Atuagagdliutit - 16.04.1944, Blaðsíða 7

nr. 18
ATUAGAGDLIUTIT
151
mérartavtinut
kap. 5.
Tejadap inuit nåpikumånginer-
paussane nåpikai.
Sancho Tejada silarssuarme
in ungnit isumagigsårnerssauv-
dlune Rio Negrup sinagut Kaer-
sussukut ingerdlavoK kuk ma-
ligtaralugo nunat atsingnerussut
tunganul. kingornane kivfa Juan
ingerdlavoK kina nalunartoK
ingangmik nalunarseriåinarsi-
mavdlune.
histe ujaragtukut kigaitsumik
ingerdlarussårtitdlugo Tejadap
mamarssautigeKalugit sikarfte
nungutdlugulo avdlalo i kitdi ugo
pujortatarpai emarsautigitigalu-
go Kano« iliordlune ajungineru-
ssumik d’Alcantaråkut kingor-
nussissugssåt naniårniåsagine.
påsiniainermine autdlarnerfigi-
simavå naussorigsaissup igdlu-
ngua Gomezip pigigalua mana
kivfåta nunautiligssuit erRåmiu-
rae ilanut tunisimassa. Gomez
Tejadap sujornagut peKatigissa-
l isimagaluarpå, Kavsériardlutig-
dlo peKatigigdlutik pinerdlung-
niartarsimåput Tejadavdlo Go-
mezip torKorsivé issertortut na-
lungisarai.
toKunerata kingornagut ujar-
dlerfigivdluarsimavå punguaK
kultinik imalik Gomezip pigisså
nalungisane ujardlugo. kfiltitdle
navssårinagit de Vallap Comezi-
mut agdlagai navssårlnarpai. ki-
ngorna ama Gomezip igdlua ti-
kerårfigerKigpå parssissonalersi-
massoK, tåssane navssara nugti-
gagssiaii Gomezip nangmineK ag-
dlaga imaKarloK navsuerumik
d’Alcantaråkut toKoragaunerå-
nut pissoKataussumik, isumag-
ssarsissutigå Kanon kungip tug-
dlia de Valla tåukunQua pissau-

aimaråt tigussåt.
(nangitat.)
neKarfigilersfnaugamiuk. igdlu-
migdlo tåussuminga parssissuti-
taiv atuarsmåungingmat saper-
ssautiginago tåussumånga piva.
påpiara tåuna de Yallamut niv-
tarumårdlugo — lauvalo kungip
tugdlia pingitsailivdlugo ani-
ngaussånagfigei'Kigkumårpå.
nalungila indsugtup d’Alcan-
tarap ujarniarnera ajornaitsuså-
ngitsoK. umasimagunime nunåi-
narme isumangnångitsunik inig-
ssisimavfeKåsaoK tamarmik na-
lungingmåssuk narssarssuarne
najugagdlit toKutaussoK tåuna
Don Pedro d’Alcantara KanoK
asatigigåt ungagitigigåtdlo nålag-
kersuinikut pikorissusia sorssut-
dlarKissusialo pissutigalugit atar-
Kingårdlugo, asavdlugulo nang-
minigssarsiujuinera pissutigalu-
go, pissuserme taima itoK nu-
naiKatigit ingmingnut sorssfitar-
nerine KaKutigdrdlufnartumik
sarKumertarmat. nunaiKatigit
ingmingnut sorssutarnerata ki-
nguneråtaoK Ny Granadap Spå-
niamit avigsarnera.
Don Pedrumik nuånaringnig-
tut toKugaluarmat arKa puigu-
ngilåt, erneralo akerainut tuniii-
naviarnago.
Tejadap sujornagut Molinu-
mik ingminik taigortup tamåko
eniarsautigerugtorai ernarsautai
sanimut sågtitåuput histersup nu-
nåinarmiutut atissagdlup histi-
me oKilasflme pangaligtitseKalu-
ne saniorKungmane. histersoK
avKusernup sanguneragut erni-
nar< tampoic, sangoriåkutdlo tå-
ssflna Tejadap nuigaluaramiuk
a ngu meringilfd unit.
»hm!« — OKamlnarpoK — »kå-
kåk ingerdlaniataKaoK.«
kinguningåtsiågut histip pa-
ngaligpalua kingunerminit tuså-
lerpå takuvdlugitdlo histersut
pingasut, ånilångakukderpordlo
nunåinarme polititut atissaKar-
mata. Tejada kissuariaraluar-
poK histine kingmigsåsavdlugo,
taimaiteiKarpale isumaliorame
taimailiornermigut pasitsagtinar-
sinau vdlugit. ingerdlarussåginar-
poK erKigsisimassflssårdlune må-
ssa ånilångagaluaKalune. hister-
sut pingasut ernmaii anguvat, su-
julerssortåtalo ilagsivdluarpå a-
peritigalugo: »histersoK histimik
oKilasfimik histilik nunåinarmiu-
tut atissalik takorKajångiliuk?«
Tejada eiKigsiatdlåinarpoK pi-
nerdlugtorsiortut nangmineK ma-
lerssungikane påsigamiuk. po-
litinutdle tiingassut tamaisa nuå-
narissadngmamigit akuerlnanga-
jagkaluardlugo pitsaunerutiler-
dlugo onåinarpoK: »någga, aitså-
ralånguaK histersoK sukaKissoK
kujåmukartoK takuvara.«
»naa, aniguigatdlarpoK.« poli-
tit sujulerssortåt ugguarpalug-
dlune OKarpoK. »nalunaeiKutap
akunere Kavsialuit sule nutånik
histilersinåungikatdlarpugut, u-
kulo atugkavut malerssutigineK
ajornarsivigput.«
»malitarse pinerdlugtOgame?«
Ȍp, ilavdlugulo pinerdlugtut
navianarnerssåt. matuma erKå-
nimifivit?
»någgale, Magdalenap kflata
ei’Kåne najugaKarpunga, niuver-
niarnermutdle tungassut pissuti-
galugit maungåinardlunga.