igdlut ajortut nåmångeKissutdlo
takusimavåka, Danmarkimile ama taima ito-
KångitsungivigpoK. Vesterbrop avKuserngisa
mingnerit igdlorssuartaisa alångortåine tusin- i
tiligpagssuit iput, igdlorpagssuaKarfmvdlo ilå-
ne taimåitut Kavsérpagssuit ikiput. igdlorpag-
ssuaKarfmvdlo erKånguane ilaKutarigpagssuit
igdlussaliapalanguame atautsimut najugaKar-
tarput. tåssame Danmarkime inuit igdlugssa-
Kångivigsut kalåtdlit nunåta inuisut amerdla-
tigiput. taimaingmat nalorningivigdlunga OKar-
sinauvunga månitdlunga ilungersoKalunga sa-
pingajagdlungalo inutigssarsiorniartariaKåsa-
galuaruma tauvalo uvavnut KinerKuneKartut
taimatut måne inuinarnigssara kalåtdlitdlunit
nunane aulisartutut piniartututdlunit nangmi-
nérsutut inunigssara soruname kingugdleK
nangassuteKångivigdlunga Kinisagaluarpara
— ingangmik mémat erKaimavdlugit.
erKungitdluinavigpoK oKautigineKarmat
danskit nålagauvtiata kalåtdlit soKutigitaitdlu-
ne iluanårfiginiarnermit pitsutikai. pissutsinut
piviussunut erKutingivigpoK oKåsagåine kalåt-
dlit tunissamingnit akilerårut angeKissoK aki-
lertaråt aulisagaerniutitigdlo naligingisaviånik
akilersernavigtardlugit nålagauvfik nålagker-
suiniarnermine aningaussaiautaoKissume ani-
ngaussanik atugagssaKarKuvdlugo. ilumortoK
erKordlugo oKåsagåine imåipoK: kalåtdlit inu-
tigssarsiortue 1 øremigdlunit ikiutingivigsut
danskit kalåtdlit nunånik ingerdlatitsinerånut
ikiutaussumik. kalåtdlit nunåta nålagkersor-
neKarnera pivdlugo inatsisit 1925-me atuler-
sut maligdlugit nålagauvfiup kalåtdlit nunåne
pisiame akisa 20 °/o-at kalåtdlit aningaussau-
tåinut tuniutagagssarå. taima nålagauvfiup
sårugdlik kg-mut 8 øremik akileréraluardlu-
go åma 8 øremit 20°/o akileraisavå — l,6 øre.
taimaitdlune sårugdlik kg-mut 9,8 øremik aki-
lerpå. 20% tåuko avguarneKartarput KerKe
kommunekassemut, 25°/o sysselkassemut, 15°/0
landskassemut, 10°/0-itdlo fællesfondimut. tai-
måtaoK nålagauvfiup danskit kalåtdlitdlo nå-
lagarssuarne ilagingnilo atorfigdlit aningau-
ssaisa 2°/0-at kalåtdlit aningaussåinut avgua-
gagssångordlugo tuniutarpå. måko kingulisi-
gut påsinarsarniåsavara kalåtdlit aningaussåi-
nut tuniutagkat tamåko sivnerussunit tuniu-
neKartångitsut niuvernerdle ukiut tamaisa
amigartoruteKartuåinaraluaK taimåitoK ani-
ngaussat tuniuneKångitsortångitsut.
OKautigerérpara sårugdlingnut akigissaK
angingårmat nålagauvfingmut iluanåKutausi-
nåungivigsoK. OKarsinåunguatsiarpungale ku-
larnånginerardlugo inuinait niuvertut kikut-
dlunit kalåtdlit aulisagarsivfigiumåsångikait
danskit nålagauvtiata akigissåtut akilitigalutik.
mana sårugdlik amuneKarångat nianua pape-
rualo erdlavilo tamaisa atatitdlugit kg-mut
8 øremik akilerneKartarpoK. nålagauvfiup
ernlnaK tarajortigångordlugo suliarititarpå, nå-
lagauvfiuvdlo akiligånik suliarineKarérångame
OKimåissusiata 2/3-ia ånaineKartarpoK, tåssa
aulisagaK kg-mut 24 ørep ereåne akilerne-
KarsimavoK. nålagauvfiuvdle ukioK kingug-