Atuagagdliutit - 15.09.1935, Blaðsíða 8
32
ATUAGAGDLIUTIT
Nr. 4
ssumik iloKissiortitdlugo. tauva
kåkigsarfingminut portupå, sikå-
vingmutdlo ilordlerpangordlugo
torKorpå.
soruname avdlåungilaK tåssa
Sibat, Heidip narrujumisimane-
ra takoriaramiuk Tinette natsa-
mik arsårsimavå OKardlunilo
nangmineK ilissaKutaujungnaer-
slsavdlugo. tåssauvordlo unukut
nerisitdlutik nalunaerutiginiaga-
rigalua Heidi tugpatdlersarumav-
dlugo.
kapitalit Kulingiluåt.
pisimassorujuit tamåko kingor-
natigut uvdlut ardlagdlit Kångi-
ungmata igdlume tamarmik ki-
masårtorujugssuput. Sesemann
tikfsimavoK. Sibåt Tinettilo u-
lapinermit majuartagfigtigut ar-
paKåtågina vigput angalanermut
atortunik sukujugpagssuarnigdlo
nålagkamik tikiussainik ernu-
ssuivdlutik.
erninaK panine majuarfigå.
Heidip Klara najorpå taimane
uvalissorujugssQgå.
atåtap panine asangnigpalu-
ngårdlune ilagseréramiuk Heidi
teKerKunguame uningandgsåKi-
ssok eKinialerpå ilagsiniardlugo
saimassumigdlo OKarfigalugo: Ȍ-
juna Schweizimiuarautinguar-
put, eKiniånga, — ajungilan!
naa, CKarfigeriarsinga, Klaralo
ikingutigigdluarpise? ingmivsi-
nut KatsuneK ajorpise?«
Ȍp, Klarap ajungitsumik piu-
åinarpånga,« Heidi akivoK.
»Heidi nålångisårniångisåinar-
poK,« Klara akinasuarpoK.
»taima tusarsinaugavse nuåna-
reKåra,« angutå akivoK nikugter-
dlunilo. »iseratdlartariaKarpu-
nga neriniardlunga, iserfigendg-
kumårpavse, tauvalo takusavat
sumik pigssanartikivkit.«
Sesemann nerissariingmutiser-
poK, niviarsiavdlo nerrivik pia-
rérsimassoK misigssuatårujorpå.
nerrivingmut ingikamik Sese-
mannip malugå niviarsiaK ni-
katdlungassutut ftoK, aperalugu-
lo sok tikinermine taima alia-
sugpalugtigissumik kinaKartoK,
nauk Klara taima nuånårtigi-
ssok nålagtigalunilo.
»Sesemann,« niviarsiaK aut-
dlartipoK. »Klarame ama pissu-
tigalugo taimåipunga, ila pakat-
sisitaoKigavta.«
»KanoK ilivdluse?« Sesemann
aperaoK sumigdlo isumanane
imertarfik vlnimik imalik årdlo-
rutdlugo.
»tåssame — sordlo nalungikit
— aulajangersimavugut Klara ig-
dlume pinguaKatigssånik pigssar-
sissiikumavdlugo. nalunginavku-
lo Klaramut tungassut KanoK
pingårtitsigissaritit pitsaussorKU-
ssardlugitdlo tauva Schweizimiu-
arKamik pigssarsisimavara, ne-
riugdlungalo atuartagkåka malig-
dlugit méraK taimåitoK KåKane
silåinareKissune inusimassoK a-
jungitdluartusassoK.«
»SchweizimiutaoK mérKatut av-
dlatut isånginerpat?« Sesemann
akivoK.
»ila, Sesemanne-å, påsisavat
isumaKarama inuit taimåitut Kå-
Kane Katsigsume silåinareKissu-
me indssut uvavtinit pitsaune-
rusaKissut.«
»Klaramut suatdlautåusaga-
luarpa mérKamik ileiKoringner-
mit silamit matumånga pingit-
sutut itumik pinguaKatigssikalua-
råine?«
»Kuisångilanga, Sesemann, ki-
siåne ilungersordlunga oKa-
lungniarpunga pakatsingårsima-
gama.«
»sunauna ajoKutigigå? uvanga
méraK avdlanauteKarsoringila-
ra,« Sesemannip narKigpå.
»måna atausinaK påsisavat, Se-
semann, umassut inuitdlo erKu-
mitsut peKånginingne mérKap
tåussuma igdlungnut maunga pi-
sitarsimagai, tamåko pivdlugit
iliniartitsissoK påsissaKarfigisi-
nauvat.«
»flmassut, sdt-uko pivigit, ni-
viarsiaK Rottenmeier?«
»ila, navsuiaruminaitsusaKaut,
mérKavdle pissusianit tamarmit
påsinarpoK silagpérsartussoK.«
måna tikitdlugo niviarsiap
méraK pivdlugo oKausé Sese-
mannip sorssdsoringikaluarami-
git méraK silagpérsartflnerarma-
go erKarsautigilerpå ilumut tai-
måisimagpat paningme ajoKuti-
gisinaungmago. niviarsiaK issi-
geriiigsårpå påserusunguatsiar-
dlugo ilumut niviarsiap silå aju-
nginersoK. taimailerugtortoK ma-
to angmarpoK, iliniartitsissordlo
iserpoK.
»å, åjuna iliniartitsissoK, iser-
Kunarugtordlutit iserputit,« Se-
semannivdlo ilagsiniardlugo eKi-
nialerpå. »iliniartitsissup kavfi-
soKatigisavånga, niviarsiaK. ingi-
niarit OKalugtfltdlungalo mérKap
igdlume månitiligkavta ivdlitdlo
Klaramut åipiutdlugo atuartitag-
kavit suna ajoKutigigå, Gmassut-
dlo sfit påmisårutigssiarisimane-
rai silålo amigarnersoK.«
iliniartitsissup Sesemannip ti-
kinera nuånårutigigine OKautige-
réramiuk arringitdlardlune Hei-
dip perorsarneKarnermigut ami-
gauteKåssusia OKautigilerpå; »ki-
siånime,« nangipoK, »sdruname
pissusé ajungitsortaKaraluarput.«
(nangitagssat.)
Nungme naKitigkat
årnigssuissoK Kr. Lynge.