Atuagagdliutit - 01.03.1936, Blaðsíða 2

122
Nr. 15
ATUAGAGDLIUTIT
mavdlugo puingmat autdlaivara; mikissfltitdlugo
tikeriatdlaravko KasiglnarssuaK. kangia ilimat-
såukaluardlugo tamatuma sikua sanerungmat or-
ninginarpara atautsikut ornigkumavdlugo, tåuna-
lo pissara angatdlatisavdlugo namagigavko orni-
gagssara Kanivingingmat.
aKaguane tagpavungnaravta pissaKarfingma
kangfnguane ama igpagssaungmat pissama åssi-
nga pissarårput. kanginguanilo Naujaernernik pi-
ssagane nuivavut Kasigiarpagssuit avaleringnik
angmalatagdlit. åiparma pissaKarfigai uvanga
angisoK kivissigavko, ardlalingnigdle igivfigineK
ajornarpul erninaK tåmartaramik.
tikikavta ama aKaguane tagpavungnarpugut.
kangianitut Karrata Igdlungue ilimanaKingmata,
tåuko KasigiaKarfiussarmata, kitånit nuigavtigik
årime ama timileringnik angmalatagdlit, ilait
Kagssimassut. tåuko Kagssimassut tålutaravtigik
atauseK pissaralugo åiparma timerdleK ornigdlu-
go åma pissaKarfigå. uvanga avatdleK Kamaga-
luardlugo puissoKångingmat kujatinguavne issi-
gileravkit mardluk pugtassartut ornigdlugit åi-
parssua autdlaivara, tiggagssuaK. pugtassarfia
agdlilerdlugo amuniaraluaravko artoravko åipa-
ra KaerKuvdlugo aitsåt amuvarput. kimukaravta
uvaligilerdlugo uvanga pissarssuara Ivnårssug-
ssuarmik pissagkavta avatånut Kimåinarparput.
aitsåt aKaguane aivara. tåssalo natsit KaKinig-
ssaisa tunganut neKigungnata. natsttdlo Kagssi-
massalermata neriugissarput eiKordlugo ama pi-
neKarpugut. igsingneritdlo imarnlermata Kasi-
giarssuarnik igdlålingnik pissaKartarpugut.
ukinerput sujugdleK ukivdluarfigalugo uper-
nåupåtigut, amalo teriangniardluarfigeKalugo.
upernarmat K’ornumut kimukarpugut åtåt tiki-
ngajalermata, inflsungnivnitdle Nflgårssuk åtår-
niarfigissartugavko avdlame åtårniarnigssara pi-
lerigineK ajoravko.
ukiut kingugdlit ama taima Inarput, mar-
dluinarningme ukiniaraluaravta ungagTnalerdlu-
go pingatseravtigo. ukiut tåuko pingasut ukini-
vut tamaisa ajorssarfiginagit atorpavut nauk pi-
niartut mardluinaugaluardluta, angisåmigdlo na-
vialivfiginagit. kisiåne ukiume K’ornumut ata-
ssumik sikoKartinago K’drnuliarneK ajornarnera
kisime ajoKutaunerpauvoK OKalualågssartaKarne-
rugaluardlunilo. taimåitorme avKutit åssiglngit-
sut atordlugit K’ornuliartarpugut. atautsimigdle
Jånuårime Umånåkordluta kangimukarpugut,
siko atugarput finuame piarsimangmat. ama
Disimparip 29-åne Kåinamik K’ornuliardluta aKa-
guane kangimukaravta sikussamit avKutdlioKa-
luta unuame nunarput tikemavigdlugo tikikavta
aKaguane iterpugut tamarme sikusimassoK, tå-
ssalo siko unigdlune.
kingugdlermik ukigavta sikungilaK taimani-
kut iluamik issilinginame. taimanime anorer-
ssuartaKaoK. anorip ersinarnerssarå nunasarneK,
avdlatdle anorit taimåingitdlat. ukivigput kangi-
sigdlune kujasingnerugame nunap timåta anorå
Kaningneruvå, taimåikamilo nunasarneK såkor-
torsstlvoK. uvdlorme atauseK imamik takungi-
lagut. KåKarssuit karre kisimik takugssåuput.
soruna mérKat anisineKångitdlat, uvagutdlo ani-
ssarpugut pangalinangajagdluta, amalume avati-
kånivtinit saKimariarångat tarajorssuaK Kagdlor-
Iok masangnaKalune. upernarmat kimukavigpu-
gut, taimalo ukissarnivut naput.
aussarmat åiparma igdlune aserorterdlugo
kimukaungmago uvanga igdluga aserortingilara
piniariarfingortinaravko. sulime tåssa napavoK
kommuneKarfingmit iluarsarneKartardlune. må-
ssåkutdlo nutåmik taorserniarpåt kommuneKar-
fik ikiortiginago. ilåtigut imaKa ikiutsiarsinau-
vå. piniariarfiussalermat åtåt puissåinaitdlo te-
riangniarpagssuitdlo pissarineKartarput ukiume
ornikulaneK ajornångikångat, ornikulanerdle ajor-
narångat soruna ikingnerussaraluarput.
Karl Nielsen.
Scoresbysund nunasinerdlo.
(nanguat.)
Angmagssalingmit autdlartinatale nuagtoKa-
lerérpoK, influenza — Angmagssalingme toKo-
rautaussoK. — umiartornerput iluaKutausima-
nerdlune uvavtine såkukinerunguatsiartumik
atugauvoK, utoiKarnit pingasuinarnit toKussu-
tauvdlune. taimåitoK piniartortavta amerdlane-
russut tamangajangmingme ilåtigut peruliltigi-
ssardlugo sivisunårtitdlugulo nåpautigigaluarpåt.
Kujanardie tamarmik aniguingmata.
AngmagssalingmTtitdlutale tusåmalerérpavut
piniagagssarpagssuit umassutdlo ilait tusåmåi-
nagkat umingmait, nardlumukåt (lemminger),
ukaliatsiait (hermeliner) amarKutdlo. inuinar-
nitdle tusagaugamik avisitigut ilatdlagtågkatigut