Atuagagdliutit - 01.02.1944, Blaðsíða 1

na I i ngi narnik tusaruminåsassunik univkåt
Atuagagdliutit autdlarnerneKarKårput 1861 Jånuårip I=åne
nr. 13 Fipruårip 1 -at 1944 ukiut 84-at
irnåt: ukiut tusintigdlit. Danmarkimut atdssuteKarungnaeratdlarnerme årKigssussinerit. sinerissame kujat-
dlerme piniartul pissait 1942—43. aningaussanik nagsitsissarneK. — Danmarkimit tusagaussut ilait. — Jåpanimiut
kamanaitsuliornerisa ilåt akiniartarianartoK. anånaK. —
ukiut tusintigdlit
tåssa ukiut 1900 KiterKukiartulerput. ukiut
kisitsisåt tåuna ukiunik t il si n ti 1 i n gn i k kinguartl-
kåine uk. 900 taissariaKarpoK. taimanerssuaK
pisimassoK oKalualåt nåpertordlugit inuiångua-
nut kalåtdlinut pingårtflvoK, tåssa Kularnånging-
mat kisitsisip tåussuma ingerdlanerane nunar-
put måna taimanerssuardle Grønlandimik Kav-
dlunatsianit atserneKarsimassoK taima atsigaune-
ra sujorKutdlugo kalåtdlit ingmingnik inungnik
taigortul tikerérsimangmåssuk. sujulivutdle ag-
dlagsfnåungfnamik KangarpiaK nunarpnt måna
tikisimagigtik nalunaerutigisinåungilåt.
Kavdlunåtsiaitdle taimanernitsanik OKalualå-
rutait najorKutaralugit nalunångilaK 900 nåtlna-
gitdle kalåtdlit sinerissame måne ima kujavar-
tigisimassut »nunasissut sujugdlit Grønlandimut
pigamik kujatåne avangnånilo takuvait igdlukut
umiakutdlo såkukutdlo ujaraussut«. tåssalo nu-
nasissut sujugdlit uk. 983 nunarput tiklsimavåt,
taimanile kalåtdlit takunefcarsimångitdlat. pasi-
navigpordle kujavareraluardlutik (fmana atau-
siarnatik) sule KajaK magdlerajugtume piniutigl-
savdlugo atorslnåunglnamlko avangnarparterKig-
tarsimassut sikussartoK Kimugserfigalugo pigssar-
siorfigineruslnaugamlko. ukiutdlo 50 nåjartor-
neråne ImaKa kigaitsumik kujavariartorsimaner-
put kujatå sikujuitsoK pigssarsiorfigislnångoriar-
tordlugo. tamåna KularnångilaK. ilumut taimåi-
simagpat tauva isumanarslnauvugut 950 sujor-
Kutdlugo sujulivta nunarput måna avuna tike-
rérsimagåt. taimåisimagpatdlo tauva uvagut
nautsorssuineK saplngilagul oKarslnauvdluta nu-
narpul måna kalåtdlit ukiune tiisintilingne nu-
nagisimagål.
mana erinarssflteKarpugut ima taigdlaling-
mik:
»atarKinardluartut sujulivta
kitånit ungasigsumit
nunagssamik ujardliussissivta
kingornutagsserérmåtit
nunagssamik ujagkamingnik
tamåssame nunånguangnik
— Kanon pivit?«
nuånlssusialo! ukiut 1900 autdlai'Kautåta tu-
ngåne erinarssut tåuna taigdliarinenarmat; sor-
dlflna taigdliortup piårinaitsordlune erKaislniar-
simagåtigut nunarput måna tungmagarput nu-
narssfip KeKertaisa angnerssåt taima sivisutigissu-
mik kalåliussugut nunagisimagavtigo tåuna piv-
dlugo Kanon iliortariaKalersugul. erinarssQtivme
taissama taigdlaisa ilait uko malungnauteKåså-
nglnerpat:
»Kujavdlutit kingornutat tamåna
ilagsiordlugo pink;
asavdlugo Kamångavik
onautsinik, erlnanik
ulérfigåk /«
nunarput pivdlugo »ulik« KaKugo pisavar-
put? — isumaKardlulnarpunga nunånguarput Ke-
KertaminåtsiarssuaK tåuna pivdlugo isumavut
uligsimajuarslnaujungnaersut. 1900-ngoriartorne-