Atuagagdliutit - 15.09.1935, Blaðsíða 3

Nr. 4
ATU AGAG DLIUTIT
27
auianartugssanut issai angmatigissut taigdliainit
malugissåinarparput. tamatumuna påsivara aa-
noK inuit infinerdlunit påsissaKarfigisavdlugit pi-
ginåussuseaarsimassoa sfirdlo taigdliame suju-
line taissavne tamåna erssersfneKarsimassoK, tå-
ssa måna: uvagut inuit Kavsinik sorujugssuartut
pingårteKalugitdlo isumaKartitsiniartartugut su-
nauvfale kingorna påsissardlugo nangminea tai-
måisoringningnivtfnit, påsinerdluinivtinit nalaut-
sornerinarmitdlunit tamåko pilersineKarsimassut:
»ila nalussavut aanoa amerdlatigissut sarssaka-
tausimassarnersut«. taimåtaoK taigdliaisigut uku-
natigut tamåna pineaarpoa: savaussat kavfitdlo
åmalo Agdluilsume (»aaleragdlit mamaaaut«).
taima pissuseaarnea (aavdlunåtut: humorist) nu-
nane tamane atuagkiortut pingårnerssåine ma-
lungnartarujortaoK. — ilåne taigdliamigut silag-
torsainigssaa (didaktiskj sujunertarissarpå, sor-
dlo pigssarsiorfingme: »aungnertusainea parssiv-
dluarnea arnat iluamik ilikåsavåt«.
taigdliortuvse ardlaaaaissut nunavse nunanit
avdlanit kussanarnerussutait alutornåssusialo
taigdliarissåinarpait, Henrik Lundile nunane piv-
dlugo taigdliortarångat sordlo nunå inungmut
alalerdlune umåssuseaalersartoa nangminerissa-
minigdlunit oaausigssaaalerdlune.
taima Henrik Lundip taigdliornermigut taig-
dliortausea avdlat taigdliortarnerånit avdlaune-
russoa pilersisimavå. taima kalatdlit oaausTsa
kussanåssusiat atordlugo kalatdlit nangmingnea
pigissaviånik kussanaaissumik taigdliorsinaunea
nalorninaitsumik pilersisimavå. naligissamine
kalåtdlit taigdliortorpagssuinit malungnarnerssau-
ngårpoa Evrupamiutdlo taigdliortuisa pingårner-
ssåinut nagdlersuneaangajagsinauvdlune; imaaa-
me kalåtdlit taigdliortuinit nagdlerneaångisåinå-
sanerpoa. — amåtaoa eriniornikut imaaa nalivti-
ne kalåtdlit eriniortuinit angumaneaarsimångilaa.
Endiléraap pissusia kalåtdlit inuiagtut tar-
nåta nalorninåinerussumik ersserneratut måna
takuneKarsinaussutut oKautigisinauvarput. kalåt-
dlit tamarmik autsavigissagssaråt inuvigsiornera-
nilo kigsåukumåsavdlugo sule ukiorpagssuarne
suliane nangisinaorKuvdlugo. kalåtdlit Kitornai-
sa tamarmik kalåtdlinutdlo ikingutaussut KanoK
KujåssutigssaKarfigitigigigput uvdlorme tåssane er-
Kainiåsavarput.
William Thalbitzer>
nugt. Kr. L,
kalåtdlit nunåne xaleralik ingmikutdlo
taissariaKartortai.
(nangitat.)
aaleragdlit pissaussartut ikiliartulertungårne-
rat peKaligalugo K’aKortup eraåne aulisarneK
avdla, tåssa sårugdlingniarnea, iluanårutaungå-
lersimavoK, taimaingmat isumaKarnai sinauvoK
kalåtdlit sårugdlingnut sangmilernerata aalera-
lingniarnigssaR ornigiungnaersisimagå, Kaleraling-
niarnerme itisorsiortugame sulinarnerungmat
ikåtumile aulisardlune sårugdlingniarnermit
akigssarsinångineruvdlune. tamåna påsiniardlua-
rumavdlugo styrelsip ukiune 1929, 1930 1932-mi-
lo aulisagkanik misigssuinerme suleKataussoK
cand. mag. Poul Hansen ningitagkanik aulisau-
tei<artitdlugo Agdluitsup kangerdluane Kaleraling-
niartisimavat. taima misilinikut påsinarsivdluar-
poK kangerdluk tåuna Kangarnit Kaleralisangne-
rulersimaKissoK. Agdluitsume sujornagut Kalera-
leKarfiuvdluartut ningitagkerfigineKarput, ukiuni-
lo pingasune misiliviussune aaleraligtat ikigtora-
langfljuåinarput tamangajangmigdlo mikissussar-
dlutik niorKutiginigssånut angissusé inortut.
påsissat åssiglngitsut najorautaralugit isuma-
KarnarpoK sårugdlit aulisagkatdlo avdlat (Sej
åma Sild) kujasingnerussume najugaKartflgaluit
kalåtdlit nunåta kujatåne amerdlinerat peKatiga-
lugo aaleragdlit imame nigdlertumiflssut Kujatå-
ta imå Kimangnerulersimagåt pérutivingikaluar-
dlutigdlo KaKutigålerdlutik. ukiune kingugdler-
ne Kujatåta sineriaine kangerdluinilo imap ki-
ssarnerulernera påsineKartoK aulisagkat tungaisi-
gut avdlångflteKarnerujugssuarmut pissutausugi-
ssariaKarpoK, tamatumingalo nalorninaitsumik
pissutenarput aaleragdlit pisagtilertornerujugssuat
pilertonissumigdlo sårugdlit amerdliartungår-
simanerat.
Avangnåne aaleragdlit amerdlanerussut pi-
siausimåput, sordlo påsissutigssatut kisitsisinit
uko tugdline agdlagsimassunit aaleragdlit pisiau-
leraårnerånit pigssarsiaussartut amerdlåssusiånik
nautsorssfltine takuneaarsinaussoa, aitsåt ukiune
1927-31, ukiune tåukunane ukiumut 2(KM) tdr.
sivnerdlugit pisiaussarsimangmata. ukiune 1931—
32 pisiaussut ikileriatårput 1000 tdr. inordlugit
pisiavdlutik. Ilulissane peaarneruvoa 960 tdr.
anguvdlugit pisiarineaarmata (ukiune sisamane
tamatuma sujuline ukiumut 1300—2000 tdr. migss.