Atuagagdliutit - 01.02.1944, Qupperneq 3

107
nr. 13
ATUAGAGDLIUTIT
umagune naujartiunarsinauvoK, ilumutdlo taima
l'toK kalåtdlftaoK nalungilåt. uvagiitaoK kalåliu-
ssugul tamatigut naussutut nikanaraluartutut ine-
rfkiartorslnauvugut. kinguligssavut uvavtfnit ne-
riugdluarnarnerutHariaKarpavut. nunarput piv-
dlugo nagdliutorsiornikut tåukua angussaKarne-
rulernigssanut avKutigssiussisinauvugut.
tåssa taima isumaKardlunga erKarsautitåra
manna tusardliupara — neriugdlunga sokutigi-
neKarumårtoK.
tauva sanuimigkavnut tåssunga ilångutdlugo
-nunarput itiuilo pivdlugit taigdliara Kanganiså-
ngulersoK nutånik ilavdlugo tagdlisitdlugo kalå-
leKativnut tamanut sar;
1. nuna asilasdK
kalåtdlit nunagårput
: tamarme KaKartoK :
kangerdlugpagssuit sinå
nunagssarnigsisipåt;
tamåt sineriå
KeKertat sångerpåt.
2. nuånersoKaKaoK
angatdlavigigåine
tamåt sineriak
avangnamut kujåmutdlo
inungnik nåpitsivfik
nunaKarfingnigdlo
untngavigssalik.
3. KåKarssuit ilait
kingigtut piningårtut
tnngutsarigtaKaut.
sagdlitdle pukitsussaraut,
sikigtutume pfput;
avssiniångitdlat
ataraingnigtutut.
4. limåtdlo sermerssftp
Kipigtugåtut l'poK;
tupingnarå inup.
tamarme Kaugdlorig-
dlune
nipaitdlutnartuvoK,
ilåle fmame
iluliauvoK såvtersoK,
umerpara — imåipordlo:
5. imålo magdlersoK
sigssainut RårtangårpoK
nakåssutut pissoK.
kalåtdlitdle sapenissut
sapfserfigissarpåt,
inflvfigssaussutut
Kimangniångilåt.
6. Kajåuguit ilait
sapitsut siikangårtut
imarsiortaKaut.
ilanilo kaligkamik
muluput avKiimingnit
atortuagkatik
ånaiumanagit.
7. Kavait sikorssuit
tikitdluarKussarpait
pajugtaKingmatik.
nunarput sordlo avsseKåt
maligssuarnut åma;
talussutut pivåt
sernigssungårdluta.
8. nivtailangårpatdlo
apussarip matorpå
KaKortivigdlugo.
anordlingårpat persu-
mik
silåinaK åungajugpoK,
imålo tssimit
pujorKingårtarpoK.
9. sikQgpat avkua
Kinnigsit siikangårtut
Kimugserarfigåt;
pigssarsiordluartara ut
atortuagkamingnik;
pilertungåraraut
angatdlarigdlutik.
10. uligpat tårtumik
kaperdlaKaoK avangnå
issigtorssussumik.
seKinarivdle aussame
pavfina tarrisaerpå,
nutangorsaivdlune
alianaitsiingorteKå.
11. KaKaisa såvine
kangerdluitdlo påine
unigput inuvé.
Kitornat agdlisarfigåt
perortitauvdlutingme;
Kamånga asaKåt
inflssut tåssane.
12. kalåliussugut
igdlersugagssarårput
nuna inflvfigput.
kalåtdlit pigivisavåt
nunartik asassartik;
itsånime pigåt
soraiuerdlutik.
taigdliaK tåuna nutånik ilatårnermigut nutå-
migtaoK eriniorneKarpoK. erinartåva taigdliortu-
mit pineKaisinauvoK.
versit 4-ata naggatå piåralugo taigornermigut
tangnerutitauvoK. erinåta sangujårnerisigut lai-
mak ajoraluångilaK.
avdlatut ajornartumik taigdlaK taima takiti-
gititauvoK nunarput inuilo pivdlugit OKausigssa-
KarnaraluaKingmat. atuissut kivdluatårdlugo ator-
tarsinauvåt. oKåtårtitaravko nuånarineKardluar-
poi<. taimåitumik neriugpunga kalåleKatima ta-
marmik iliniardlugo erinarssiitigissarumåråt.
Jonathan Petersen.
Danmarkimul alassuteKaruna-
naeratdlarnerme årKigssi'issi-
neril.
(»nunavta Kitornai«ne landsfoged Brunip oKalugiautigisså.)
1940-me tyskit Danmarkimut såssussinerisi-
gut Danmarke kalåtdlitdlo nunåt avigsårtineKar-
mata ernlnaK landsfogedit påsivdluinarpåt suju-
nigssamut pilerssårnigssamut måko tungavigi-
niartariaKåsassut:
pingårtumik aKaguinånguaK pinago suliag-
ssat åiKigssorérniartariaKarsimåput. avigsårti-
tauneK sivisusinåusassoK nalunångitsumik naut-
sorssfltigissariaKarpoK. taimane tyskit Europa-
me ajugausimårput tåssQgufnardlo ajorssartitag-
ssaunatik, tåssa iligit pingitsåratik atortariaKag-
katik piarérsarKårtariaKardlugitdlo suleKatigig-