Atuagagdliutit - 16.07.1939, Blaðsíða 7
nr. 24
A T U A G A G D L I U T1T
199
mérartavtinut
ATOAGAGDtnmT
Greyp Edvardivdlo Kimåniar-
nerat, Kiilaniaraluai<a<)K. Greyp
arpaliussauvligssanit koman kit
Instisa pitugtorsimavfianut unga-
sissusia aleninik tusintilingnik
ardlalingnik ungasissuseKarpoK.
OKaloKatigissutigererpa Grev nar-
ssarssuåkut arpaliutugssauga-
luardlune orpigpagssuit kigdli-
nganut histit tungånnt arpagku-
mårtoK. tassanilo histit pitsan-
nerpat mardlnk Edvardip nang-
minei< anghnilo alugagssatik pia-
rersimajumavai, taimailiorunig-
dlo indianernit aniguinigssarlik
neriutigilerpal.
Edvard nukagpiarKamik av-
dlamik histi n i k pårssef<atei<ar-
poK. nukagpiari<avdle tåussuma
tignagkap arpaliiinigssåne najui-
ngfnigsse ajorigaluaKå. Edvardip
tamanik namagingmnartussår-
tup sujunersorpa ardlartik tang-
mårsimavfiliarune pitsauneruf-
nåsassoK. kia ajugaunigsså na-
magsiumavdlugo Amerikame
avangnardlerme tamarme pi-
nguautaoKissoK tmerautigilerpåt.
imailiortarput: pfnguartut ardlå-
ta agssangme inuvaisa ilait isi-
vitarpai. Kavsiiissusinik ta issi -
lertoriiångitsoK ajorssartarpoii.
Edvard piaralune knkugame a-
jorssariarmat aipa nnanårdlune
tangmårsimavfingmut arpagd I li-
ne autdlarpoK.
Edvardip histerpagssuit pit-
saunerssait mardlnk saKitsauser-
pai. tauvalo histeiotai eKiterti-
pai, isumaliutigigamiungme su-
junermingne ungugariumaritik,
tauvalo atausinavik komankit
AmaroK-kajortoK.
(nanj>itat.)
malerssuiniutigiumåråt. ernlnaK
tamaisa namagsivai. sivitsora-
luarpoK Greyle tåkutfngilaK.
KanoK fssusia påsiniarumav-
dlugo tangmårsimavtik uterligi-
gatdlasavarput.
arnat mér«atdlo sianusima-
ssut mardluviiiput, lamarmigdlo
orpigånguanik tigumiaiiardlutik
tignagkap åniartitauvdlune arpa-
liunigsså utaiKinalerpat. ilima-
gingisamingnigdle akornutigssar-
siput.
Grev tupermit ånfniariarmå-
ssuk Matutap Huvfalup-Katigå
savssarfigå Kinuvigalugulo tigua-
gaK ånaukumagine uviliutdlugo.
nåpertuivdluarniarninilo nalu-
naerpå OKarfigalugo AmaroK-ka-
jortup toKutaunera ugpernarsau-
tigssai<arteiKasaga. taimailior-
nigssanilo sapiuvfigfngila, tonu-
simångikaluarpatdlunit utisanga-
tingila nalungingmago uteralua-
rune mitagagssåinaunigssane. pt-
ssutigssatdlo taigorneKarérsut ta-
maisa nalunaiautigai. oKalung-
nera komankit sujulerssortito-
i<ata silatusårneruvdluarsorå.
oiiarpoK: »arnaK ilumorpoK.
uveKångikune nakinåsaKaoK.
angut KaKortoK sapitsuvoK nå-
lagkavdlo nulianut KingarKiina-
rane.«
indiåneritdle tamarmik tanui-
na pakatsissutigåt. ilerKorine-
Karajungilarme tiguagaK KaKor-
toK aniartitaorérsoK mana Ma-
tutap arnarKuagssåp isumalug-
tup tassangainartumik ånåunia-
lermago. Matutavdlo sujhner-
siita ernmaK akerdlilerneKarpoK.
Buvfalup-Katigåta utorKaunerta-
Kataisalo nalunaerKiitap akune-
ra nåvdlugo oKaloKatiglssutigi-
galuarpat aulajangerstnaunagule.
kisa sorssugtugssatoiKat ilåt
agssangminik aulaterivoK oica-
lugkumanine nalunaerniardlugo.
oKarpoK: »angumut KaKor-
tumut tamåna aulajangersarti-
siuk.«
taimalo Buvfalup-Katigånut na-
lorninarungnaerpoK. taimåine-
råne Grey KeKarpoK autdlarti-
kumanginerånut pissulaussoK
påsisimanago. ilimagtngitdluf-
narpåme aipaningnigssamut inå-
niAsagane. kisalo savssartitau-
vok KanoK iliornigssaK aulaja-
ngerKuvdlugo, sorssugtugssavdlo
oKalugtigssåta Matuta savssåupa.
Greymul savssauteriardlugo ti-
kuardlugulo oKarpon:
»tåssa AmaroK-kajortup nulia.
angut KaKortoK uviliukumava.
angut KaKortoK indiantngusaoK
— taimailiungfkune toKutåu-
saoK.«
isumå ernlnaK Greyp påsivå.
akinasuarpordle:
»nagga, taimailiornanga toKu-
jumavunga.«
taima oKarniariartoK Matuta
saimissårniaKalune Greyp akiler-
torneranit kamåumistneKarpoK.
tiguagardlo tingiviga. Greyle Ki-
lerussaiagausimagatdlardlune er-
Kumitdliorfigissaunine uivssumf-