Atuagagdliutit - 01.08.1935, Side 3

Nr. 1
ATUAGAGDLIUTIT
3
ardlaKai<issune pingårtumik angutit
pigssarsi uissussut maKaissinartu-
ngortut KavsioKaut.
naidnérup såningassuliliap nalu-
naerpå angut tåuna akornavtlne
maKaissinarti'ingorsimassut ilagigåt.
taimåitumik mauna infinermine pi-
ssusia iluaKutåussusialo pi n gård lu-
gi t erKartulårutnavåka.
John Peter Kristian Møller inu-
ngorpoK Nuvimparip 19 ane 1867,
toKuvordlo Jiilip 9-åne 1935. naidte-
rissup Lars Møllerip aitornaisa anga-
jugdlersarat. sordlo anguta ilisima-
ssauvdluartoK taima Ujut ilisimane-
Kardlunilo tusåmassauvoK — ilame
kingafirttj tauko nunantatimingne
plnarnatik nunavtine tamarme su-
liamikut nåmagsissaKarnerpat ilagait.
John Møller naKiterissdvdlunilo åssilissuvoK,
infisugtiinguvdlune Danmarkimut iliniariarsimav-
dlune. ^pikorigsuvoK atortingmine suliagssaminut
pinarnane avdlanutaordle piginåussuseKardluar-
dlune. tamanit tatigissauvoK uavdlunåtutdlo
oioutsinut pfkorigsfigame iluaKutauvdluartumik
tamånåtaoK kalåleKatiminut iluaausersutigå. Kav-
dlunånitdlo ilisaringnigtiminit ikingutaussutut
nuanarineKartarpoK.
Ujtit pårssissutorKanut suleKatauvdluarsima-
ssok ilisimavara. kommuneraaditdlo atortfiler-
mata Kinigaussut sujugdlit suleKatigivdluarpåt.
taimalo Kujatåne landsraadit sujugdlersåinut
ilaussfivoK.
Ujut inusugtungunerminit tamatigut pikorig-
susugeKåra. méraunermime erKaimassat eraai-
ssagssaKarnarnerussutut sordlo pissuseKarneru-
ssartut. inflsungnerminit angalagajugtungmat
pikorigssusia ilisimaneKardluartoK Kularnångilan.
pikorigssutsimigut suliaisa ilagåt tingmissa-
nik imissarneK. tamåna inuiangnit danskiussu-
nit avdlanitdlo ilisimaneKautaisa pingårnerssaråt.
suliai tamåko nunanit atugartunit soKutigineKa-
Kalutik piumaneKartuarput. tamåko pivdlugit
tatigineKardlunilo ilisarissalerujugssdvoK. tingmi-
ssaningme pissusinigdlo påsisimassauardluarmat
angalassut ilisimassagssarsiortutdlo påsiniainer-
mingne ikiortigivdluartarpåt. — suliai tamåko
pivdlugit entåissutigssamik åssiliaussamik nagsi-
neKarpoK. agdlangneitarpoK nersor-
nautaussumik aricanik atsiorniling-
mik.
sujornagut alorfigdlit piniarne«
isumavdliitigssarinerugamiko soru-
na ilaisa piniartutut pikorigdluar-
dlutik iluaKutigissarpat. Ujut nu-
naraataussune itujamasungnartumik
misigititsissarsimaKissoK misigiv-
dluarsimavara. tamatigfivigsfivoK;
sordlumiuna eicarissaKångitsoK. su-
na piniarnermut iluanutauslnaussoK
såkugislnaussane atordluarniartarpå.
angalanermut piniarnermutdlo pi-
korigsflvoK. ukiume aussamilo ta-
matigut iluanårajugtuvoK. taimåika-
me nunarKataussunut iluaKUsissar-
poK, pingårtumik piniagkamik angi-
sumik pissaKardluarångame. KorortoK tingmiar-
siutdlo åssigingmik atordluarpai. tåssame pisi-
naoriarångame pingårtumik ukiume piniarnia-
rumatugame, Korortordlo nagsångitsusanago.
KilalugarajugtflvoK puissigkajugtfivdlunilo pi-
ngårtumik ukiorssfltitdlugo uisåtdlagtitsissardlu-
ne. natsernutdlunie aagssutit såkugivdluarpai. —
upernagssalerångat K’aaup tungå ornigarivdluar-
tarpå. ilalo ilagisavdlugo pilerinartåssusia. aag-
ssimanarsititdlugo natsit ardlalerårtarissåinarpai.
ailalugaaartaratdlarmat K’aaungmik nåkutiging--
nigdluartuvoa, ilitsoraussane piniarniarfit ilisi-
mavdluaramigit. pujortuléraatdlo atortflleraår-
mata ungåriniarnermik nåkutigingnigdluartut
ilagåt.
Nungmiut aiporaarniartungoraluarmata nor-
aaissune sujugdlersauvoa. taimanikume piniag-
kat mersernaaissut måne nalussaugaluartut pi-
ssauvdluartaleraluarput. månale tamåko tamar-
mik aanga pissartutut oaalualåglnångorput.
nalungilara tamåkunflna Ujut ilisaringnigter-
pagssuaaartoa. pikorigsoa, ilagkuminartoa, pe-
aatauvdluartoa ikiuiumatordlo. kukunangame
oaarstnausoraunga: angutit taima Itut pingårtu-
mik »pårssissutoraat« nalåne inussut pingårtor-
taisa kingugdlersaisa UjQt ilagåt.
piniarnermut piugårtitsissutiminik Kavsitigut
saraumissumik erssersitsissarpoK. agdlagarissar-
tagaisigutdlo tamåna takunesardluarslnauvoK.
taimaingmat ikingutaussugut tamavta encaine-
Karnera nuånaralugo eritaissarparput, nujåssuti-
John Møller.