Atuagagdliutit - 16.10.1944, Page 3
nr. 6
47
ATU AGAGDLIUTIT
ssup agsså igdlutnarssumik tigumiartoK matu-
mut kiggfsimava — igdluinarssQtdlo akornusi-
niat ilåinut pingasuniit sangmivoK. Axel luavl-
navik igdlufnarssiitip påvata såvanut Kendsima-
vok nåmigutdlo autdlaineKarsimavdlune.
Axel ajorungnaerdluarKigsimavoK. Danmar-
kimit autdlalivigsunga oKalugtupånga ilane Kø-
benhavnip igdlorssuaisa pisoKaunerussut ilåine
suliaKarsimanerminik. ilame nåkutigdlissut ig-
dlufnarssutimingnik Kunusårait nangmine« ar-
dlaKångilsunik ikiorleKardlune aserorterisima-
vok. akornusiniat ulåpuserugtortut magpiussi-
ssartup nulia matiikut anitdlagdlune OKarsima-
vok: »akornusTniånguai<-å, fåssflgungorpat niviar-
siarånguamik xaumassunik nujalingmik isertøKå-
sagpat tåssåusaoK paninguara. isumaKarpit na-
vialisfnavérsnrsfnåusavdlugo?« inusugtungup aki-
simavå: »ilauna!« . . . infisugtoK tåuna tyskiusi-
magaluarpal Kano« pissoKarsim^sagaluarnersoK
takordloraluarniaruk.«
(„Frit Danmark“)
tingmissartortartoK malartitag-
ssdungitsoK.
tingmissartortartup Aménkamiup 22-nik
ukiugdlip Sam Loganip åipagssånik malerssumik
akidteKatauvdlune tunungmut Kiviardlune påsi-
vå tingmissartume aKua’tungå seKumitaussøK
malugalugulo aKuneK ajornarsilersoK.
pigsigdlune kigaitdlagsautime nusugtautå nu-
sugpå isivititdlugo. tingmissartut ei'Kartut akor-
nisigut nåkariartortitdlune tingmissartup Jåpani-
miup ornigdlune ernautileråne takuleramiuk Id-
gaitdlagsautime agdlunaussartai nusoKåtårdlugit
igsakatiålerpoK. Jåpanimiup nniorpå.
JåpanimioK kaujaldlagdlune aggeri<ilermat
Samip issigendgsarpå erKarungnaersimassordle
malugalugo. Kujanåssusia, aKerdluerusimavoK,
tauvame kisiåne suna pivdlugo orniguterfdgpa?
tingmissartup tiktkiartulermane suniartoK
påsisorigamiuk kigaitdlagsautime agdlunaussar-
tai tiguvdluarpai, tikitdlufnalermanile niune Kut-
dlarpai. tingmissartup sarpé akerata kivdliitigi-
niaraluagai uniulårput.
pingajngssånik orningmane Samip agdlunau-
ssartane naKeKåtårdlugit igsakatiårniaraluarpoK.
tingmissartup ataungmane åniatdlaKalune åmut
Kiviarame isiga talerperdleK peKångilaK ikialo
aunårtorujugssuvdlune.
tingmissartup sisamagssånik ornigkaluarmane
Sam tuniutinångilaK. tikilermane niune Kutdla-
ramigit agtorneKångilaK. kisame tingmissarton
malerssflt AmérikamioK aggermat JapanimioK
KimåvoK.
inuk silåinarmitdlune tingmissartup sarpinit
niuiarneKarune auerunermit utpatdlernermitdlo
ilisimajungnåisaoK tugkunilo tmame ipisavdlune
nunamilunit aunårnerminit toKiisavdlune, kisiå-
ne Sam taimåingilaK, ånangniarnigssane erKar-
sautigTnarnago kamagdlune akiniainigssane piler-
ssårutigilerérpå.
imånut tugkame Kanga erKå augpalunguar-
sse! Samip kigaitdlagsautine iperardlugo ånang-
niutine gummimit sanåK tiguvå. Kipissautå Ki-
pigamiuk silåinarmik tmerdlune putdlagpon.
Samip KåKivigalugo niune Kilerpå aunårung-
naersitdlugo.
tingmissartoK imamut mitartoK tåkungmat
tarrarssumik nalunaerasuarfigå. tingmissartup
ikivdlugo nåparstmavingmukåupå. manåkut sa-
nåmik isigagtårérdlune akiflterKingnigssaminut
sungiusautigilerérpå.
— Jåpanimiut sorssugtitdlutik nakigtåussu-
sex åsseKångingajagtoK takutttåinarpåt; nang-
mingnerdlume toKumik ersigissanångtssuseK pi-
gåt saptsingårnermut pissutaussartoK.
autdlartortarnerit.
ikagdlune inoKatinik umiussissarneK ajQnår-
nermik kingunenartarérmat kigsautiginaKaoK aut-
dlaisinik mianerssussineK pingårtlnarnago inO-
sugtut ilerKOK måna aulajangiutfsagåt: autdlait
imaKångitsoK ilisimasorigaluarunikulunit inung-
nut sangmilineKångisåinåsassoK.
tamåna aulajangiuneKarpat aitsåt taimatut
ajunårtarnerit (ajortumerissuvdlo ilerasungårnig-
sså) pitsailiorneKarstnåuput. autdlaisit imaKångi-
kaluartutdlunil tkatigissagssåungitdlat inungnut-
dlo umiutaKåtagagssaunatik.