Atuagagdliutit - 01.01.1944, Síða 2

90
ATUAGAGDLIUTIT
nr. il
sulilume tamåna ilalernaKaoK tamatigut pigssa-
rigsårneK nunavtine agdliartuinaiKuvdlugo. ani-
ngaussåinartigutdle tamåna angusinåungilarput;
inutigssanik kiagsautigssanigdlo perKumausissar-
neK kingumut pingårtitaulerpata aningaussat ta-
ngeKarnerungålerdlutigdlo tapertauvdiuåssusiat
aitsåt erssisaoK.
ukiume Kångiutume niorKutigssat pissaria-
Kagkavut Kujanasissumik nunanit avdlanit pisia-
rineKardlutik nunavtfnut nunaligussorneKarput,
taimalo pissariaKardluinagkavtinik amigauteKa-
ngålerata ukioK 1943 nnnarpagssuarne ajornar-
torsiorfiungårtoK anigordluarparput.
inusugtortavta eKériartortutut pissuseKarne-
rulernerat ukiume Kångiutume malungnarsine-
ruvoK. sulerusussuseK namagsissaKarusussuser-
dlo, piginaunermik atuivdlune inerikiartorusu-
ssuseK mingnerungitsumik timerssornermik pi-
ngårtitaKalernerunerup erssersilerpå, tamatumalo
tamatigut eKérsimårnigssaK nagsatartsagå neriflti-
gårput.
ukiume mana Kångiutume nåpautinik tunit-
dlagåutunik såkortånik nunavtine KujanaKissu-
mik atugaussoKångilaK.
ukiortåmilo måna autdlarnigkavttne såt ne-
riugdluautigssarisinaunerpavut?
Kåumatine kingugdlerne pisimassulersut na-
joiKutaralugit ukioK autdlarnigarput erKigsineKa-
lernigssamut neriutigssaKalersitsisfnaussutut isu-
maKarnarslnauvoK.
nunavtine pigssarsiornerup norKåissuneKar-
dlune autdluneKarune sule angnertunerulernigsså
neriunarpoK aulaniardluartunut tamanut pigssa-
rigsårnerulernigssamik nagsataKartugssaK.
— ukiortåmilo mana nunavtlnut inuinutdlo
tamavtinut kigsautigissagssavta pingårnerssarissait
måkuput:
tamatigut suleKatigingnerup ikioKatigingne-
ruvdlo agdlinigssåt.
angnerussumik angussaKarusussutsip eKérne-
runigsså.
ingminut pigssaKartlniardlune napatfniardlu-
nilo nunavtine pigssarsiarisinaussat iluatigineKar-
nerorKilernigssåt.
Danmarkip Kunutitaunerminit aniguisitau-
nigsså kingumutdlo nunarputdlo ataKatigigdlui-
narKilernigssåt atausingoriartuinarnigssåtdlo.
Kr. L.
kungivla lamaiiul kulerriu-
terKusså.
danskit Sverigimut Kimåssut ilåt nalunaersi-
mavoK tyskit ukiarme Augustusip 29-ata kingor-
nagut Danmarkime akeraunertik erssersitdluar-
simalermåssuk danskitdlo tamatigut akiunialer-
mata kungivta Sjællandime kalåtdlitdlo nunanut
biskorpiussoK Fuglsang-Damgaard imåitumik na-
lunaeruteKarfigisimagå:
»kikutdlunit tamaisa kalerriniåkit erKigsi-
nigssap Kanigdlilerneranik. nunane tamane iligi-
ssaKarpugut pingårtitavut pivdlugit akiutunik. ki-
kutdlunit tamaisa ilisimatiniåkit tyskit Danmar-
kimit Kimagutitautinagil Danmarkime nålagker-
suissune pissortaussortårnigssamut akuerssissute-
Karumångitsunga. akuerissutut manamut atsior-
dlunga atortungortisimassåka pingitsailineKarniv-
kut pisimåput. Gutip tamavse sernigilise. GQtip
nunarput sernigiliuk«.
))Danmarkime suliagssaulersug-
sscinut.«
„Danmarkime siiliagssaulersugssanut“ nu-
navtine aningaussanik tunissutiginiagkanik ka-
terssuineK Kåumatit Kulingulerput matuma su-
jornagut autdlarnerneKarsimangmat. Kåumati-
nilo Kångiuterérsune påsivarput nunavtine nu-
naKarfingne åssigmgitsune åssigingeKissumik pe-
KatauvfigiumaneKartoK. nunaKarfit ilåine nuna-
Karférånguane agdlåt ilagsivdluarneKarpoK pisi-
naunerdlo nåpertordlugo ikiuvfigiumaneKardlu-
ne. nunaKarfit ilåine sujunertarissaK inuit ilai-
sa påsisimångilåt, agdlåtdlume Danmarkimut
ikiukumavdlune nunavtine aningaussanik kater-
ssuiniarneK tivsinarsårutitut isumaKartiniartutut
nunarKatitik suleKataunigssanut akornuserniar-
dlugit kussanångitsunik oKauseKautigissardlugo.
tamavta nalusångilarput Danmarke atortugssa-
migut ajutordluinalerumårtutut isumaKarfigalugo
aningaussanik kalåtdlit ikiQtigssåinik katerssui-
niånginavta; suliagssardlume taimåitoK artordlui-
narparput. sorssungnerup aserugai Danmarki-
me suliagssångorumårtut aningaussarpagssuarnik
naleKartugssåuput, suliarissagssatdlo danskil
nangmingneK namagsisåsavdlugit saperumangi-