Atuagagdliutit - 01.07.1930, Síða 8

191
192
ssungnut ulorianaKissuinik, taimatutdlo inung-
nut tuberkulosesartuDut utoraalissunutdlo nu-
kigdlånganerussunut ulorianartaRalune.
sapingisamik nuvfasitsailiniåsavdlune pissa-
riagangårpoR. kinalunit nuagtoa Kuersusagune
Kårne agssangminik avssertariagarpå tunildlaiu-
manane. nuvfasilerdlune misigigåine ajungine-
ruvoK erninaK inardlune iluamigdlo aipigtor-
dluardlune aigdlerniardlune, kissartumigdlo
iminarmik timigdlunit, kamilletimik imiamig-
dlunit kissagkamik, imerdlunit kissardluar-
tOR imigagssamik akuvdlugo imerdlune. tai-
mailiordlune uvdlut ardlingitsut nuak aå-
ngiussissariaKartarpoK imana sapåtip akunera
sivnerdlugulunit atugagssaugaluaK Kuersutigalu-
gulo. Rueruersaut ajungikaluaKaoR, nuagtordle
makitåinarångat anérsardlunilo iluaKutaungår-
tångilaK.
nålungiarssuit mianerssutigivdluartariaKar-
put nuvfaserdlutik puatdlutigiliassarmåssuk ar-
dlalingnigdlo ukiogalersinatik toKussutigigajug-
taKalugo.
nålungiarssuit nuagtitdlugit ima suliarissa-
rianarput: nuvfasersimassoK nuagtitdlune åni-
neRåsångilaK, inangatineKåsaoR sakiaigut Katigå-
gutdlo mitit aminik Kiviulissanik Kiviussanig-
dlunit oKorutegartitdlugo, aitsåtdlo Ripingmik
avdlamigdlunit oKoruserdlugo tigussariaKardlu-
□e. ine najugarisså KianarpatdlåsångilaK, ki-
ssarssutdlo ikumatitariaKarpoR uvdloK unuardlo
flnaivik imermik imalik Kalaterujortuartardlugo.
silåinag isugutavatdlålerpat pitsaujungnaerdlu-
nilQnit igalåa matulunit angmartariaKarpoK uv-
sarnertinavérsårdlugule. nålungiarssup ukioR
KiterKuterérsimagpago Kueruersautigssånik nå-
parsimavingmit pissuneRarsinauvoK. — pingår-
neruvordle mérKap OKortunik atissaKartineKar-
nigsså iluatigoRartineRarnigssålo, anånaussuvdlo
atissaKangingajagtitdlugo sardliåsångilå imalunit
KardlingassoR kamigdlångassordlunit naterme
angalaortinago.
ilåne méraK nakutigivdluangågaa nuvfaser-
sinaussarpoR puagdlulerdlunilo toKuvdlune nauk
sapingisamik nuvfasitsailiniarsimagaluaK mér-
Ratdle avdlat nåkutigivdluångisat kåpajårtitat-
dlo ajuteRaratik. tamatumunga pissutaussaru-
narpoK nuaup baktériaisa ajoRusisinåussusisa
åssiglngissusiat.
Atuagagdliutinik atuartugssanut.
Atuagagdliutinut ilångutaKartut tamaisa
Rutsavigåvut, neriugpugutdlo Råumarsainiarner-
me atuagagssiniarnermilo ikiukumassut amer-
dliartuinåsassut. OKalugpalåt, nunavtine pissu-
silerssårutit avdlatdlo tusåsavdlugit soRutiginar-
tut iluaKutausinaussutdlo inigssaRartiniartåsa-
vavut.
eraarsautigårput Atuagagdliutit tugdligssat
numorukutårdlugit kujatånut tamarmut avKu-
tigssaKartarnera iluartitdlugo nagsiuniartaleru-
mavdlugit. tauvalo Rangartut kåkerssagkanik
peaarumassut ukiup nånerane kommuneraadi-
tik avKutigalugit naKiterivingmut nagsiutarsi-
nåusavait, tauva Rangartut ungalulersorneKar-
tarumårput. kisiånime numorit tainåkersima-
ssut kisimik nagsiuneKartarsinåusåput amigau-
tigdlit naKiterivingmit nåmauserneR sapisa-
gavtigik.
måna tikitdlugo Atuagagdliutinut ilångu-
tagssiaKartut aupernerup igdlua (spalte) 25 øri-
mik akigssarsissutigissarsimavåt, tauvalo Atua-
gagdliutinit tugdligssanit akia mardloriautånik
agdlineKarpoR 50 øringordlugo.
Atuagagdliutinik atuartartut tamaisa ilisi-
matikumavavut månamit Atuagagdliutitigut
aperKutinik påsiumassamingnik sarKumiussissar-
sinaulisangmata tauvalo aperRutit tigussavut
akissutitalerdlugit naKitertarumåravtigik, Rular-
nångitsumingme Ravsit påsiumassaKaraluardlu-
tik påsiniaivfigssaileRlnartarmata. aperKutigi-
neKartarsinåuput: 1) nakorsainermut tungassut
(Nungme nakorsaunermit akineRartartugssat),
2) inatsisinut nålagkersuinermutdlo tungassut
(landsfogedimit akineRartartugssat) 3) aperKutit-
dlo avdlat sutdlunit (Atuagagdliutit årKigssui-
ssuanit akineKartarnigssait isumagineKartaru-
mårtut). aperautiginiagkat Atuagagdliutinut
nagsiuneKartarsinåuput.
Kr. Lynge.
P. Børresen.
Nungme naKitigkat
årKigssuissoK Kr. Lynge.