Atuagagdliutit - 01.07.1930, Page 3

181
182
uko landsraadimut ilaussunut atuagagssi-
ssutika agdlangnialeravkit ardlåtigut asorutlna-
ngajagtarsimavåka sualugineaatdlarasoralugit,
ardlåtigutdle nangerKlnartarpåka ajungineruti-
kavko atautsimut tamaisa atuagagssikuvkit, pi-
ssariaKånginerutikavko una landsraadimut ilau-
ssok najugara kisiat tamåkuninga suliainik ag-
ssuardlerfigisavdlugo. åma nalungikaluarpara
måna landsraadiussup perKussutingortut tamai-
sa ukiune måkunane atugkavut kisimik perau-
ssutingortitaringikait sujulinit agdlåt suliarissau-
ssut, agssuarinialeravkitdle tåukunungåinaa tu-
ngatinarpåka suks iluarissauvdlutik måna tikit-
dlugo avdlångortineaaratik atangmata.
kommuneraadeaaleraårmatdle ukiut måko
nagdlerput kommuneraade sulineratigut agssua-
rissaussardlune. taimåitumik tupigingilara lands-
raade atautsimut suliaisa ilåinik agssuaralugit
atuagagssikavkit. nuånårutigisavaralo lands-
raadit suliarisimassait peraussutit uvanga påt-
sorinikut agdlautigilugsinarsimåsagaluaruvkit ki-
mitdlunit akineaåsaguma, aujaginerusavaralo
agdlagkavnit sukanganerussunik akineaåsaga-
luarumalunit, Atuagagdliutine atuartagkat aker-
dlerit ingmingnut påseaatigingniutit tamanit'
atuardlugit nuånernerungmata sumigdlo ajor-
tumik kingunigssaaartångingmata atuagagssissut
ingmingnut najortånginamik.
kommuneraade nangminea peraussutilior-
sinåungilaa, landsraadile peraussutiliorsinauvoa
kingunigssalingnik. peraussutiliortarniåsause;
inatsiseaarata inunea saperpugut.
inuvdluaritse.
Kristoffer Heilmann,
Manitsume piniartut ilåt.
nunane avdiane
pisimassut ilait.
(nangitat.)
ukioa anorerssuartarnerssuane Frankrigip j
ilåne Englandimilo ulerujugssuarneaartarpoa
aseruingårtartunik. pingårtumik Frankrigime1
ulussuinerssuaa ajunårtitsingårpoa inugpålug-
ssuarnitdlo toaussutigineaardlune. —
nunane aavsine pingårtumigdlo Amérikame
pinerdlugtunut parnaerussivingne pikigtitsiniar-
toaartuåinalerpoa parnaerussivingmingnitdlo
aniguiniardlutik ikuatdlainiartardlutik. — tai-
mailissut sualungnerssåt upernåa Aprilime pi-
voa Ohiome parnaerussivigssuaa ikuatdlangmat
parnaerussatdlo ilait 300 migssigissait anigue-
riarnea saperdlutik ikuatdlangneaardlutik.
— — ukiutoraame Skotlandime igdloaar-
flt ilåne Glasgovvip eraånguanitume åssilissanik
angalassunik issigingnårtitsivit ilåne méraat 1500
jutdlime nuånårsarniardlugit issigingnårtineaar-
titdlugit, måssagoa ilait nålungiångussut arnaisa
sardliardlugit ilautikait, méraatdlo nuånaterug-
tulersut auarsårnaaissumik issigingnårtitsiviup
åssilissanik sarssuatitsiviane ikuatdlalerpoa, ernl-
nardlo åssit issigingnårtitsissutit ikuatdlajaaissut
sualoaissumik ikumalersipåt inuitdlo inigissåt
tamåt pujorssuarmik ivsånguatornaaissumik
ulivkårdlugo. issigingnårtut ernlnaa uitsåtor-
ssuångorput aniniardlutigdlo tåtoaiussordlutik,
tamåssalo mérånguit inuniatsagsimavdlutik ilu-
ngersuagaluartut sapilerdlutigdle. — taima mér-
aat nuånårsagauniartitdlutik ilait 72 toauput
150-itdlo migss. ikiligaussut nåparsimaviliåu-
ssorneaardlutik.
Jånuåre nåjartulersoa tyskit umiarssuar-
ssuat Amérikamut kujatdlermut ilaussartaut
»Monte Cervantes« 14000 toninik usitussusilik
Amérikap kujatdliup ilåne nunalisartitdlune
ikardlungmut morssusimåinartumut ikardlisi-
mavoa unuaruinartordlo kivivdlune. nunamig-
dle aanitaaaramik umiarssuarnigdlo ikiuiartor-
toaarmat ilaussue 1100-gdlit tamarmik ånåu-
neaarput pigissamingnitdle pissariaaardluinag-
katik kisisa ånautdlugit. umiarssuvdle nålagå
kisime umiarssuane aimagkumanago kivgu-
litipoa.
taimanikut silagigdlunilo pujoaångivigsima-
voa Argentinamiutdlo ilisimassortait pingasut