Atuagagdliutit - 01.07.1930, Page 2

179
180
savarsile pissutiga: peraussutinik tunineaåsaguv-
ta nunaaarfingmut umunga piniarnerme nåper-
tutunik tunineaarta, ukunungalo nunaaarfing-
miunut nåpertutingigpat pinago. suna pivdlu-
go? tåssa piniautsivtigut åssiglngissuserput piv-
dlugo. Kanordle ilivdlunga inuit tatigissat sila- j
tunersiugkat suliagssaisigut sujunangersorsinau-1
våka? imaaalunit narrujumisinåsavåka?
teriangniat nunaaarfingnut tamanut åssi-j
gingmik kigdleKartitaunere ajungitdlat åssiging-
mik tamanut kinguneaaramik nauk inungnut
ikingningugaluartunut tatnåko iluaautaugaluar-
tut. taimåitoa kinguneaåssusé påsivdluarsimav-
dlugit kimitdlunit akerdlerissagssåungitdlat.
upernåmilo aulisagkat sutdlunit ajorna-
rungnaerfisigut avdlatdlo piniarniagagssat sar-
Kiimilerfisigut merKit piniarnigssait Måjip 31-
ånut kigdlilerneKarinata narrujumingeaaunga
sujunertarissåt nalunginavko.
pingårtumigdlo nuånårutigalugitdlo aujå-
ssutigissarsimavåka mitit måne kujatåne tama-1
nut inerterKutaulermata, tåukulo pivdlugit aav-
sit uggoringnigtartugaluit akerdlerissarsimavåka. j
ukiunilo sisamane kommuneraadimut ilaussutut
sulisimanivne landsraadit sujorKutdlugit kigsau-
tigerérsimagaluarpara mitit månisa piagaujung-
naernigssåt, nauk uvanga pisinaulerfivnit pi- ]
niarnere nuånarissorssågaluardlugit, kingugdler-
påmigdlo måniliarnivtine mardluvdluta 200 siv-
nerdlugit månigsårisimagavtigik påsissutigigav-1
kit sumik kingunenartingivigdlugit asule ma-
matuautitut ilivdlugit atuinarsimagavtigik tåu-
kule taima amerdlatigissut mitingorérsimaga-,
luarpata angnerungårtumik inuvdlutigisagalua-
ravtigik amilo OKortugssarsiaralugit.
taimåitumik månit inerterautaunere aker-
dlerinagagssausoringilåka aanoa kinguneaar-
dluåssusé isumagalugit peraussutingortingma-
tigik.
kingugdliutitdlugit eraartorniarpåka merait
kingumut pinialeraigfigssåt Sevtemperip 1-at.
soraerfigssåt ajungitsumik kigdlileravsiuk aanoa
isumaaardluse Sevtemperip autdlaraautåne pi-;
niagaulerfigssåt angmarpisiuk? uvfalo sule mi-
terånguit tingeriarsinåungitsut, amerdlanerussut
piarångåramik aatinguisa saornge sule augdlu-
ngassunguit, amingue aivioaångingåramik ator-
figssaaångivigsut. sorunale piniarfigssaisa pe-
rugtulerfine tåssa ukiup aiteraunerata nalåne
inugtormiuvdlune mitea nujuingajagtoa takunea
ajornardluinartarpoa. soruname sule pissingit-
sunguit piniagauleréramik, piniagaulerfigssåt
taimailivdlugo landsraadit aulajangikalarérmå-
ssuk. uvagut månimiussugut ilåinaugaluardluta
kinguartiniarsimagaluarparput nålagkamut Or-
tuparip 20-ånilunit piniagaulerfigssåt autdlar-
nerfeKarauvdlugo; ima akineaåinarpugut, lands-
raadimit aulajangerneaarérmat avdlångortine-
aarsinåungitsoa. landsraaditdlo isumaaatigiså-
ngikaluarpångalunit isumavnik matuminga tu-
sardlerumavåka: sumilunit nunaaarfingme lands-
raadimut ilaussoa piniarnermut tungassumik
saraumiussaaarniarune peraussutingortiniagag-
ssaminik piniartortaminut saraumiuteraårtaria-
aarpå. landsraadimut ilaussoa inuit amerdla-
sut ainigaringingmåssuk, ukuinait kisimik aini-
garingmåssuk. taimåitumik pissariaaarsoråra
sunalunit atautsiminerme saraumiussagssane pi-
niartortaminut saraumiuteraåsagpago. aåumat
Sevtempere eraainiartigo sule aulisagarpagssua-
lik. piumassut avdlatorusugtut tingmissanik
piaraanik mitiungitsunik avdlatugagssarsiniar-
dlit. aåumåme tåssane sujulianilo ajungitsu-
mik igissutigssarsiutigssarsiput. ukule merait
kingusingnerussumik pinialerunikik ukiunerane
piniarnere aularnångitsumik ajornånginerutisa-
vait. nalungilarsilo ukiune kingugdlerne umiau-
ssåraap aåinatutdle ilivdlune ukiumut agdlåt
piniutaulissusia sila kussanångikaluame agdlåt,
ukiunilo kingugdlerne angnerussumik tingini-
ssat piniagaulerput puissaisagsinerssua pissu-
tauvdlune. taimåitumik nåmaglusoringivigpara
merait piniagauleraigfigssåt Sevtemperip aut-
dlaraautåningmat, tåssaungmat peraussut ki-
ngunigssalik. sulilo ajunginerussungortikuma-
i gåine piniagaulerfigssåt kinguartitariaaarpoa.