Atuagagdliutit - 01.02.1932, Blaðsíða 5

105
106
tornussaK igdlugigdlunilo kanårtå atuardlugo
alermut aulajangerfiussoR aliata siagdluarnig-
ssånut iluaKutauvoK. tukarmut igissussamut
alertaussoK amitsuvdlunilo Rajangnaitsussa-
riaRarpoK, miteritdlo 20 sivnerdlugit takissu-
seKartariaKångilaR. tåussuma isuanut avataR
KajangnaitsoK aulajangerneKåsaoK, tauvalo
aleK agdlunaussamik silingnerussumik uvi-
gulerdlugo.
Korortflt Kajangnaitsut tamarmik tukar-
taligagssångordlugit sananeRarsfnåuput. sisak
mångertorniuitsoK tukaliaralugo pitsauner-
ssaugaluarpoK, akisuvatdlårpordle mångerner-
mitdlo suliariuminaitsorujugsstivdlune, tuka-
liarisimassordlo pisiarisagåine 35 kr. migss.
akeRarpoK; kångusaussamitdle (bronce) tuka-
liaa 20 kr. migssiliuinardlugit akeRarpoK.
tingmiarsiutit tukalertagångordlugit ator-
niagagssåungivigput Kajangnarpatdlåramik tu-
kalerdlugit igissukaluaråine aasangmata. ro-
rortåtdle åssigmgitsut såkutut Korortue (sdr-
dlo: Manserrifler, Militærgeværer, Remington)
tukaligagssarKigsuput savigsai kipivdlugit pi-
sagåine, savigsaime takivatdlårpata tukap ka-
nårtå takivatdlårdlune oKimåipatdlålisaoK;
tåssame tukap kanårtå Korortåp suvdluanut
mangusimavdlune igissuneKåsagune patrunip
palianut tångavdlune torrusimassariaKarmat.
Kr. L.
inatsisit inuiaKatigissuserdlo.
OKaruvta: Grønlandip nålagkersorneKar-
nera imalunit OKaruvta: Grønlandip inger-
dlatineKarnera, OKautsit tåuko åssigérdluinar-
mik påsissariaKarpavut; tåukualo isumåt auna:
Grønlandimik inuinigdlo igdlersuinen. igdler-
suinerdlo tamåna mardlungnik sangmiveKar-
poK avatdlikut ilordlikutdlo.
»Atuagagdliutit«ne 1930—31 Kup. 156-me
Pavia Petersenip agdlagåne titarnertåp ki-
ngugdliup — atuaraigsåruk! — isumå påsi-
nerdlungikaluaRalugo — agdlagtoR nakeriat-
dlagtfsagaluarnerdlugo isumarpiålunit piuné-
rutTnåsagaluarnerdlugo — ersserRigsatsiarat-
dlardlara.
Grønlandimik igdlersuinex, tamånalo nå-
lagkersuissut suliagssaråt inatsisit atordlugit;
tåssa eraorpoR una: »nuna inatsisitigut inger-
dlatineRåsaoR«.
nunarput nunane avdlamiunut inatsisiti-
gut igdlersorneRarpoR. nålagauvfit avdlat
umiarssuautait Danmarkime nålagkersuissu-
nit ingmikut akuerineRarérsimångitsut nu-
navta imånut kigdligeraussap iluanut inatsi-
saitsumik perauneRångitdlat, ReRertatdlunime
avatdlit inungnit agdlåt tikfneRarneR ajortut
tåukununga akuerineRångitdlat. danskitdlu-
me nalingfnait umiarssuautait styrelsip pigf-
ngisai åtartugaringisailo nålagauvfiuvdlo aut-
dlartitaringisai taimatut issigineRarput. naug-
dlo ajornardluinartumik perRuteRardlune ag-
ssuarnångitsumik — arajutsineRångikåinile nå-
lagkersuissunit kigdlisiorneRångitsortugssåu-
ngitsumik — inatsisit tåuko uniorRutfneRar-
sinaugaluartut nalungilarput nålångisårnikut
inatsisaitsuliornikutdlo uniorautitsissut erRar-
tuneRardlutik suliarineRåsassut arajutsine-
Rångikunik.
tamåkununga inatsisit nunavtinuinaR pi-
natik nålagauvfitdle avdlat pigssarsiornigsså-
nut namagtitaungmata suliaritineRarsimåput
Haagime nålagauvfit atautsimitartuinut anger-
figeRatigissutikut, tåssa avatdleR: Grønlandip
igdlersorneKarnera uvagutdlo nålagauvfingnut
avdlanut tånganivta nalinga. taimåitumik
igdlersuinermut tamatumunga uvagut okou-
sigssaKångilagul. kisime sianigissariaRarpoR
inatsisit tåukua erRortumik atortineRarnig-
ssåt; tamåna nålagkersuissul suliagssaråt.
uvagutdle nunavta igdlersorneRarneranut ikiu-
kumaRigavta ilernugssarinarparput uniorRU-
titsinerit taimåitut påsissavut nålagkersuissu-
nut kalerriukasuåsavdlugit. kisiåne åma inat-