Atuagagdliutit - 01.08.1928, Blaðsíða 6

11
12
nåmagtoruniarpara imailivdlugo: »isumagssui-
nerpit Kilait anguvait« il. il.
lektore Schultz-Lorentzen sujugdliuvdlune
Kavdlunåtut oKalugpoK. tunuarmat iliniarfig-
ssuarme sujuligtaissoK Aa. Bugge kalåtdlisut
OKalussivoK najorKutaralugo Luk. 17, 10, oKa-
lusiatalo imaKarnera imåipoK:
OKautsit tåuko Kristusip inuneragut ug-
pernarsarneKartut kivfaisa ilumornerussut
inunerisigut nutåmik ugpernarsarneKartuåi-
narput. OKalussissup provstiugaluap pissusia
taimatordluinaK itoK erssersiniarpå. ilagit ka-
låtdlit tåussuma inuneragut kivfauvdluartutut-
dlo pissusiagut puiugagssåungitsumik tunine-
Karput. atorfiatalo pingassusia pissutiglnarna-
go kristumiuvdluarssusialo asangnissusialo pi-
ssutigalugit inugpagssuit tonuneragut aliasug-
tineKarput.
erssersiniarpå provstiugaluaK KanoK su-
liagssaminut tuniusimatigissoK, »suliarencu-
ssat« ilumut nåmagsiniardlugit sulisimangmat.
Kujåssutigå provstiugaluap sulinermigut Guti-
mut manigussusia angneruniajuissusialo; ku-
jåssutigataoK inup tåussuma manigukaluartup
angutauvdluussusia, sujulerssuisinaunera ta-
matigutdlo tatigissagssåussusia; Kujåssutigå-
taoK angutauvdluaraluardlune taimåitordle ta-
manut asangnissusia, pingårtumigdlo kalåt-
dlinik asangningnerata angissusia itissusialo.
OKalussissup ilagit ernaisipai ilagissai alia-
suteKangårtut ilagsivdluarKuvdlugit. erKar-
torpå ilagingne sulissussut atåtaerututut itut.
ukiunime kingugdlerne artornartunik sulia-
Karnerminit KujanaK erKigsisimangmat. puio-
Kinatigigdlo provstiugaluap toKulernermine
oKausé: »toKusaunga nangmineK pisinåungit-
dluinardlunga, inugtut avdlatut isumåkérfigi-
neKarnermik pissarianardlunga, Giitivdle Jisu-
sikut såimåunera kisiat tunårissagssaralugo«.
tauva palase N. Lynge OKalussivoK oKalu-
sialo nailisardlugo imåipoK:
..tamaisa Kujdssutigissåinarsigik Gutimut
Atålamut Sålagkavla Jisusip Kristusip arKaneu.
Gutip pisitsinerisa tamarmik Kujanåssu-
siat påsinea sapingajagtarparput, iluaKutåu-
ssusiatdlo takuniarpatdlåsanago. taimåipor-
taoK månåkut erdlingnartoK angisoK ånaisi-
magavtigo, neriuteKaraluaravtame neriutigi-
ssat suliagssatdlo pingårtut tåuna avKutigalu-
go namagsineKåsassut.
provstip sulinera Nungmiunut pivdluar-
KuneKautausimaKaoK, pikorissuslnarme nåmå-
ngingmat Gutimut kivfåussusermut ilisarnaKU-
tåusavdlune, kisiåne kivfarlumut limiutdluar-
dlune sulineK asangningnikul erssersitaKar-
dluartoK. tamåssauvordlo provstime Knud
Ballerne erssitdluartoK. tamåname agdlåt
ilagit akornåne nikanarnerpåt misigisimavåt
Kujåssutigisimavdlugulo, påsivdluarsinauvdlu-
gulo provste nålagaringikivtik kivfarigigtigdle
ilumortoK.
provstip OKalussinere anersåmik pissau-
nermigdlo ilaKarput. Kinuvdluartaiame oKa-
lussinere kivdlingnarlorssuput, ingminut nika-
narsartaraluarame angutauvoK pingåKissoK.
provstip toKuneragut ama Gutip OKalug-
figåtigut. imaKa Kavsit OKausinut sorKusait-
dlutik mångertussut tåssångåinaK toKuneragut
ilumikut aulaterneKarput, Kavsinume imaKa
toKulerdlune inångavia OKalugtarfiuvoK pit-
saunerpåK. agdlagkåme iluartut OKaorKigsår-
påtigut ajoKersortivta inimerisa naggalåt mi-
sigssordlugit ugperssusisigut maleiKuvdlugil.
agssortorneKarneK aliasutigssaKartarneK
misigissaraluaramigit nipaitdlune Kanilårdlu-
nilo atortarpai. inuninilo inerititaKardluartoK
ajungitsuliornerpagssuarnik pinersautilik ki-
ngunigssiarå.
inunerminilo ilungersutigissane anguniag-
kanilo toKumine angusimavå ånåussissine na-
julerdlugo Kimangnavérdlugo.
sulilo atauseK KinutiginiartigutoK: angut
tåussumatut itoK akornavtine sarKiimersine-
KarKuvdlugo.