Atuagagdliutit - 15.05.1937, Blaðsíða 9

ATUAGAGDLIUTIT
161
Nr. 20
lianigdlo ilagsingnigtut. kalåtdlit nuånaringning-
nertik Kujamasungnertigdlo erssersipåt Kujatåne
landsraade sulissussissoralugo 1923-me ujarak
kalåtdlit nunanit} pissoK ptssusia aulatfnago
Nungme nåparttkamtko KaKugumut kungtkut
1921-me tikerårnerånik erKåissutaussartugssaK.
ujarak kungip nuliatalo areisa autdlarKautåinik
C. A. Kalerigsitanik agdlangneKarpoK uvdlualo
10—7—1921 agdlagsimavdlune.
kungikut tikerårnerånit erKaimassat.
ukiume 1921-me Kåumåme Jålime kungivta
Christiåt Kulingata nunavtfnut tikerårnera »Atua-
gagdliutit«igut agdlautigilårniarpara. måna ukiut
16 Kångiuput tikerårnerata kingorna, månale Må-
jip 15-åne 1937-me kungiunermine ukiut 25-ngor-
magit nuånårdluta atandngningårdlutalo inug-
taussugut erKaimajumavarput.
tikerårnerane erKaimassama ilait agdlautigi-
låsavåka: 1921-me Jftlip 9-åne unukut nunaliler-
mata eKérdluartiterpugut, ilame takujuisat alu-
tornåssusé, Nuvdlo sånguanut kisarmata umiat
Kåinatdlo umiaussatdlo ornigissul umiarssup er-
Kåne aulåluinavigput, asulo silagivik Katsunga-
nea, Nfip alianåissusia.
aKaguane Jålip 10-åne kunge nunamut ikå-
lermat sigssiugkap eraa soruna inungnik ulivkår-
poK. taimanikutdlo ama apustilerput Hans Egede
nagdliiitorsiormåssuk inugparujugssåvugut, bi-
skorpitdlo mardluk niuvfiortunut ilaugamik alu-
tornaKutåuput. niuvfiortugutdlo kungerssuavta
saimåssusia inugsiarntssusialo takoraarparput,
ilame ajukuvfiginerdlunit ajornangajagpoK, nu-
liame Kitornailo ama taimåikamik. soruna mér-
aanut agdlåt kunginguamik taigoråt tusåssarpå-
ka, taimame pissariaKarmat.
uvagut utoraaussugut takungnigtugutdlo kii-
ngiuvdluarssusia påsineruvdlugulo tatigingntssu-
tiginerungålerparput, atarKingårdlugulo umåmit
pissumik kigsåukumavdlugo sule ukiorpagssuar-
ne kungigiumavdlugo, Danmarkimime pigine-
Karnivtine pårineKardluarnivtigut misigissartag-
kavut ajungitsut utorKaliartortitdluta erdligile-
riartuinaravtigik.
kisalo Kujavdlunga tåingitsorumångilara ku-
ngip umiarssuånut pulåi'KuneKartitdluta iniminut
isertitdlunga uvavnorujuk tuniusså sarKarmioK
kultiussoK Kujåssutigingågara, mérKatutdlo isu-
maKarsimagaluardlunga nuånårdlunga tiguvdlu-
arsimassara.
taimåitumik måna kungiunermine ukiut 25-
ngormagit Kujareigdlunga kigsåupåka sule ukior-
pagssuarne pivdluarKuneicardlutik kungiorKuv-
dlugo sernigineKarKuvdlugulo, kisalo inugtaussu-
nit tamanit atarKinesarKuvdlugo nålangneitar-
Kuvdlugulo.
Iver Malthæussen.
De olympiske Lege.
(nangitat.)
tauva manåkut Berlinime pisimassut oKalug-
tuarigatdlartigik.
olympiadip autdlartivfigsså 1. August uvdlu-
nik 16-nik sujoi'Kutdlugo grikerit nunane KåKap
Olympiap kigdlingane itsaK unangmissarfigssuar-
me ingneK ikineKarpoK. ingnea tåuna nagdliu-
torsiornaKissumik ikineKarérmat åma tuniune-
KarpoK OliaKutip avaleKuttngua itsaK unangmi-
nerme ajugaussup nersornautisiarissartagåta åssi-
nga. tauvalo arpagtoK sujugdleK ingneK naora-
lårtoK tigumiaralugo autdlarpoK, tåssalo arpagtut
kingorårtautinardlutik ingneK ikumatituardlugo
Berlinip tungånut arpaliutisavåt. ingneK unang-
mivfigssame ikumassugssaK tåussuminga ikineKa-
rérpat aitsåt unangmineK autdlartfsmangusaoK.
taima nunarpålugssuit ingnerup avKusårtor-
pai. tikisaine tamane inuit katerssutarput åssuar-
dlutik erinarssordlutigdlo ingneK tåuna silarssuar-
miut tamarmik endgseKatigigdlutik unangminig-
ssanik autdlarmssugssaK unangmissoKartitdlugulo
KamisångitsoK ilagsiorumavdlugo.
Augustusip sujugdliåne uvalikut nal. 4 unang-
minigssap autdlartinigsså nalunaerutigineKåsaoK,
nalunaerutigingnigtugssardlo tåssa Tysklandime
angnertaussoK Hitler. pivfigssaK nagdlerKajångt-
katdlarmatdle unangmissarfigssuarme inuit 120000
katersstiterérsimåput, nipilerssortutdlo tåsinteKar-
tut nipilerssordlutik erinérsårissuput. Kutdlartau-
siarssup »Hindenburg«ip unangmivigssarssuaK ku-
langiuaorpå.
sisamångordluinalersordlo unangmivigssar-
ssup silatåne horårtorpaluinaleKaut, nipilerssfltit-
dlo nivdleriatdlartut årime isertarfigssuarmit nui-
vok Hitler angutit unangminigssamut pissortar-